Projekt: Vem ges rätt till specialiserad vård under Covid-19? (BioAge(in)Work)

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om hur offentligt finansierad hälso- och sjukvård bedömer behovet av vårdinsatser för individer som drabbas av Covid-19. Särskilt fokus ligger på hur begreppet biologisk ålder förstås och används i dessa bedömningar.

Fakta om projektet

Projektnamn
Vem ges rätt till specialiserad vård under Covid-19? Om biologisk ålder som bedömningsreferens för omsorgs- eller vårdinsatser för personer i olika åldrar (BioAge(in)Work)
Projektledare
Clary Krekula
Övriga projektmedlemmar
Anna-Liisa Närvänen, Linda Hiltunen
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; samhällsorganisationer (t ex aktörer inom regional verksamhet, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer, yrkesverksamma inom sjukvård/omsorg samt pensionärsorganisationer); referensgrupp (representanter från riksdagen, professionsfältet, hälso- och sjukvårdens ledning på regional nivå och det vetenskapliga fältet)
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 dec 2022–31 dec 2026
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Enligt svensk hälso-och sjukvårdslag ska vård ges på lika villkor för hela befolkningen i landet och den som är i störst behov av sjukvård ges företräde till vården. Med anledning av Covid-19-pandemin blev vårdens resurser ansträngda och prioriteringsfrågan aktualiserades, inom inte minst intensivsjukvård men också hemsjukvård och omsorgsrelaterad vård.

För att bemöta det kraftigt ökade vårdbehovet presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för prioriteringen av resurser inom hälso- och sjukvården i allmänhet och intensivvården i synnerhet. I den aktuella skriften – Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden (2020) – betonas den så kallade människovärdesprincipen, som innebär att prioritering av vårdresurser inte får ske utifrån patientens kronologiska ålder. Däremot är det fullt tillåtet att ta hänsyn till biologisk ålder som grund för bedömning, vilket innebär att bedömningar av vårdinsatser kan göras utifrån patientens biologiska tillstånd i relation till patientnyttan.

Kronologisk respektive biologisk ålder

Denna syn på kronologisk respektive biologisk ålder lyftes redan år 1995 i den så kallade prioriteringsutredningen (SOU 1995:5), där biologisk ålder, till skillnad från kronologisk ålder, framställs som icke diskriminerande i fördelningen av rättigheter och välfärdsresurser. Inom hälso- och sjukvård har begreppet biologisk ålder således använts i över två decennier när det gäller frågor om vårdrelaterade prioriteringar.

Inom ramen för detta projekt studerar vi hur användningen av biologisk ålder som bedömningsreferens går till och vilka konsekvenser det kan få för berörda parter. Mer precist avser projektet att bidra till kunskap om hur begreppet biologisk ålder cirkulerar, tolkas och används vid bedömningar av sjukvårdsinsatser för patienter i olika åldrar under Covid-19-pandemin, samt vilka konsekvenser detta har för:

berörda personalgrupper,
patienter/brukare i olika åldrar och
de berörda verksamheternas professionsetiker.

Dokument, samtal och intervjuer

Projektet kombinerar olika vetenskapliga metoder. I ett första steg analyseras offentliga dokument som belyser hur bedömningar av vårdens resurser ska gå till i relation till biologisk ålder under Covid-19-pandemin på nationell och regional nivå.

Därutöver sker fokusgruppsamtal med politiker och berörda tjänstepersoner som implementerat de nationella riktlinjerna för vårdbehovets prioriteringar i tre av landets regioner. Individuella intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal i de tre utvalda regionerna görs också, för att belysa frågor om moralisk stress i det praktiska arbetet och hur det påverkar de professionellas möjlighet att upprätthålla en god professionsetik. Studien fokuserar på verksamma professioner inom akutsjukvård, primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden.

Kritiska åldersstudier

Projektet har sin hemvist i forskningsfältet kritiska åldersstudier. Det vetenskapliga bidraget är att lyfta fram begreppet biologisk ålder som en tankefigur och utgångpunkt för social organisering, vilket också får konsekvenser, inte minst i fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser. Under Covid-19-pandemin blev det tydligt att tillgången till vård inte räcker till för alla, vilket innebär att bedömningsprocesserna för hur vårdens resurser fördelas och prioriteras utifrån biologisk ålder behöver bli belysta ur ett vetenskapligt perspektiv.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Socialt arbete, funktionsnedsättning och åldrande (SODA).