Projekt: Samtal vid allvarlig sjukdom – Kronobergsmodellen

Fakta om projektet

Projektledare

Anna Sandgren, Docent, Vetenskaplig ledare Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet 

Övriga projektmedlemmar

Helene Reimertz, Utvecklingsledare i Palliativt centrum för samskapad vård och Överläkare i palliativa teamet, Region Kronoberg

Carina Modeus, Verksamhetsstrateg, Palliativt centrum för samskapad vård och Överläkare Palliativa teamet, Region Kronoberg

Emina Hadziabdic, Docent, Linnéuniversitetet

Justin Sanders, MD, Ariadne Labs, Boston, USA

Lisa Granat, Doktorand, Statsvetare, Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet

Rebecca Baxter, Postdoc, Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet

Sofia Andersson, Postdoc, Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet

Sofia Morberg Jämterud, Teol. Dr. i etik.,Linköpings universitetet

Susanna Pusa, Postdoc, Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet

Deltagande organisationer

Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet, Region Kronoberg

Finansiär

Familjen Kamprads stiftelse 

Tidsplan

2021– 2024

Ämne

Palliativt vård (Palliativt centrum för samskapad vård)

Mer om projektet

För att patienter med allvarlig sjukdom ska erbjudas vård utifrån dennes preferenser och möjlighet för familjen att leva ett gott liv behöver nya arbetssätt utvecklas. Ariadne Labs, Boston har utvecklat ”The Serious Illness Care Programme” som fyller detta syfte med fokus på läkarledda samtal. Som enda region i Sverige, implementerade Region Kronoberg 2018 på flera enheter en anpassad version för specialistläkare i projektet ”Kronobergsmodellen 1.0 – Samtal vid allvarlig sjukdom”. Detta gjordes i samarbete med Palliativt centrum för samskapad vård (Linnéuniversitetet/Region Kronoberg) och Palliativt utvecklingscentrum i Lund. Verksamheterna, likväl vår forskning inom Palliativt centrum för samskapad vård, uppmärksammar nu behovet att utvidga modellen till att även inkludera sjuksköterskor, med fokus på teamsamverkan och behovet att förändra implementeringsprocessen för att skapa hållbara strukturer i organisationen.

Projektets syfte är därför att utvidga, anpassa, implementera och utvärdera ett innovativt strukturerat arbetssätt, Kronobergsmodellen 2.0 – Samtal vid allvarlig sjukdom. Arbetssättet inkluderar samtal med fokus på att identifiera och möta de behov som patienter och närstående har för att kunna leva ett gott liv med allvarlig sjukdom. Tidigare forskning har inriktats på s.k. brytpunktsamtal som ofta erbjuds sent i sjukdomsskedet när patienten försämrats och främst till patienter med cancer. Vårt projekt möjliggör samtal tidigare i sjukdomsförloppet oavsett diagnos. Samtalen utgör ett verktyg för utformning av fortsatt vård och behandling, där patientens och närståendes behov, mål och prioriteringar samt styrkor och resurser utgör grunden. Att tidigt initiera samtal med patient och närstående om prognos, diagnos samt om mål och preferenser om framtida vård ökar inte bara möjligheterna för en ökad delaktighet, det har även visat sig minska oro, ångest och ger en ökad livskvalité för patient och närstående.

Kronobergsmodellen – Samtal vid allvarlig sjukdom inkluderar ett strukturerat arbetssätt med flera olika delar; bl.a. endags samtalsträning för både läkare och sjuksköterskor med skådespelare utifrån strukturerad samtalsguide, identifiering av patienter, erbjudande om samtal till patienter, genomförande av samtal, dokumentation enligt journalmallar, uppföljning av samtalen, mentorskap för läkare och sjuksköterskor, samt mentorstöd under implementeringen.  

Under 2021–2024 kommer den utvidgade Kronobergsmodellen (2.0) att införas inom olika verksamheter, samtidigt som vi kommer att studera modellens effekter och hur den implementeras. Forskningen bedrivs via Palliativt centrum för samskapad vård i samarbete med Adriane Labs, USA. Internationellt samarbete kring modellen med forskare i USA, UK och Spanien.

Projektet fokuserar både på implementeringen och effekter av modellen. Översättning och validering av flertal guider och instrument genomförs. En pilotstudie genomförs för att utvidga, testa och utvärdera Kronobergsmodellen 2.0, därefter implementering på tre enheter med tre kontrollenheter. Processutvärdering sker kontinuerligt utifrån implementering, kontext, förändringsmekanismer och utfall, som baslinjemätning, efter 3, 6 och 12 mån. Kvantitativa och kvalitativa metoder med avseende, bland annat, påverkan på patienters och närståendes livssituation, personalens samtalskompetens samt hälsoekonomiska faktorer.

Projektet utgör ett unikt projekt i svensk vård genom att fokusera på implementering och effekter av ett nytt arbetssätt i en hel organisation. Det lyfter även betydelsen av teamsamverkan och involverar både läkare och sjuksköterskor, där tidigare interventioner främst fokuserat på enbart en profession. Projektet fokuserar på att patienter och närståendes preferenser ska styra utformningen av vården. Att alla diagnoser inkluderas är dessutom unikt.