Projekt: Sambandet mellan sexuellt riskbeteende, erfarenhet av våld och psykisk hälsa

Det övergripande målet för ungdomsmottagningar (UM) är att främja fysisk, psykisk hälsa och stärka ungdomar i deras identitetsutveckling. En del ungdomar är mer riskbenägna än andra och forskning har visat på behovet av att identifiera dem för att kunna sätta in förebyggande insatser. Bland de riskgrupper som nämns är ungdomar som har ett sexuellt riskbeteende, är utsatta för våld, och/eller lider av psykisk ohälsa.

Fakta om projektet

Projektledare
Marie Oscarsson
Projektmedlemmar
Marie Oscarsson (Lnu), Katarina Swahnberg (Lnu), Ulla Peterson (Lnu), Gunnel Lindell och Carina Petersson
Deltagande organisationer
Adlon
Tidsplan
2015 - 2019
Ämne
Hälsovetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Ungdomar idag har många fler partners och en mer liberal inställning till tillfälliga sexuella kontakter än tidigare. Detta medför en ökad risk för att smittas av sexuellt överförbara infektioner (STI) och att drabbas av oplanerade graviditeter. Ungdomar är också en av de mest utsatta grupperna för våld vilket är ett stort folkhälsoproblem med negativ inverkan på såväl fysisk som mental hälsa. Sambandet mellan sexuellt våld i barndom/ungdom och sexuellt riskbeteende är påvisat i många studier. Det har framkommit att barn/ungdom som utsatts för sexuellt våld också rapporterade ökad utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som vuxna. Förutom detta så drabbades många av dem längre fram av psykisk ohälsa och beteendeproblem t.ex. anorexi, alkoholmissbruk m.m. Däremot saknas kunskap kring sambandet mellan emotionellt, fysiskt våld, sexuellt riskbeteende och om det påverkar ungas psykiska hälsa. Tidigare forskning har varit inriktad på ett problemområde.

Detta projekt kommer att ha ett holistiskt perspektiv och undersöka prevalens och samband för att utveckla och genomföra interventioner utifrån ungdomarnas egna berättelser. Det övergripande syftet är att undersöka prevalens av emotionellt, fysiskt och sexuellt våld (EFS) hos ungdomar som besöker UM samt belysa eventuellt samband mellan EFS, sexuellt riskbeteende och psykisk hälsa.

De ingående delsyftena är:

att undersöka förekomst av EFS, och sambandet mellan EFS, sexuellt riskbeteende och psykisk hälsa hos ungdomar
att beskriva erfarenhet av EFS och undersöka vilket stöd som efterfrågas av ungdomar som varit utsatta.

Ungdomarna kommer att rekryteras från UM och bestå av kvinnor och män (15-25 år). De som önskar delta kommer att få besvara ett webbaserat frågeformulär via en dator uppsatt på en avskild plats på UM. Via frågeformuläret kommer ungdomar som varit utsatta för EFS att rekryteras till delstudie 2 i vilken intervjuer med ca 15-20 av ungdomarna genomförs. Genom att få kunskaper om prevalens och samband mellan EFS, sexuellt riskbeteende och psykisk hälsa kan strategier utvecklas så att utsatta ungdomar upptäcks tidigare och kan ges det stöd de efterfrågar. Med detta projekt vill vi identifiera riskgrupper och stödåtgärder vilket kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa bland ungdomar.