Projekt: Intermedial ekokritik: Representationer av antropocen
Det här projektet svarar på en brådskande social utmaning utifrån ett humanistiskt perspektiv: hur kan vi kommunicera klimathotet.
Fakta om projektet
Projektmedlemmar: Jørgen Bruhn (coordinator) (LNU), Liviu Lutas (LNU), Corina Löwe (LNU), Anna Sofia Rossholm (Stockholms universitet), Niklas Salmose (LNU), Emma Tornborg (IMS-associated researcher and postdoc 2015-20), Hans T. Sternudd (LNU), Åsa Nilsson-Skåve (LNU), Rebecca Duncan (LNU), Johan Höglund (LNU), och Peter Makai (IMS postdoc 2018-2020, International Fellow Universität Duisburg-Essen 2021, contact: peter.makai@mensa.hu).
Finansiär: Formas 2021-2024
Mer om projektet
Intermedial ekokritik är ett nydanande forskningsområde som postulerar att miljöhumaniora saknar en systematisk teori och metod för att analysera likheter och skillnader mellan olika media- och konstformer och hur de representerar den ekologiska krisen, inklusive klimathotet.
Vi fokuserar på hur specifika representationer av ekokrisen i vetenskapliga medietyper, t.ex. vetenskapsrapporter, förändras när de transformeras till andra medietyper så som en populärvetenskaplig artikel, en roman eller en konstutställning. Vi undersöker detta genom att kritiskt återanvända visa grundläggande idéer från ekokritiken i samverkan med teoretiska och analytiska metoder från intermedialitetsstudier. Korsningen av ekokritik och intermedialitet är det första av sitt slag.
Vi utvecklar intermedial ekokritik som teori och metod via ett antal fallstudier där vi ämnar konstruera ett analytiskt ramverk där vi kan diskutera och jämföra ett stort antal olika kulturella representationer och mediatyper.
Projektet som initierades 2016 engagerar forskare från olika ämnen och discipliner, främst från humaniora. Forskningsgruppen har redan manifesterat sig genom ett antal större publikationer och konferensprojekt samt i undervisning.
Fallstudierna inom projektgruppen involverar romaner, vetenskapliga artiklar, sociala medier, poesi, dokumentärfilmer, spelfilm, animationsfilm, museiutställningar, och digital kommunikation inom utbildning och didaktik.
Några av de teman som undersökts i relation till den ekologiska krisen är narrativitet, sanningsanspråk, hållbar matkultur, nostalgi.
För att summera så arbetar projektgruppen efter följande breda hypoteser:
- Den ekologiska krisen kan förstås som en kommunikativ fråga genom att applicera intermediala och multimodala metoder i analyserna;
- Estetiska medietyper har en stor potential för att kommunicera miljömedvetenhet och därmed socialt agerande;
- Estetiska medietypers kommunikationskraft kan bäst förstås i jämförelse med andra medietyper;
- Den ekologiska krisen är både en lokal och global angelägenhet och de därtill knutna kommunikationsproblem måste förstås i ljuset av historiska, sociala och ideologiska företeelser.
- Humaniora är därför essentiell för att förstå (och bidra till att lösa) den ekologiska krisen.