Öppen vetenskap på Linnéuniversitetet

Öppen tillgång (open access) innebär att forskningsresultat publiceras fritt tillgängligt på webben och att alla kostnadsfritt kan läsa, ladda ner, skriva ut, kopiera, sprida och citera materialet förutsatt att man inte bryter mot någon upphovsrättslig lag.

Öppen tillgång har vuxit fram som en protest mot höga prenumerationskostnader, vilka orsakar begränsad spridning av publikationerna, men också som en protest mot ett system som innebär att universiteten tvingas betala tre gånger för forskningen – först genom forskningsanslag, sedan genom kvalitetsgranskningen (peer-review) som görs av forskare på deras arbetstid och slutligen genom prenumerationsavgifterna som krävs för att lärosätena ska få tillgång till publikationerna.

Grundtanken med öppen tillgång är att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig för alla och därmed underlätta för framtida forskning och möjliggöra för medborgarna att ta del av vetenskaplig information. Öppen tillgång är ett etablerat alternativ till den traditionella vetenskapliga tidskriften och många forskningsfinansiärer kräver att resultaten från den forskning de stödjer ska publiceras öppet tillgängligt. Det är framförallt forskningsartiklar och konferensbidrag som publiceras öppet tillgängligt, men även rådata, kapitel och böcker kan publiceras på detta sätt.

Inom öppen vetenskap är arbetet med tillgång till forskningsdata en viktig del. Forskningsdata ska vara "så öppna som möjligt och så stängda som nödvändigt".

Arbetet med tillgång till forskningsdata sker i enlighet med FAIR-principerna som innebär att forskningsdata ska vara Findable, Accessible, Interoperable och Reusable. FAIR är inte bara öppen tillgång till data, utan tar också upp hur data kan struktureras och beskrivas för att kunna förstås av andra, både människor och datorer, och hur data kan säkras för framtiden.

Att säkerställa tillgången till forskningsdata möjliggör exempelvis för andra forskare att återanvända den och att kunna verifiera den studie som gjorts, och bidrar på så sätt till forskningens transparens.

Att forskningsdata görs tillgängliga innebär inte att de sprids helt fritt och kan användas av vem som helst. Finns det exempelvis känsliga personuppgifter i datasetet behöver en sekretessprövning göras innan någon annan kan få ta del av det. Även om ett dataset inte kan delas fritt kan en beskrivning av det tillgängliggöras. På så sätt kan andra få veta att materialet finns, och vilka villkor som gäller för att komma åt och kunna återanvända det.

Frågan om tillgång till forskningsdata arbetas med på olika nivåer. EU har initierat ett arbete med att länka samman olika entiteter till en gemensam infrastruktur för forskningsdata som benäms The European Open Science Cloud (EOSC).

I Sverige är det Vetenskapsrådet som ansvarar för arbetet med öppen tillgång till forskningsdata och att regeringens vision om ett öppet vetenskapssamhälle senast år 2026 genomförs. En annan aktör i sammanhanget är SND (Svensk nationell datatjänst), som arbetar för att skapa möjligheter för forskare att beskriva, dela och återanvända forskningsdata. Detta gör de bland annat genom ett nätverk, där så kallade DAU:er har upprättats.

Vid Linnéuniversitetet har en DAU upprättats och kan bland annat ge stöd till universitetets forskare i frågor som rör tillgång till forskningsdata.

Öpnna forskningsmetoder beskrivs i förslag på nationella riktlinjer för öppen vetenskap på följande sätt:

"Öppna forskningsmetoder handlar om hela det arbetsflöde som behövs för att gå från observation till resultat och slutsatser. Det innefattar öppna protokoll och arbetsflöden, öppen programvara och källkod samt öppna beräkningsmodeller. Det inbegriper även publicering av detaljerad metadata och dokumentation för att möjliggöra sakkunniggranskning och säkerställa transparens kring hur forskningsresultaten har uppnåtts."

Motiv för öppna forskningsmetoder lyfts också fram på följande sätt:

"Öppna forskningsmetoder ökar forskningens kvalitet genom ökad reproducerbarhet. Det vill säga förmågan att reproducera eller duplicera resultat med samma data eller material och metodik som den ursprungliga forskningen. Öppna forskningsmetoder har potential för anpassning eller återanvändning i andra sammanhang och inom olika discipliner.

Genom att göra forskningsmetoder öppet tillgängliga undviks att forskare lägger ned både tid och finansiering på att utveckla tillvägagångssätt som redan existerar. Nya procedurer och metoder blir också snabbare tillgängliga för andra att använda."

Länken nedan går till FOSTER, en portal med mängder av resurser för den som vill lära sig mer om öppen vetenskap och att öppna upp sin forskningspraktik.

Öppna lärresurser är inlärnings-, undervisnings- och forskningsmaterial, självständiga enheter med ett pedagogiskt innehåll i vilket format och vilket medium som helst. Öppna lärresurser är också en betydelsefull del av öppen vetenskap då utvecklandet av bättre material och principer för delning gynnar studenter, lärare och forskare över hela världen.

Öppna lärresurser kan användas i många sammanhang för lärande. Det finns möjligheter och användningsområden i såväl folkbildning och föreningsliv som för vidareutbildning. Ett viktigt sammanhang är det för formell utbildning, i för-, grund- och gymnasieskola, men i synnerhet högskola (Nationella riktlinjer
för öppen vetenskap (PDF), Kungliga biblioteket, 2024, s. 10).

Det innebär att öppna lärresurser kan vara bilder, ljud, animationer, text, video eller kombinationer av dessa. Tillsammans kan flera lärresurser bilda delar av en kurs eller en hel kurs. De är antingen offentliga eller har en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor lärresursen får användas, kopieras, bearbetas, spridas och delas med andra. Creative Commons är en av de vanligaste öppna upphovsrättslicenserna.

Medborgarforskning innebär att medborgarna involveras i forskningsprocesserna och att det omgivande samhället får möjlighet att adressera problem som måste lösas.

Förutom att det implicerar att medborgarna får fri tillgång till forskningens resultat, så betyder det också att medborgarna kan ingå i forskningsprojekt, göras delaktiga i delprojekt som kräver datainsamling och stå i fokus för forskningen. På så sätt raderas den osynliga mur som har funnits mellan universiteten och samhället, och lärosätenas delaktighet i den samhälleliga processen görs tydlig, samtidigt som de skattebetalare som står för lärosätenas kostnader får en förståelse för den nytta som högskolorna står för.

I Kungliga bibliotekets förslag till Nationella riktlinjer för öppen vetenskap lyfts "Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap" som ett av sex prioriterade områden inom öppen vetenskap.

Följande är ett utdrag som definerar området:

"Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap kan innefatta olika typer av system, tjänster och protokoll som används inom forskning. De möjliggör att vetenskapliga resultat kan samlas, lagras, hanteras och tillgängliggöras. De har vidare en nyckelroll i uppbyggnaden av en effektiv forsknings- och innovationsmiljö där processer för öppen vetenskap ingår. Öppet tillgängliga tjänster bidrar till ökad tillgänglighet och användning av forskningsresultat liksom till samarbete mellan användare inom eller utanför den vetenskapliga disciplinen. Genom att bidra till utvecklingen av standarder och principer för beskrivande metadata om forskning bidrar digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap till att underlätta återanvändningen av till exempel forskningsdata, publikationer och forskningsmetoder. Det underlättar även uppföljning och utvärdering av öppen vetenskap och bidrar därigenom till utveckling.

Drift och utveckling av digitala infrastruktur som stödjer öppen vetenskap sker vid enskilda organisationer eller genom samarbete mellan organisationer, nationellt och internationellt. De stöds vanligtvis av en kombination av medlemsavgifter och/eller bidragsfinansiering och drivs av offentliga forskningsorganisationer eller som icke-vinstdrivande initiativ.

Inom EU pågår utvecklingen av det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC (European Open Science Cloud). Ambitionen är att binda samman och bygga vidare på redan befintliga lösningar och infrastrukturer inom EU-länderna. I Sverige har Vetenskapsrådet i uppdrag att samordna och främja det svenska engagemanget i EOSC."

Under det svenska EU-ordförandeskapet 2023 stod frågor om öppen vetenskap i fokus. Under en konferens i Lund i juni lanserades Lund Declaration on Maximising the Benefits of Research Data, en deklaration om hur samhället kan öka nyttan av forskningsdata. I dokumentet framhävs vikten av FAIR och öppen forskningsdata samt vikten av gemensam infrastruktur. I detta pressmedelande kan du ta del av mer information. 

Frågor om meritering och forskningsutvärdering är synnerligen komplexa då dessa hänger ihop med andra aspekter av öppen vetenskap och följaktligen kommer att behöva förhållas till vad ett mer öppet vetenskapssystem kommer att utmynna i, såväl gällande forskningens resultat och dess genomförande.

Publicering är idag nära sammankopplat med meritering. Det finns dock en önskan från både delar av forskarsamhället och från politiska beslutsfattare att förändra och utveckla såväl tänket kring meritering och utvärdering som dess praktik så det bättre kan svara mot ett öppet vetenskapssystem och värdesätta och uppmuntra till en mer öppen forskningspraktik. Linnéuniversitet har engagerat sig i frågan genom att i likhet med 3017 andra organisationer och lärosäten (och 21114 enskilda personer) skriva under The San Francisco Declaration on Research Assessment, förkortat DORA. Det var 2012 som en grupp redaktörer och utgivare av vetenskapliga tidskrifter träffades under ett årsmöte för American Society for Cell Biology och diskuterade vikten av ”att förbättra hur resultaten av vetenskaplig forskning utvärderas av finansiärer, akademiska institutioner och andra parter.” Detta möte resulterade i följande allmänna rekommendation: Använd inte tidskriftsbaserade mätvärden, som Journal Impact Factors, som ett mått på kvaliteten på enskilda forskningsartiklar, för att bedöma en enskild forskares bidrag eller i beslut om anställning, befordran eller finansiering. För att ta del av deklarationen i sin helhet och få veta mer om DORA-perspektivet samt andra relevanta källor som berör forskningsutvärdering se länklistan under denna text.

SUHF berör också denna fråga i rekommendationen nationell färdplan för öppen vetenskap. Inledningsvis hänvisas till EU’s Agenda for open science 2025 där en av punkterna är en önskan om ett vetenskapligt ekosystem som karaktäriseras av ”Utvärderingsmetoder som balanserar kvalitativa och kvantitativa mätvärden”. Följaktligen rekommenderar SUHF att svenska lärosäten ansluter sig till DORA. Den sjunde punkten i vad som benämns Lärosätenas ansvar är ”att utveckla en incitamentsstruktur som främjar och värderar öppen vetenskap till exempel vid meritbedömning och prestationsbaserad fördelning av medel”.

Ett annat än mer aktuellt initiativ som Linnéuniversitetet engagerat sig i är The Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA). Koalitionens överenskommelse är idag påskrivet av 644 forskningsrelaterade organisationer och lärosäten, däribland UKÄ, Vetenskapsrådet, FORTE och Vinnova samt lärosäten som Stockholms universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Kungliga tekniska högskolan. Ett av Linnéuniversitets delprojekt om öppen vetenskap handlar om hur engagemanget i CoARA kan intensifieras och vilken påverkan det har på universitetets verksamhet.

Ett annat relevant initiativ som berör forskningsutvärdering är det så kallade Leidenmanifestet för bibliometri, som publicerades i tidskriften Nature 2015 och stipulerar 10 principer för ansvarsfull användning av bibliometri när forskning ska bedömas och utvärderas.

Avslutningsvis vill vi nämna UNESCO:s rekommendationer för öppen vetenskap från 2019 som också lyfter meriteringsfrågan bland annat i ett (så kallat) handlingsområde som benämns: ”Främjande av en kultur som präglas av öppen vetenskap och samordning av incitament till öppen vetenskap”. Här formuleras flertalet uppmaningar och rekommendationer om hur detta ska gå till. Bland annat nämns DORA och det uppmanas till ”ökad fokus på forskningsresultatens kvalitet snarare än kvantitet” i likhet med vad SUHF för fram i sina rekommendationer.

Öppen granskning

Öppen granskning, på engelska Open Peer review (även ibland benämnd post publication review) är ett koncept inom vetenskaplig publicering där författaren publicerar sin artikeltext innan den genomgår granskning.

Det finns olika varianter, men den helt öppna processen innebär att granskarnas texter publiceras i anslutning till artikeln öppna för alla att ta del av. Diskussionsfunktioner av olika slag kan också kopplas till publiceringen så att även andra än granskare kan bidra med resonemang.

Exempel på ett öppet granskningsförfarande kan ses i Open Research Europe (ORE), som är EU:s publiceringsplattform för forskningsresultat med ursprung i projekt finansierade genom Horisont 2020. Ett annat exempel är F1000Research, vars tjänster ORE bygger på. Det finns också enskilda tidskrifter som använder ett öppet granskningsförfarande. Ett exempel är Meta-Psychology som publiceras på Linnéuniversitetets publiceringsplattform LnuOpen.