Biologisk psykologi

Forskningen är tvärvetenskaplig och involverar samarbete med neuroanatomer, neurokemister och molekylärbiologer. Forskningen handlar om miljöns betydelse för hjärnans funktion och beteende vid åldrande, med huvudtyngd på inlärning och minne.

Vår forskning

Från flugor till filosofer

Alla tankar, känslor och beslut motsvaras av både psykologiska och neurologiska processer som löper parallellt och är beroende av varandra. Vi påverkas också av den yttre miljö vi befinner oss i, samtidigt som vi själva i viss utsträckning väljer och formar denna miljö. Vilken typ av miljö, erfarenheter och känslor kan stimulera och utveckla hjärnans sätt att fungera? Vilka faktorer kan ha en negativ påverkan? Hur påverkas vår kognitiva hälsa på lång sikt av olika sorters erfarenheter och känslotillstånd? Hur samverkar stimulans, känslor och erfarenheter med genetiska faktorer för risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och andra former av demens? Hur ser i så fall de underliggande biologiska mekanismerna ut? Bland de livsstilsfaktorer vi är speciellt intresserade av kan nämnas olika typer av stimulans, t ex motion, kognitiv stimulans, fortsatt arbete efter normal pensionsålder samt sociala förhållanden och de känslor vi bär på. Bland de mekanismer vi är särskilt intresserade av kan nämna immunförsvarets roll, hur väl våra blodkärl fungerar och graden av plasticitet i nervsystemet.

Vi undersöker dessa frågor både genom långa uppföljningsstudier på människor för att se hur livsstilen i medelåldern påverkar hjärnhälsan när man blir äldre och genom experiment på både människor och djur för att se hur hjärnan reagerar på olika typer av stimulans. Vi undersöker hur hjärnan påverkas både genom olika hjärnavbildningsmetoder, främst genom MRI (magnetic resonance imaging), och genom att mäta proteinnivåer i blodet som är kopplade till plasticitet i hjärnan samt genom att mäta olika ämnen (markörer) som är kopplade till immunologiska processer. På den psykologiska nivån studerar vi hur den kognitiva förmågan påverkas, t ex minne och uppmärksamhetsförmåga, samt hur faktorer som personlighet, kreativitet och subjektivt välbefinnande kan kopplas till de biologiska processerna och förändringarna.

Social stimulans och känslor påverkar demensrisk hos människor

Nyligen visade vi i en studie på människor att social stimulans redan mitt i livet har stor betydelse för risken att drabbas av demens när man blir äldre. Speciellt de som hade förlorat sin partner redan före medelåldern och sedan fortsatte att leva ensamma löpte en kraftigt förhöjd risk att drabbas just av Alzheimers sjukdom. Denna studie publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften British Medical Journal och fick stor medial uppmärksamhet runt om i världen (Hakansson et al, 2009). En uppföljande studie på samma population visade att även depressiva känslor i medelåldern är relaterade till demensrisk senare i livet. I båda fallen var risken kraftigt förhöjd om man samtidigt bar på en riskgen för Alzheimer's sjukdom.

Även på genmodifierade möss har man visat att genetiska faktorer och miljöstimulans samverkar för risken att drabbas av motsvarigheten till Alzheimer's sjukdom hos människor. I vår forskning försöker vi också identifiera förändringar i hjärnan som är ett tecken på en begynnande demenssjukdom. Det kan t ex gälla kemiska förändringar i cerebrospinalvätskan, men även förändringar i hjärnans utseende som går att identifiera genom detaljerade bilder av hjärnans struktur.

Från möss till människor

När man gör epidemiologiska studier är det i praktiken omöjligt att säkerställa vad som är orsak och verkar bakom en viss association. Om sociala aktiviteter i medelåldern är kopplade till kognitiv hälsa när man blir äldre, är det i så fall den sociala faktorn som är viktig eller beror det på att man får mer intellektuell stimulans av att vara tillsammans med andra? Kanske de som är socialt aktiva också rör sig mer eller har en annan typ av personlighet? Vilken av dessa faktorer är det i så fall som ligger bakom associationen mellan social aktivitet och hjärnhälsa? För att särskilja de olika faktorernas inverkan, planerar vi nu en stor experimentell studie på människor där vi kommer att renodla olika typer av stimulans, bl a betydelsen av motion och betydelsen av fysisk aktivitet. För att studera effekten av dessa olika typer av stimulans på hjärnan kommer vi att mäta hur halterna av både BDNF och olika immunologiska markörer påverkas av bl a följande aktiviteter: fysisk motion, kognitiv träning, att lyssna på musik och meditativa uppmärksamhetsövningar. Den här studien, Framgångsrikt åldrande efter 65, leds av Linneuniversitet men görs i samarbete med bland annat forskare på Karolinska Institutet, Harvard University samt University of South Carolina i Charleston. Projektet är finansierat av Kamprad-stiftelsen och har en egen hemsida.

Vår forskningsgrupp är också en del av the Human Brain Project, som med en budget på motsvarande nästan 5 miljarder kronor, är ett av de största forskningsprojekt som någonsin finansierats av Europeiska Unionen. Projektet involverar 84 universitet och forskningsinstitution i hela världen. Projektets syfte är att integrera och uppdatera all tillgänglig kunskap om hur hjärnan fungerar och att göra en datorsimulering som därmed fungerar så likt den mänskliga hjärnan som möjligt. Syftet är både att testa hur väl den befintliga kunskapen stämmer med verkligheten samt att generera nya forskningsidéer för att upptäcka mer om hjärnans funktion.

Vår forskargrupp ingår i den delen av "Human Brain Project" som handlar om etik och samhälle, där vi har identifierat 5 viktiga område att arbeta med:

  1. Forecasting innovation and its social and economic impact (förutse och undersöka konsekvenserna forskningsresultaten får för samhälle)
  2. Conceptual and philosophical issues (Filososfiska implikationer)
  3. The Public dialogue and engagement (Främja Dialog mellan projekt och samhälle)
  4. Researcher awarenes (Främja medvetenhet och ansvar för forskarna)
  5. Governance and Regulation (Styrning och reglering)

Studierna görs i samarbete med kollegor från College de France, Frankrike; Weizmann Institute, Israel; Max Planck Institute, Tyskland; DeMontfort University; England, Kings College, England; Uppsala Universitet och Karolinska Institutet.

Våra samarbetspartners

Forskningen görs i samarbete med kollegor på Karolinska Institutet, Harvard University, University of Eastern Finland i Kuopio, Medical University of South Carolina at Charleston, det finska Folkhälsoinstitutet, Uppsala universitet samt University of Zürich i Schweiz.

Mer information

För mer information och fullständig publikationslista, se även hemsidorna för Abdul Mohammed, Siegbert Warkentin, och Krister Håkansson. För information om hur vår forskning har presenterats i några svenska och internationella media, se t ex

Nature: Interesting environment wards off cancer

Forskning & Framsteg: Leva ihop skyddar mot demens

TIME: Alzheimer's Research Holds Promise

MEDPAGETODAY: ICAD: Marriage May Protect Against Dementia

The New York Times: Marriage, Divorce and Alzheimer's Risk

BBC News: Singles 'face Alzheimer's risk'

Några av våra publikationer

Håkansson, K., Rovio, S., Helkala, H-L., Winblad, B., Vilska, A-R., Soininen, H., Nissinen, A., Mohammed, A.H., Kivipelto, M.(2009). Association between mid-life marital status and cognitive function in later life: population based cohort study. British Medical Journal, 339, b2462.

Mohammed, A.H., Zhu, S.W., Darmopil, S., Hjerling-Leffler, J., Ernfors, P., Winblad, B., Diamond, M.C., Eriksson, P.S., & Bogdanovic, N.(2002). Environmental enrichment and the brain. Progress in Brain Research. 138, 109-133.