Centrum för polisforskning och utveckling
Centrum för polisforskning och utveckling (CPU) är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid institutionen för kriminologi och polisiärt arbete på Linnéuniversitetet i Växjö.
Vid CPU bedrivs forsknings- och utvecklingsprojekt relaterade till polisverksamheten med särskilt fokus på samverkan, brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder, organisationsfrågor samt polisförhör. I en långsiktig satsning vill centrumet stimulera kunskapsutveckling inom polisiärt arbete. Målsättningen för CPU är en kreativ forskningsmiljö och en viktig mötesplats för kunskapsutbyte mellan forskare, praktiker och beslutsfattare.
Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt
-
Projekt: Trygghetsmätningar Undersökningar där allmänheten tillfrågas om utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för polisen är viktigt i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande…
-
Projekt: Socialtjänstens utredningar av hedersproblematik Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen av socialtjänstens och familjerättens arbete med att utreda och dokumentera frågor som berör…
-
Projekt: Polisen – en yrkesgrupp att värna om Syftet med detta forskningsprojekt är att longitudinellt undersöka polisers och polisstudenters fysiska förmåga och hälsa, såväl fysisk som mental. Detta…
-
Projekt: Peacebuilding amidst ongoing violence: The Contribution of the Swedish Police Training Program to Sustainable Peace in Colombia Projektet utvärderar det utbildningsprogram, hos Colombias…
-
Projekt: Akademisk närvaro på polisiär mark? I detta projekt undersöker vi hur det kan komma sig att akademiseringen av den svenska polisutbildningen ännu inte har fullbordats, trots närheten till…
Aktuellt
Seminarium: Hur kan vi tillsammans minska brottsligheten?
Vad säger forskningen om vilka typer av brott som har ökat i Sverige och vilka som inte har det? Och hur kan olika delar av samhället gemensamt motverka brottslighet?
Fredagen den 13 maj 2022, 13:00–14:30 hålls ett seminarium på SNS, Jakobsbergsgatan 18 i Stockholm. Seminariet hålls både på plats och digitalt.
Här hittar du mer info om seminariet och anmälan.
Senaste nyhetsbrevet från Nordiska polisforskningsnätverket
Tidigare nyhetsbrev hittar du längre ner på denna sida. Nästa nyhetsbrev kommer den 9 maj.
Tips! Lyssna på Brå:s poddsändningar "Snacka om brott"
Här hittar du deras poddsändningar, den senaste handlar om ungdomsrån.
Konferens: Mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett omfattande problem som hotar tryggheten för otaliga individer och familjer i Sverige.
Den här konferensen fokuserar inte på vad våld i nära relationer är, utan på verktygen vi har att tillgå.
Datumet för konferensen är den 26 april och det går att delta antingen online eller på plats i Stockholm. Läs mer om konferensen här!
Brott i nära relation: Polisiär utredningsverksamhet på lokal eller central nivå?
Utgångspunkten för projektet är frågan om det spelar någon roll var i polisorganisationen utredningar av brott i nära relation genomförs. Genom intervjuer med polisanställda på polisområdes och lokalpolisområdesnivå, åklagare och andra verksamhetsexperter har frågor om utredningsorganisation, arbetsmiljö, samverkan och utredningsresultat avseende brott i nära relation undersökts inom ramen för en försöksverksamhet vid tre lokalpolisområden. Studien visar att det finns såväl för- som nackdelar med att decentralisera utredningar av brott i nära relation. Fördelarna är bland annat ökade möjligheter till samverkan såväl internt som med det omkringliggande samhället medan nackdelarna kan vara att den specialiserade utredningsverksamheten riskerar att integreras med andra arbetsuppgifter vid lokalpolisområdet. Projektet har finansierats av polisregion Stockholm och genomförts i samarbete mellan CPU och Södertörns högskola.
Användandet av figuranter i polisutbildningen - ny rapport
Figurantövningar är vardag på många praktiska utbildningar världen över - inte minst polisutbildningar. I den här rapporten fokuserar författarna på figuranternas roll i övningarna, vilken typ av figuranter som är bäst lämpade för olika övningar, för- och nackdelar med olika figuranttyper. Studien tar även upp administrativa utmaningar som är sammankopplade med figurantövningar. Läs rapporten här!
Ny rapport om polisens samverkan med civilsamhället
Att Polisen samverkar med diverse myndigheter och organisationer är inget nytt. Däremot finns det få studier i ämnet. Vilka samverkar Polisen med? Varför samverkar de? Vad tycker poliser om samverkan och vilka samverkansformer är framgångsrika och vad är det som gör att de fungerar? I den nyutkomna rapporten Polisens samverkan med civilsamhället besvaras några av de frågorna och poliser berättar om sina positiva och negativa erfarenheter av samverkan. Läs rapporten här!
CPU:s referensgrupp
- Peter Lindström Professor
- 0470-76 72 70
- 070-247 31 81
- peterlindstromlnuse
- Cecilia Jonsson Universitetslektor
- 0470-70 83 13
- ceciliajonssonlnuse
- Mattias Örnerheim Universitetslektor
- 0470-76 79 90
- mattiasornerheimlnuse
- Carina Elmqvist Docent
- carinaelmqvistlnuse
- Torbjörn Forkby Professor
- 0470-70 80 49
- torbjornforkbylnuse
Personal
Personal kopplad till CPU
Robert Andersson, docent i kriminologi
Robert Anderssons huvudsakliga forskningsområde är kriminalpolitik. Forskningen har framför allt fokuserat på kriminalpolitik i termer av styrning, och hur man medels kriminalpolitik utformar och genomför olika typer av styrning. Han har även tittat på andra områden såsom polisen och polisreformer i ett historiskt perspektiv.
Sofia Ask, docent i svenska språket
Sofia Ask är docent i svenska språket vid Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet och har de tio senaste åren forskat på polisiärt skrivande, främst med fokus på skrivande inom polisutbildningen. Hon har undervisat på flera av landets polisutbildningar och författat läromedlet Skrivande polis. Ask har också författat rapporten Från Tal till text i polisstudenters PM (2021) i rapportserien för polisiärt arbete.
Ingela Bengtsson, administratör/webbredaktör
Ingela Bengtsson arbetar som administrativt stöd vid Centrum för polisforskning och utveckling.
Hampus Hörberg, doktorand i sociologi
Hampus Hörberg är doktorand i sociologi vid institutionen för samhällsstudier. I sitt avhandlingsprojekt intresserar han sig för fenomenet academic drift, med akademiseringen av polisutbildningen som det exemplifierade fallet. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en identifierad brist på studier som intresserar sig för vad som händer på interaktionsnivån på en utbildning som befinner sig i en pågående akademiseringsprocess. Mer konkret avser avhandlingen belysa hur de som befolkar utbildningen, lärare och studenter, hanterar det spänningsförhållande som uppstår i mötet mellan akademiska och yrkesmässiga krav.
Cecilia Jonsson, biträdande koordinator CPU, lektor i polisiärt arbete
Cecilia Jonsson är biträdande koordinator vid CPU. Hon är för närvarande aktiv i forskningsprojekten Akademisk närvaro på polisiär mark? En studie om akademiseringsprocesser inom svensk polisutbildning; Polisens samverkan med civilsamhället och Peacebuilding amidst ongoing violence: The Contribution of the Swedish Police Training Program to Sustainable Peace in Colombia.
Ola Kronkvist, lektor i polisiärt arbete
Ola Kronkvists forskningsområden rör polisförhör, tillförlitlighetsbedömningar, informationsflöde, mänskliga rättigheter och kvalitet i polisiär utredningsverksamhet.
Charlotte Lebeda Henriksson, adjunkt och doktorand
Charlotte Lebeda Henriksson forskar om professioners (polisers) bilder av motparter (ungdomar) mot bakgrund av styrdokument, översättningslogik och dess konsekvenser för professionens praktik. Ett annat delprojekt handlar om konstruktioner av myndigheters(polisens) styrdokument och hur de kan förstås. Ett parallell forskningsprojekt är Participatory Action Research (PAR) som utifrån antagandet om nytt perspektiv ger utrymme för demokratiska kunskapsprocesser och emancipatorisk möjlighet till förändring.
Susanna Lif, utredare
Susanna Lif är utredare på Centrum för polisforskning och utveckling. Lif arbetar med att ta fram underlag för och författa en rapport om användandet av figuranter på polisutbildningen. Slutdatum för projektet är 1 juni 2021.
Peter Lindström, koordinator CPU, professor i kriminologi
Peter Lindström är för närvarande involverad i fem forskningsprojekt: (i) kvalitetshöjande åtgärder av polisens lokala trygghetsmätningar, (ii) nordiskt polissamarbete i gränsregioner, (iii) polisens utredningar av brott i nära relation, (iv) utvecklingen av dödligt våld i Lnu-regionen samt (v) akademiseringen av polisutbildningen.
Manuela Nilsson, docent i freds- och utvecklingsstudier
Manuela Nilssons forskning fokuserar bl.a. på fredsprocesser och fredsbyggandet efter konflikter. Hon är aktiv inom projektet: Peacebuilding amidst ongoing violence: The Contribution of the Swedish Police Training Program to Sustainable Peace in Colombia
The reconstruction of societies broken by prolonged periods of violent conflict is one of today’s biggest challenges. A key component of international peacebuilding strategies is the reform of the security sector (SSR), which has the objective to prepare the police and military of a country that emerges from protracted conflict for work within the frameworks of democracy, peace, civilian rule and a state of law. This is particularly important in countries whose post-accord security levels are challenged by continued high levels of violence. Colombia is one of them. The objective of this research project is to analyse the impact of Colombian police training programs Swedish police units have been executing as part of post-conflict security sector reform for sustainable peace in Colombia. Through interviews with participating members of the Colombian police force as well as members of the communities surrounding the police stations participating in the pilot project, the project focuses in a first phase on the impact of training on the improvement of the relationship between civilians and the police.
Magnus Persson, lektor i sociologi
Magnus Persson är lektor i sociologi vid institutionen för samhällsstudier. Han är för närvarande aktiv i forskningsprojektet Akademisk närvaro på polisiär mark? En studie om akademiseringsprocesser inom svensk polisutbildning.
Carlo Pinnetti, lektor i kriminologi
Carlo Pinnettis forskningsintresse faller inom två huvudområden: förhållanden mellan brottslighet, vetenskap och politik, och högre utbildning. Hans nuvarande forskning undersöker tillämpningen av brottspreventionskunskap inom offentliga organisationer i förhållande till tillit.
Carlos nuvarande pedagogiska forskning undersöker effekten av reflexiva metoder i lärandet av kriminologisk teori. Tidigare har han skrivit om högskolepedagogik och kriminologisk teori, och om internationaliseringen av kriminologisk utbildning.
May-Britt Rinaldo Ronnebro, expert
May-Britt Rinaldo Ronnebro, arbetar med brottsförebyggande frågor, bland annat ett projekt om brottsskadeindex, konferensplanering och kursutveckling.
Johan Rosquist, lektor i kriminologi
Johan Rosquist forskar inom rättssociologi främst inriktad på myndighetsutövning. Hedersproblematik för polis, domstol och socialtjänst. Metod- och teoriutveckling främst inom dokument- och diskursanalys.
Under 2022-23 bedriver Johan forskning om hur socialtjänst och förvaltningsrätt utreder hedersproblematik. Projektet finansieras av Forte.
Niklas Roth, projektledare
Niklas Roth är projektledare för forskningssamarbetet mellan CPU och polisregionerna avseende lokala trygghetsmätningar. Han är även medansvarig för kursen ”Lokalt trygghetsarbete med utgångspunkt i surveyundersökningar”.
Mikael Rying, projektledare
Mikael Rying arbetar med forskningsprojektet ”Utvecklingen av dödligt våld i Sverige”.
Pär Stihl, lärare polisprogrammet
Pär Stihl driver utvecklingsprojektet avatar baserad intervjuträning. Projektet utvecklar en webblösning för intervjuträning kring utredande barnsamtal. Modellen har fått nationellt hederspris i SKAPA 2017 och är med på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-lista år 2019.
Clara Taripanah, doktorand i sociologi
Clara Taripanah är doktorand i sociologi med inriktning mot polisiärt arbete. Hennes avhandling handlar om kvinnors och mäns genuspositioner och görandet av kön under polisutbildning.
Mattias Örnerheim, forskningssamordnare CPU
Mattias Örnerheim har organisationsteoretisk bakgrund med empiriska ingångar från offentlig, privat och ideell sektor. Han är verksam i det pågående forskningsprojektet Polisens samverkan med civilsamhället.
Kursutbud
För dig som är intresserad av att fördjupa dina metodologiska och teoretiska kunskaper i polisiärt arbete erbjuder institutionen för kriminologi och polisiärt arbete akademiska kurser i huvudområdet polisiärt arbete. Institutionen har även huvudområdet kriminologi och erbjuder kurser i detta från höstterminen 2021.
Nyhetsbrev och rapportserie
Rapportserie Centrum för polisforskning och utveckling
Rapport nr 1, 2021
Från tal till text i polisstudenters PM. Sofia Ask
Rapport nr 2, 2021
Polisens samverkan med civilsamhället. Cecilia Jonsson, Clara Taripanah och Mattias Örnerheim
Rapport nr 3, 2021
Användandet av figuranter i polisutbildningen. Cecilia Jonsson och Susanna Lif
Linnaeus University Studies in Policing - rapportserie
Rapportserien "Linnaeus University Studies in Policing" är ett fristående forum för såväl forskningspublikationer som andra rapporter kring polisverksamhet och angränsande områden.
Rapporterna finns tillgängliga i fulltext. Tryckt version kan beställas genom att kontakta Cecilia Jonsson.
Dialogpolis. Erfarenheter, iakttagelser och möjligheter
Stefan Holgersson (2008)
Hjältar, blåljus och säkerhet - konstruktionen av polisen i nyhetsmedierna
Göran Palm, G & Renée Skogersson (2008)
Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete
Stefan Holgersson, S & Johannes Knutsson (2008)
Om examination i en PBL-kurs. Utvärdering av en processinriktad examinationsform på polisutbildningen
Ola Kronkvist (2008)
Policing in Scandinavia. Proceedings from the conference om police research in Växjö August 2007
Rolf Granér och Paul Larsson (2008)
Spelar skillnader i arbetsprestation mellan poliser någon egentlig roll?
Stefan Holgersson (2008)
Digitala brott och straffprocessuella åtgärder i digital miljö
Håkan Hallbäck (2009)
Från fjärdingsman till närpolis: en kortfattad svensk polishistoria
Björn Furuhagen (2009)
Den myndighetsanknutna polisforskningen i Sverige - en kommenterad bibliografi
Johannes Knutsson (2010)
Polisförhör - sökande efter fakta eller erkännande? - En studie av polisförhör i två mordutredningar
Christer Nyberg (2010)
Anmälningar mot poliser. En kartläggning
Rolf Granér, Peter Skoglund m fl (2011)
Fler poliser - färre brott?
Peter Lindström (2011)
Lag om omhändertagande av berusade, LOB. En vårdlag eller ett maktmedel?
Patrik Thunholm (2011)
Den goda polisen. En analys av Polistidningens konstruktioner av polisen under perioden 1974–2008
Johanna Westman (2012)
En trygg polis i ett otryggt samhälle - nyhetsmediernas bild av polisen och polisarbetet
Göran Palm & Per Bjellert (2012)
Att bekämpa kriminella gäng - utvärdering av SGI-projektet
Stefan Holgersson & Rolf Granér (2013)
Gatuvåld i Stockholm City. Seriebrottslighet, polisinblandning och brottsutveckling. En genomgång av polisanmälda ärenden 2011–2012 och jämförelse med början av 00-talet
Sven Granath (2013)
Tusen fiender - en studie om de svenska gatugängen och dess ledare
Amir Rostami (2013)
Informatörer och infiltratörer - spaning i rättssäkerhetens intresse
Byron Thörnström Demetriou (2014)
Kommunikativ maktförskjutning? Legitimitetsskapande kommunikation i kölvattnet av ett massmedialt uppmärksammat omhändertagande
Patrik Thunholm (2014)
Upplevelsen av trygghet i Araby/Dalbo. En kvalitativ intervjustudie
Rolf Granér, Ola Kronkvist m fl (2014)
Den uniformerade verklighetens polisblick
Johanna Westman (2015)
The Past, the Present and the Future of Police Research
Rolf Granér och Ola Kronkvist (2015)