CISA - Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård

Forskning kring interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård följer patientens väg genom den akuta vårdkedjan, d.v.s. från skadeplats via ambulans till akutmottagning (inklusive barnakut), anestesi, operation samt intensivvård. och bidrar med forskning utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv som ger den unika människan en påtaglig och betydelsefull röst.

Vår forskning

Centrum för Interprofessionell Samverkan och Sambruk inom Akut Vård (CISA) ska vara en nationell förebild och skapa nya arenor för samarbete, till nytta för människor på såväl lands- som glesbygd. Bygden där vi verkar och bor ska bli en hållbar bygd, där fler kopplingar mellan människor och verksamheter gör bygden mindre sårbar och mer produktiv. Sambruk bygger på idén om att skapa en gemensam plattform för en effektiv samverkan mellan olika aktörer med liknande uppdrag, ansvar och utmaningar för att serva samhällsmedborgarna.

Mål


Övergripande mål

Ett arbete pågår med att bygga upp det första nationella, interprofessionella centrat för en framgångsrik och konkurrenskraftig miljö, med målet att utveckla samverkan och sambruk mellan olika aktörer involverade i akut omhändertagande, såväl prehospitalt som hospitalt inom grundutbildning, specialistutbildning, fortbildning och patient-nära forskning. Syftet är att samverkan och sambruk ska resultera i en utökad service på hemmaplan för att människan i sin närmiljö ska erhålla ett snabbt akut omhändertagande och uppleva en god och trygg vård.

Delmål

  1. Att initiera och stärka utbildning och forskning inom ett strategiskt viktigt område som samverkan och sambruk inom akut vård  
  2. Att vara en aktiv rådgivare till användare av utbildnings- och forskningsrelaterade frågor inom akut vård
  3. Att implementera forskningsresultat i kliniska verksamheter och skapa förståelse för den långsiktiga nyttan av forskning inom akut vård såväl regionalt, nationellt som internationellt
  4. Att sprida forskningsresultat och aktivt delta i samhällsdebatten om akutvårdsforskningens villkor

Delmål 1: Att initiera, stödja och stärka utbildning och forskning inom ett strategiskt viktigt område som samverkan och sambruk inom akut vård 

Dagens klinik är uppbyggd på evidensbaserad kunskap, vilken utgör grunden för all vård och behandling men också en förutsättning för en säker och framgångsrik vård och behandling. Det finns emellertid en begränsad evidensbaserad kunskap inom akut vård i Sverige, speciellt utifrån patientens behov, krav och önskningar. Detta innebär att det inte finns tillräckligt med tillgänglig kunskap för studenter inom vårdutbildningar, särskilt för studenter inom specialistutbildningar. Utgående från detta faktum har en plattform för kunskapsutveckling inom akut vård skapats.

Åtgärder:

  • Initiera nya och stärka befintliga utbildningar inom området
  • Planera och genomföra kurser på olika nivåer
  • Implementera forskningsbaserad kunskap om akut vård i såväl grund- som specialistutbildning samt fortbildning hos aktuella avnämare
  • Stödja nytänkande projekt med forskare från olika discipliner
  • Initiera, stödja och bedriva utvecklingsarbeten, kvalitetsarbeten samt handleda magister- och doktorsavhandlingar. 

Delmål 2: Att vara en aktiv rådgivare till avnämare i utbildnings- och forskningsrelaterade frågor inom akut vård

Att igångsätta forskning och utveckling inom akut vård kräver god samverkan mellan klinik och lärosäte. Särskilt viktigt är det att vara lyhörd för problem och frågor som uppstår i den vårdande kontexten, vilka bör utgöra utgångspunkter för angelägna utvecklings- och forskningsprojekt.

Åtgärder:

Ha regelbundna möten med regionala aktörer samt fortlöpande kontakter med andra forskningscentra såväl nationellt som internationellt.

Delmål 3: Att implementera forskningsresultat i kliniska verksamheter och skapa förståelse för den långsiktiga nyttan av forskning inom akut vård såväl regionalt, nationellt som internationellt

Utveckling och forskning bör vara såväl parallella som integrerade processer. Genom att avnämare är involverade i kunskapsframtagningen, så ökar förståelsen för forskningens betydelse varför den blir mer meningsfull och upplevs som nyttiggörande i det dagliga arbetet. Möjligheterna för att forskningsresultat och kunskapsgenerering, skall kunna nå ut i verksamheten ökar på detta sätt. Kunskapsutvecklingen utformas och genomförs på en logisk och systematisk väg, dvs på evidensbaserad grund för att producera trovärdig och användbar substans för kliniskt bruk.

Åtgärder:

Ha ett nära samarbete mellan såväl regionala som nationella avnämare som har nytta av forskningsresultaten

Delmål 4: Att disseminera forskningsresultat och aktivt delta i samhällsdebatten om akutvårdsforskningens villkor   

Verka för ökad kunskap i samhället om akut vård med fokus på samverkan och sambruk vid akut omhändertagande inom såväl prehospitalt- som hospitalt kontext. 

Åtgärder:

  • Informera om samverkan och sambruk inom akut vård
  • Initiera debatter och diskussioner om aktuella frågor inom området
  • Medverka till att föra ut forskningsresultat till allmänhet, berörda avnämare och beslutsfattare inom området
  • Anordna och delta i regionala seminarier, nationella workshops och internationella konferenser

Forskningsområde:

  • Interprofessionell samverkan och sambruk vid akut omhändertagande
  • Bedömning, prioritering, åtgärder och bemötande av patienter vid akut omhändertagande
  • Vårdande miljö för att stödja hälsoprocesser i ett akutvårdskontext

Samverkanspartners


Regionala samverkanspartners

  • Länsstyrelsen, Kronobergs Län
  • Krissamverkan, Kronoberg
  • Beredskapsenheten, Region Kronoberg
  • Larmcentralen
  • Polismyndigheten
  • Polisutbildningen, Linnéuniversitetet
  • Institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet
  • Värends Räddningstjänst
  • Medicin-, Kirurgi- samt Barn- och Kvinnocentrum, Region Kronoberg
  • FoU Kronoberg

Nationella samverkanspartners

  • Göteborgs Universitet
  • Högskolan i Borås
  • Jönköpings Universitet
  • Karolinska Institutet, Stockholm
  • Linköpings Universitet
  • Lunds Universitet
  • Luleå Tekniska Universitet
  • Sophiahemmets Högskola
  • Umeå Universitet
  • Uppsala Universitetet, campus Gotland
  • Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) i Linköping
  • Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)
  • RISE, Research Institute of Sweden

Internationella samverkanspartners

  • Universitetet i Stavanger, Norge
  • Universitetet i Bergen, Norge
  • La Trobe University, Melbourne Australien
  • University of Tasmania, Australia
  • Emergency Department, Imola Hospital, Italien
  • University of Bradford, Storbrittanien
  • Yorkshire Ambulance Service NHS Trust, Storbrittanien

Organisation

Styrgrupp

  • Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare, Linnéuniversitetet
  • Bengt Fridlund, professor, Linnéuniversitetet
  • Sofia Almerud Österberg, docent, Linnéuniversitetet
  • Ola Kronkvist, prefekt, Polisutbildningen, Linnéuniversitetet
  • Anders Svensson, doktorand, Linnéuniversitetet
  • Max Hector, beredskapsdirektör, Länsstyrelsen Kronoberg
  • Håkan Helgesson, verksamhetsledare Räddsam Kronoberg
  • Annika Hull Laine, centrumchef, Barn- och Kvinnocentrum samt Kirurgicentrum, Region Kronoberg
  • Therese Ledel, SOS Alarm
  • Maria Wiltz, centrumchef, Medicincentrum, Region Kronoberg
  • Birger Pålsson, FoU, Region Kronoberg
  • Malena Grann, Lokalpolisområdeschef, Nybro

Operativ grupp

  • Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare, Linnéuniversitetet
  • Bengt Fridlund, professor, Linnéuniversitetet
  • Anders Svensson, doktorand, Linnéuniversitetet
  • Kristina Julin Nyquist, samverkanskoordinator, Linnéuniversitetet

Expertgrupp/adjungerade vid behov

  • Jörgen Tagesson, planeringsdirektör, Region Kronoberg
  • Rebecca Stenberg, lektor, Linköpings universitet, Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) i Linköping
  • Bjarne Sörensen, leg läk, Region Kronoberg
  • Anders Willstedt, leg läk, Region Kronoberg
  • Jan Fohlman, leg läk, docent, FoU Region Kronoberg
  • Erik Falk, Med. Dr. akutläkare, Akutmottagningen, Region Kronoberg

Medarbetare

 

Doktorander

  • Ingrid Gustafsson, universitetsadjunkt, doktorand, anestesisjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Lisbet Andersson, universitetsdjunkt, doktorand, anestesisjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Kim Wallin, universitetsdjunkt, doktorand, ambulanssjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Maria Qvistgaard, universitetsadjunkt, doktorand, operationssjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Anders Svensson, universitetsadjunkt, doktorand, ambulanssjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Elin Sofie Forsgärde, universitetsadjunkt, doktorand, akutsjuksköterska, Linnéuniversitetet
  • Jeanette Lindahl, barnsjuksköterska, doktorand, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet
  • Sara Wireklint, sjuksköterska, doktorand, Akutmottagningen, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet
  • Helena Nord Ljungquist, universitetsadjunkt, doktorand, Luleå Tekniska Universitet, Linnéuniversitetet
  • Jakob Lederman, doktorand, ambulanssjuksköterska, Karolinska Institutet

Seniora forskare

  • Bengt Fridlund, professor, Jönköpings Universitet, Universitetet i Bergen, Linnéuniversitetet
  • Björn Gerdle, professor, Linköpings Universitet
  • Åsa Engström, professor, Luleå Tekniska Universitet
  • Idor Svensson, professor, Linnéuniversitetet
  • Sofia Almerud Österberg, docent, Linnéuniversitetet
  • Carina Elmqvist, docent, Linnéuniversitetet
  • Ulrica Hörberg, docent, Linnéuniversitetet
  • Mikael Rask, docent, Linnéuniversitetet
  • Jan Fohlman, leg läk, docent, FoU Region Kronoberg
  • Birger Pålsson, FoU, Region Kronoberg
  • David Edvardsson, docent, Umeå Universitet och La Trobe University, Melbourne Australien
  • Katarina Göransson, docent, Karolinska, Stockholm
  • Anders Rüter, docent, Sophiahemmets Högskola
  • Hans Thulesius, docent, FoU Region Kronoberg, Lunds Universitet
  • Helle Wijk, docent, Göteborgs Universitet

Juniora forskare

  • Sten-Ove Andersson, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Catharina Frank, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Gunilla Lindqvist, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Lise-Lotte Ozolins, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Kristina Schildmeijer, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Kent Stening, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Erik Wångmar, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Anders Bremer, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Marie Krisebom, Linnéuniversitetet
  • Andreas Rantala, Linnéuniversitetet
  • Jenny Lovebo, Linnéuniversitetet
  • Kristina Schildmeijer, Linnéuniversitetet
  • Maria Henricsson, universitetslektor, Jönköpings Universitet
  • Ann-Christin Karlsson, universitetslektor, Uppsala Universitet, campus Gotland
  • Rebecca Stenberg, universitetslektor, Linköpings universitet, Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) i Linköping
  • Caroline Löfvenmark, PhD, Karolinska Institutet.
  • Nicola Parenti, med. dr. Emergency Department, Imola Hospital, Italien
  • Simon van Rysewyk, universitetslektor, University Associate, School of Humanities Department of Philosophy, University of Tasmania | Australia

Magistrar

  • Margareta Lindqvist, Fil.mag., universitetsdjunkt, Linnéuniversitetet
  • Karin Säll Hansson Fil.mag., universitetsadjunkt, Linnéuniversitetet
  • Jörgen Jonasson Fil.mag., Linnéuniversitetet
  • Martin Olsson Fil.mag., Linnéuniversitetet
  • Henrik Berglund, ambulanssjuksköterska, Region Kronoberg