Entreprenörskap, ledning och organisering i spänningsfält och allianser (ELOSA)

Vi intresserar oss för ledning och organisering som inbegriper annat än traditionellt industriellt företagande. Våra studieobjekt är idrottsföreningar, teatrar och konstmuseer, samhällskooperativa vårdcentraler och äldreboenden, stadsmissionen, skördefestivaler, friskolor, musikfestivaler och bildningsverksamhet.

Vår forskning

ELOSA är en unik kompetensgrupp. Vi representerar olika ämnen (företagsekonomi, turismvetenskap, etnologi och sociologi) med olika inriktningar, såsom ledarskap, organisation, projektledning, turism och hälsa. Vi har olika teoretiska utgångspunkter, från ny-institutionell teori och maktteorier över idéer om sense-making till komplexitetsteori tillämpat på ledning av entreprenöriella processer.

Det som förenar oss är framförallt tre saker:

  • Vi intresserar oss särskilt för ledning och organisering som inbegriper annat än traditionellt industriellt företagande. Våra studieobjekt är idrottsföreningar, teatrar och konstmuseer, samhällskooperativa vårdcentraler och äldreboenden, stadsmissionen, skördefestivaler, friskolor, musikfestivaler och bildningsverksamhet. En del tillhör det vi kallar för civilsamhällets organisationer eller den s.k. tredjesektorn, medan andra ligger i skärningsfältet mellan privat, offentlig och ideell, civil sektor. Det är verksamheter långt från storstädernas ljus, i glest befolkade bygder och i skarven mellan etablerade institutioner såsom företag och förvaltning.

  • Vi studerar alla det vi kan kalla för spänningsfältet mellan aktörer, idésystem och handlingspraktiker. Andra sätt att benämna det är olika ideologier, logiker, tankesystem eller världar. Vi är alla intresserade av hur man leder, organiserar och utvecklar verksamheter i detta spänningsfält.

  • Ett genomgående tema är att spänningar uppstår kring det som kan kallas för "kommers" eller annorlunda uttryckt, ekonomisk rationalitet (logik, ideologi). Vi kan identifiera spänningar mellan kultur och kommers, idrott och kommers, kyrka och kommers, hälsa och kommers, folkrörelser och kommers, etc.

Var för sig är ovan nämnda saker inte särskilt speciella. Det finns många forskare som sysselsatt sig med aspekter av detta spänningsfält. Få forskargrupper kan dock uppvisa en sådan tvärvetenskaplig kompetens och ett så stort antal engagerade forskare från olika vetenskapliga discipliner som vår. Vi har sedan många år bedrivit forskning, utbildning och utveckling inom området med publikationer som omfattar många olika format både nationellt och internationellt. En särskild kompetens är att vi skriver på ett sätt som gjort forskningsresultaten tillgängliga för en bredare målgrupp än normalt.

Vi har också bedrivit mångårig utbildning på både grund-, forskar- och uppdragsutbildningsnivå. Kännetecknande är också att flera av oss är aktiva inom det fält vi studerar som medlemmar, utövare, funktionärer, konsulter och/eller aktionsforskare. Vad vi emellertid hittills inte gjort är att på ett mer samlat sätt bygga en nationell och internationell kompetensmiljö. Detta vill vi göra nu genom detta projekt.

Områdets problembakgrund

Samhället kan delas upp i tre sektorer: offentlig, privat och ideell (tredje) sektor som omfattar idéburna, ideella organisationer, folkrörelser, stiftelser och andra aktörer i det civila samhället. En liknande indelningsgrund är att utifrån olika organisationsformer skilja på Förvaltning, Företag och Förening. Den tredje sektorns ökande betydelse framträder också i de allt starkare diskussionerna om samhällsentreprenörskap, social ekonomi, socialt företagande och sociala innovationer.

Särskilt viktig framstår denna sektor på lands- och glesbygd. På många orter är det den lokala idrottsföreningen som ser till att det skapas livskvalitet i form av arrangemang, samhörighet och service. På andra orter är det den lilla teaterföreningen som i en övergiven lada skapar möten mellan landsbygdens människor och global kultur. Ett annat exempel är äldreboenden som tas över av boende på orten, brukarna och dess anhöriga i samhällskooperativ.

Den ideella sektorn i förändring

Den ideella, tredje sektorn kännetecknas av krav på förändringar. Det talas om att det sociala kapitalet minskar, samhällsengagemanget förändras, vilket bland annat leder till problem med att rekrytera personer till ansvarsposter i ideella föreningar. Andra förändringar handlar om att företag och aktörer inom sektorn tar över funktioner som tidigare hanterats av offentlig förvaltning. En annan förändring innebär att föreningar anammar företagets logik och lämnar sin idealitet till förmån för en alltmer kommersialiserad och professionaliserad verksamhet.

Vad vi också ser är att det blir svårare att skilja på vad som tillhör privat, offentlig eller ideell, tredje sektor och dess organisationsformer företag, förvaltning och förening. Alla "lånar" av varandra och det skapas hybrider av olika former. Därigenom uppstår spänningar mellan olika institutionella logiker som ledningen måste agera i och skapa allianser med olika intressenter.

Spänningar kring kommers

En viktig spänning rör den som uppstår mellan det verksamhetscentrala (t.ex. kultur eller vård) och det vi väljer att kalla "kommers". Med "kommers" avses en särskild handlingslogik där företaget söker att maximera sin vinst genom att erbjuda produkter och tjänster till en marknad. Hit hör en särskilt logik gällande lämplig ledningsutövning, bland annat vad som anses viktigt för ett rationellt beslutsfattande. Detta kan också uttryckas som kapitalism eller som managerialism. Det är inte problemfritt att översätta denna logik till verksamheter som traditionellt tillhört offentlig eller ideell sektor, vilket visas av studier som gjorts av gruppens medlemmar som intresserat sig för New Public Managements problem och möjligheter inom offentlig sektor. Nu vill vi också se vad som händer Post New Public Management alltså vad som händer när föreningsformen i allt större utsträckning kommer in och påverkar förvaltnings och företagsformen.

Vidare intresserar vi oss för vad som händer när "kommers" i allt högre grad influerar idrottsföreningar, välgörenhetsorganisationer, politiska organisationer, kultursektorn, etc. Särskilt intressant är det när det handlar om en strävan efter mer företagande och ökat entreprenörskap. Studier har visat att det inte är självklart att användandet av etablerade managementpraktiker och ekonomiska logiker hämtade från större företag främjar entreprenörskap, vare sig vi pratar om helt nya verksamheter eller förnyelse av etablerade verksamheter. Orsaken kan vara olikheter vad gäller underliggande ideologi och tillhörande logik.

Det är sålunda inte ovanligt att man målar upp spänningen mellan olika logiker (rationaliteter) som ett problem. Vår ansats är annorlunda då vi förutsättningslöst studerar vad som händer och hur man utifrån ett ledningsperspektiv kan etablera, leda och organisera verksamheter i detta spänningsfält.

Forskare

Forskningsprojekt