Kopparstick med en Linnea

Projekt: Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering

Detta tvärvetenskapliga projekt fokuserar på både ämne, språk och inkludering vilket möjliggör en helhetssyn på lärande, undervisning och inkludering. Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen och sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina studier.

Fakta om projektet

Projektledare

Päivi Juvonen

Övriga projektmedlemmar
Monica Axelsson, Linnéuniversitetet; Karin Rehman, Linnéuniversitetet; Ingrid Lennartsson Hokkanen, Stockhoms universitet; Nihad Bunar, Stockholms universitet; Åsa Wedin, Högskolan i Dalarna
; Erika Bomström Aho, Högskolan i Dalarna.
Deltagande organisationer

Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Högskolan i Dalarna

Finansiär

Vetenskapsrådet: Nationellt forskningsprogram om migration och integration

Tidsplan

1 januari 2018-31 december 2021

Ämne

Svenska som andraspråk (institutionen för svenska språket, fakulteten för konst och humaniora)

Mer om projektet


Att som nyanländ elev börja sin skolgång i gymnasieskolans språkintroduktion innebär stora utmaningar. Dessa elever ska lära sig såväl vardagsspråket som det skolrelaterade språket och bygga upp ett nätverk av sociala relationer med nya människor. Målet med språkintroduktionen är att eleverna snabbt ska kunna studera vidare på något av de nationella gymnasieprogrammen och bygga sig en framtid i Sverige. Att detta är förknippat med stora svårigheter kan avläsas i statistiken för elever i språkintroduktionen, som visar att av elever som började 2011 bara knappt hälften hade klarat detta mål efter tre år. Språkintroduktionen är samtidigt det snabbast växande gymnasieprogrammet med nästan 35 900 elever läsåret 2016/17. Den senaste tidens stora migrationsvågor har också resulterat i en extremt heterogen sammansättning av elever på gymnasieskolans språkintroduktion, vilket utgör en stor utmaning för lärarna. Elever som avslutat grundskolan men bedöms vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk studerar sida vid sida med nyanlända elever med högst varierande erfarenheter av skolgång, olika ursprung och modersmål och anledning av att finnas i Sverige. I fokus för detta forskningsprojekt är nyanlända elevers lärande i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram och deras möjligheter att framgångsrikt fortsätta sina studier på de nationella programmen.


Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen (ämnesspråk och ämneslitteracitet) och sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina studier. Projektets mer specifika syfte är, för det första, att studera hur klassrumsinteraktionen i tre ämnen (svenska som andraspråk (SVA), ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt ämne) ser ut i relation till undervisningens utformning och kontextuella villkor. Vad slags inluderande praktiker och språkutvecklande arbetssätt kan vi identifiera? Hur ser studiehandledningen ut? Hur tas elevernas tidigare kunskaper tillvara? Vilken roll får elevernas modersmål spela i undervisningen? För det andra syftar projektet till att beskriva och analysera de möjligheter nyanlända elever har att fortsätta sina studier i gymnasieskolans nationella program. Hur lyckas eleverna med sina studier? Den huvudsakliga metodiska ansatsen är kvalitativ, men med inslag av kvantitativa data. Materialet samlas in genom deltagande observation och video- och ljudinspelningar i klassrummet, bilddokumentation av skolmiljön, elevernas individuella studieplaner, policydokument, intervjuer, formativ bedömning av språkfärdighet och enkäter. Projektet genomförs i två språkintroduktionsklasser i en storstadskommun och i en mindre tätort i sammanlagt fyra klassrum. För analys av kvalitativa data tillämpas språketnografisk analys och funktionell språkanalys. För analys av kvantitativa data används gängse statistiska metoder.


Flera fakta motiverar detta projekt. Empiriska studier om nyanlända elevers språkutveckling, ämnesspråk/-litteracitet och inkludering i gymnasieskolan lyser med sin frånvaro, trots att a) både svenska som andraspråk och ämnesspråk/-litteracitet idag är väletablerade forskningsområden och språkets roll för lärandet betonas i styrdokumenten, trots att b) migrationsforskning talar om marginalisering och exkludering snarare än inkludering av nyanlända elever, trots c) att nästan hälften av eleverna på språkintroduktion inte slutför sina studier framgångsrikt, och trots att d) programmet är det snabbast växande i gymnasieskolan. Fördjupade kunskaper om de nyanlända elevernas lärande och lärandevillkor efterlyses av såväl lärare, forskare som samhället. Härtill kommer den uppenbara samhälleliga aktualiteten – flyktinginvandringen har på senare tid varit rekordstor, och trots restriktioner tyder det mesta på ett stort inflöde även i framtiden.


Detta projekt är tvärvetenskapligt genom sitt fokus på både ämne, språk och inkludering vilket möjliggör en helhetssyn på lärande, undervisning och inkludering. En sådan holistisk ansats är sällsynt inte bara i Norden, utan rentav i världen. Genom att förena teoretiska och analytiska ramverk från olika discipliner (lingvistik, SVA, språkdidaktik, pedagogik och sociologi) syftar vi till att uppnå en djupare förståelse för nyanlända elevers lärande och lärandevillkor i gymnasieskolan. En kritisk analys av existerande praktiker förväntas resultera i förslag på förbättringar.