linnea

Projekt: Politikens professionalisering och riksdagens sociala sammansättning

I delstudien Politikens professionalisering och riksdagens sociala sammansättning granskar några led i en möjlig kausal mekanism mellan politikens professionalisering och partigruppernas ökade likhet. Har partigruppernas sociala sammansättning och riksdagsledamöternas förparlamentariska politiska erfarenheter har blivit mer homogena mellan 1988 och 2010? Ett sådant samband skulle ge stöd åt kartellpartiteorin.

Projektet är ett delprojekt inom projektet Riksdagens partigrupper i förändring 

Enligt masspartiidealet var partierna öppna för alla medlemmar och som sådana hade de likartade rättigheter. Men med partistöd ökar möjligheten för kartellpartierna att anställa professionella politiker, det vill säga personer som lever av politik genom att vara anställd i parti eller dess sidoorganisation, inneha politiskt tillsatt offentligt förtroendeuppdrag, eller i andra politiska organisation utanför partisystemet, t ex LO, Greenpeace eller Villaägarföreningen.

Med ökad professionalisering – att antalet professionella politiker ökar – ersätts denna norm om självselektion i allt större utsträckning av den fundamentalt annorlunda normen om anställning: att bli rekryterad, kontrakterad och betald av en arbetsgivare. Jämfört med självselektion bör det vara mer vanligt att den som blir anställd och kan inleda en bana som professionell politiker till stor del liknar och har motsvarande egenskaper som dem som ansvarar för rekryteringen. Eftersom professionalisering i sig innebär att en person kan avsätta mer tid för sin politiska karriär är det i så fall möjligt att professionaliseringen i sig innebär en ökad likriktning av de partimedlemmar som blir invalda i riksdagen.

Detta scenario bygger på olika antaganden om förändringar och relationer som måste prövas empiriskt under den angivna tidsperioden. För det första måste utsagorna om partistödet undersökas: ökar partistödet för partigrupperna mer än för partiernas medlemsorganisationer? För det andra analyseras utvecklingen av politikens professionalisering: har andelen som vid invalet till riksdagen var professionella politiker ökat och består en sådan ökning av partianställda och förtroendevalda eller andra professionella politiker? För det tredje granskas om likheten i partigruppmedlemmarnas sociala egenskaper och förparlamentariska politiska erfarenhet ökar och om denna är större bland dem som vid invalet var professionella politiker jämfört med dem som inte var det.