Bild på text ur ordbok

Projekt: Asylintervjuer i Sydafrika och Sverige. Erfarenheter, tolkningar och förhandlingar

Syftet med projekt är att undersöka och jämföra asylprocessen i två länder, Sydafrika och Sverige för att få mer kunskap om hur denna process fungerar och hur de inblandade, asylsökande, tolkar, offentliga biträden och handläggare upplever och hanterar sin egen roll i interaktion med de andra

Fakta om projektet

Projektledare
Kristina Gustafsson
Övriga projektmedlemmar
Lisa Ottosson, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet; Pineteh, Angu, Pretoria University, Sydafrika
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Crafoordska stiftelsen
Tidsplan
1 februari 2020-31 december 2021
Ämnen
Socialt arbete (institutionen för socialt arbete, fakulteten för samhällsvetenskap)
Forskargrupp
Social work and migration

Mer om projektet

Syftet med projekt är att undersöka asylprocessen i två länder, Sydafrika och Sverige. I fokus står den individuella asylintervjun, där den asylsökandes muntliga redogörelse spelar en nyckelroll för att fastställa legitimiteten i varje enskilt fall. Det innebär att de asylsökande måste berätta om sina skäl på ett konsekvent och trovärdigt sätt. I både länderna finns stöd i form av tolktjänster om den asylsökande inte talar svenska eller engelska. Målet med intervjun är att fastställa asylsökandes identitet och att bedöma om han eller hon har en ”välgrundad fruktan för förföljelse” enligt definitionen i flyktingkonventionen eller andra berättigande skäl till asyl.

Tidigare forskning visar att asylintervjun är en komplex situation och att det finns ett stort antal villkor som de inblandade måste hantera, t ex svårigheter med att berätta om traumatiska erfarenheter, översättningsproblematik, okvalificerade tolkar och handläggare, brist på insyn i asylförfarandet, brist på medvetenhet om genus, långa tidsintervall och väntan under utredningstiden. Detta är bara några exempel på komplikationer som gör det svårt att skapa en rättssäker asylprocess. Ett sätt att hantera det är att räkna sådan osäkerhet till förmån för den asylsökande. Det kräver dock en medvetenhet och att de berörda parterna förhåller sig till dem.

Med denna jämförande studie får vi mer kunskap om hur denna process fungerar och hur de inblandade upplever och hanterar sin egen roll i interaktion med de andra. Studien har en etnografisk design där data samlas in genom intervjuer med asylsökande, tolkar, handläggare och juridiska ombud i båda länderna  samt genom observationer. Resultaten kan ligga till grund för ökad medvetenhet, professionell utbildning och reflektion för handläggare, tolkar och juridiska ombud.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Social work and migration och i Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies