skolelever med iPaddor

Projekt: Att utforska de svårfångade olikheterna – likvärdighet och kunskapssegregation i undervisningsprocesser

I detta forskningsprojekt undersöker vi faktorer som påverkar kunskapssegregation i skolan bortom de socioekonomiska och bostadspolitiska faktorer som redan är väl kända. Vad som ännu inte har utforskats systematiskt i svensk skolmiljö är hur den faktiska undervisningen kan främja respektive hindra skolframgång hos olika grupper av elever i relation till en standardsbaserad läroplan. En genuin pedagogisk fråga är därför hur olika former av klassrumsdiskussioner och olika syn på kunskap påverkar olika elevgruppers tillgång till ”kunskap som räknas” (powerful knowledge).

Fakta om projektet

Projektledare
Ninni Wahlström
Övriga projektmedlemmar
Daniel Sundberg, Bettina Vogt, Daniel Alvunger
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär(er)
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2018-31 dec 2021
Ämne
Pedagogik (Institutionen för utbildningsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

I detta forskningsprojekt undersöker vi faktorer som påverkar kunskapssegregation i skolan. Genom att integrera insikter och teorier från både aktuell klassrumsforskning och läroplansforskning bidrar projektet sammantaget till en teoretiskt grundad kunskap om hur en standardsbaserad läsroplan som Lgr 11 påverkar undervisningen i hög-respektive lågpresterande klassrum och om hur tillgång till kunskap som räknas som värdefull förhandlas och erbjuds på olika sätt i dessa klassrum. Projektet bidrar därmed med förklaringar till frågor om likvärdighet och ökade skillnader mellan elevers kunskapsresultat.

Den övergripande frågeställningen om att få tillgång till kunskap som räknas berör följande tre centrala områden.

  • Vilka undervisningsdiskurser är utmärkande för den undervisning som eleverna erbjuds i högpresterande respektive lågpresterande klassrum?
  • Vilken kunskap räknas som värdefull kunskap för högpresterande respektive för lågpresterande elever?
  • Hur påverkar den standardsbaserade läroplanen undervisningsprocessen för dessa båda grupper?

I projektet kommer vi att göra ett urval av fyra hög- respektive lågpresterande skolor baserat på Skolverkets databaser. Inom dessa fyra skolor kommer klassrumsstudier att bedrivas i fyra klasser i årskurs 8 i ämnena svenska och naturvetenskap under ett läsår. De inspelade lektionerna fördelas på åtta lektioner per termin, vilket innebär att sammanlagt 64 lektioner kommer att spelas in och analyseras. Fyra gånger per termin intervjuas klassens lärare individuellt samt elever i fokusgrupper. Dessutom genomförs klassrumsobservationer med fältanteckningar för att säkerställa en relevant tolkning av klassrumsanalyserna. Ämnena svenska och naturvetenskap är utvalda för att kunna relateras till undersökningar som bygger på data från PISA-undersökningarna.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Läroplansteori och didaktik (SITE).

Medarbetare