Vissna solrosor

Projekt: Ekonomisk försummelse till ekonomiskt våld mot äldre personer

Forskningsprojektet syftar till att sprida kunskap om ekonomiskt våld i syfte att göra det lättare för äldre personer själva och professionella att upptäcka och förstå problematiken i hela dess komplexitet. Projektet består av två delstudier. Den första handlar om de erfarenheter som personal inom äldreomsorgen har av problematiken (projektledare Angelika Thelin). Senare planeras för ytterligare en studie om äldre personers egna erfarenheter (projektledare Marie Eriksson).

Fakta om projektet

Projektledare
Angelika Thelin, Marie Eriksson
Tidsplan
1 jan 2019–31 dec 2021
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Våld mot äldre personer beskrivs ofta som avvikande från det vardagliga och som något som sker bortom deras nära relationer, exempelvis genom att ligor lurar till sig pengar. Äldre personer oroar sig företrädelsevis för våld utifrån en sådan förståelse av problematiken. I kontrast till det visar forskning att det är vanligare att äldre personer utsätts för ekonomiskt våld i nära relationer, än av okända personer. De nära relationerna inkluderar då familjemedlemmar, anhöriga och välkänd personal. Äldre personerna är ovilliga att anmäla dessa personer, vilket gör mörkertalen höga. Samtidigt menar vissa forskare att ekonomiskt våld är en av de vanligaste typerna av våld mot äldre personer.

I Sverige definieras ofta äldre personer som personer över 65 år. De utgör en heterogen grupp människor, med många olika levnadsvillkor. Forskning om orsaker till ekonomiskt våld pekar ut följande riskfaktorer inom åldersgruppen – funktionsnedsättningar, social isolering och ökat beroende av närstående för att klara ekonomin. Sådana orsaker blir allt vanligare i vuxna människors liv ju längre vi lever och andelen personer i den äldsta åldersgruppen ökar. I Sverige lever kvinnorna längre än men och av den anledningen också oftare i ensamhushåll. Covid pandemin har ökat äldre personers erfarenheter av isolering generellt. Anhöriga har genom förändrad lagstiftning fått större formell rätt att hantera äldre personers pengar och digitaliseringen av ekonomiska transaktioner ökar risken för utsatthet.

Inom ramen för denna kontext undersöker vi hur det ekonomiska våldets kontinuum ser ut i äldre personers vardagsliv; hur ålder, genus och etnicitet samt äldreomsorgens utveckling inverkar på problematiken; hur ekonomiskt våld mot äldre personer relaterar till andra typer av våld (fysiskt, psykiskt och sexuellt)  och andra typer av social utsatthet (exempelvis ensamhet); vilka nuvarande interventioner som finns för att hantera problematiken och hur de fungerar.

Vi vill sprida kunskap om ekonomiskt våld i syfte att göra det lättare för äldre personer själva och professionella att upptäcka och förstå problematiken i hela dess komplexitet. Vi vill också utmana bilden av förövaren. Vårt mål är att bidra till utvecklandet av interventioner som förebygger och hanterar problematiken på ett bättre sätt än vad som görs idag.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Socialt arbete, funktionsnedsättning och åldrande (Social work, Disability and Ageing; SODA) och Våld och kön (Gender and Violence in Social Work; GAVIS).