Pennor i olika färger

Projekt: Flerspråkiga klassrum i Växjös skolor (Fläx)

Elevers möjligheter att lära ökar om deras lärare utformar en undervisning där både språk och kunskapsinnehåll i skolämnena fokuseras och kan utvecklas parallellt. Dessutom främjas flerspråkiga elevers lärande om de får möjlighet att använda sina olika språk som resurser i språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Projektet Flerspråkiga klassrum i Växjös skolor, Fläx, genomförs på två F–6-skolor i Växjö kommun, och hela processen kännetecknas av att forskarna har ett tätt samarbete med skolornas rektorer och lärare.

Fakta om projektet

Projektledare
Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Päivi Juvonen, Linnéuniversitetet
Sofia Svensson, Linnéuniversitetet
Jenny Uddling, Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet och Växjö kommun
Finansiär
Linnéuniversitetet och Växjö kommun
Tidsplan
Juni 2021 – juni 2022
Ämnen
Svenska med didaktisk inriktning och svenska som andraspråk (institutionen för svenska språket, fakulteten för konst och humaniora)


Mer om projektet

Fläx utgör ett av flera projekt som Växjö kommun och Linnéuniversitetet genomför tillsammans under paraplyprojektet "Växjös modeller och arenor för en skola på vetenskaplig grund". Det övergripande och långsiktiga syftet med Fläx är att genom ett systematiskt kvalitetsarbete (se figur 1) främja alla elevers möjligheter att nå goda kunskapsresultat, med särskilt fokus på flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska. Frågeställningen är: Hur kan flerspråkighet ses och tas tillvara som en resurs för elevers lärande genom samarbetsuppgifter i skolan och hemma?

Figur 1. Systematiskt kvalitetsarbete i Fläx-projektet
Figur 1. Illustration av processer i ett systematiskt kvalitetsarbete som lärare kan bedriva, i detta fall tillsammans med en forskare. Samma processer pågår parallellt i skolans arbetslag. De fyra stegen i processen omfattar 1) nulägesanalys, 2) gemensam planering av intervention, 3) genomförande av intervention i form av samarbetsuppgifter och 4) analys av insamlad data.

 

Avsikten med fläx-projektet i sin helhet är tudelat och består dels av ett avgränsat forskningsprojekt, dels av ett skolutvecklingsprojekt, och målet är att främja lärarnas möjligheter att låta undervisning och verksamhet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

För det första undersöker vi hur två fokuslärare, en på vardera skolan, tillsammans med oss utvecklar undervisningen med fokus på samarbetsuppgifter. Eleverna genomför samarbetsuppgifterna på sina olika språk, i skolan tillsammans med kamrater och hemma tillsammans med vårdnadshavare. Denna del av projektet bygger på interventioner som läraren planerar och analyserar tillsammans med en av oss forskare, och som läraren genomför i klassen och ger i form av hemuppgifter. Eleverna uppmuntras att använda sina olika språk när de arbetar med samarbetsuppgifterna såväl i skolan som hemma. Forskaren observerar undervisningen när någon samarbetsuppgift genomförs i klassen och introduceras som hemuppgift. Genom forskningsprojektet samarbetar fokusläraren tätt ihop med forskaren både med fokus på undervisning och forskning. Innan projektet påbörjades intervjuades de båda fokuslärarna och rektorerna, och undervisning i fokuslärarnas klassrum observerades (se övre delen av figur 2 nedan).

För det andra stöttar vi alla lärare på de två skolorna i att utveckla sin undervisning i ovan nämnda riktning. Den här delen av projektet inleds med en halv studiedag för all personal som är involverad i undervisning och fritidsverksamhet på skolan, inklusive rektor. Under detta tillfälle föreläser vi forskare om flerspråkighet som resurs ur praktiska och teoretiska perspektiv, och låter deltagarna samtala om föreläsningens innehåll i relation till möjligheter och utmaningar som de ser i den egna verksamheten. Därefter planerar lärarna arbetslagsvis, under ledning av en processledare, för lämpliga interventioner inom ramen för den ordinarie verksamheten och för hur hemuppgifterna ska utformas och tas till vara i klassens skolarbete. Lärarna uppmuntras också att kollegialt samtala med varandra om sina erfarenheter av interventionerna och successivt vidareutveckla undervisningen och skolans olika verksamheter med fokus på flerspråkighet som resurs.

Utvecklingsarbetet betraktas som ett led i skolans långsiktiga värdegrundsarbete. De båda lärarna som också får sin undervisning beforskad deltar i de kollegiala samtalen, och därmed möjliggörs ett flöde mellan forskningsprojektet och skolutvecklingsprojektet. Under den första terminens arbete träffar vi processledarna och rektorn vid respektive skola vi tre tillfällen för att samtala med dem om utvecklingsprojekten och ge dem stöd såväl didaktiskt som organisatoriskt (se nedre delen av figur 2).

Figur 2. Fläxprojektets design
Figur 2. Illustration av Fläxprojektets design genom de två parallella processerna under projektet, nämligen forskningsprojektet och skolutvecklingsprojektet. Processerna anges genom tre pilar, som visar att de pågår före, under och efter den första interventionen av samarbetsuppgifter i skolan och i hemmet.

 

Data till projektet samlas in genom intervjuer med båda rektorerna och de två fokuslärarna, videoupptagningar av samtal med rektorer, processledare, fokuslärare och forskare. Vidare förs fältanteckningar vid observationer av undervisningen i fokuslärarnas klassrum och foton av olika resurser i klassrummen samlas in.

Fläx-projektet i sin helhet grundar sig i kritisk diskursteori (Fairclough 1992) och socialsemiotisk teori (Halliday 1978), där skriftlig och muntlig kommunikation ses som val av språkliga uttryckssätt och val av andra semiotiska resurser (exv. bilder, symboler och gester). Vidare ses dessa val som kopplade till sociala, kulturella och situationella sammanhang. Mer specifikt utgår studien från teoretiska perspektiv på flerspråkighet som resurs, nämligen pedagogiskt transspråkande (Juvonen & Källkvist 2021; Cummins 2021). Pedagogiskt transspråkande främjar elevers möjligheter att utveckla sina flerspråkiga identiteter och bidrar till att skapa undervisningspraktiker där social rättvisa och inkluderande förhållningssätt eftersträvas (Cummins 2000).

Projektet är en del av forskningen i:
Forskargruppen Centrum för Educational Linguistics
Kunskapsmiljön Utbildning i förändring