allmän projektbild

Projekt: Hederskultur och islam i svensk offentlig diskussion

Projektet är en datorassisterad textanalys av förändring och kontinuitet i en svensk offentlig diskussion om relationen mellan hederskultur och islam under de senaste 20 åren.

Fakta om projektet

Projektledare
Jonas Svensson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 Jan 2020 – 31 Dec 2021
Ämne
Religionsvetenskap (Institutionen för kulturvetenskaper, Fakulteten för konst och humaniora)

Mer om projektet

Projektet behandlar den offentliga svenska diskussionen om relationer mellan islam och hederskultur, vilken tar sin egentliga början 2002 i och med det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindal. Med hjälp av datorassisterade metoder för insamling av material och analys av stora mängder text och så kallad explorativ programmering söker projektet efter mönster i diskussionen, och efter förändring i sådana mönster över tid. Materialet utgörs bland annat av tryckt nyhetsmedia, vetenskapliga rapporter, studentuppsatser, offentliga utredningar och informationsmaterial från myndigheter och organisationer.

I projektet söks efter sammanhang där islam - mer konkret i termer av specifika religiösa föreställningar, praktiker eller former för social organisering - diskuteras i termer av ett orsaks-och-verkan-förhållande i relation till olika aspekter inom det större komplexet hederskultur. Det handlar om såväl sammanhang där aktörer uttrycker ett tydligt avståndstagande från ett sådant orsaksförhållande ("islam har inget med hederskultur att göra") till denna positions motsats ("islam är den enskilt viktigaste faktorn bakom hederskultur").

Preliminära resultat visar att det är den förra positionen som dominerat diskussionen över hela tidsperioden. Samtidigt tyder också dessa resultat på en utveckling under de senaste fem åren (från 2016), framför allt i form av en terminologisk förändring och framväxten av begreppet "hedersförtryck".

Projektet undersöker nu möjligheten att kopplingen mellan "hederskultur" och islam (eller snarare vissa föreställningar och praktiker i islamisk religiös tradition) blivit mer framträdande som ett resultat av denna förändring. Det antagande som prövas i relation till materialet är att medan det fortfarande görs en språklig koppling mellan ordet "heder" och gruppers kontroll av framför allt unga kvinnors sexualitet, har ordet mist något av sin specifika betydelse i diskussionen. Om kontroll av individers beteende tidigare förklarats med hänvisning till en grupps motiv att bevara en kollektiv "heder", har detta motiv blivit mindre framträdande. Utrymmet att hävda andra motiv till "hedersförtryck" än just "heder", inklusive sådana som vilar på sexual- och könskonservativa tolkningar av religion (i praktiken islam), har därmed ökat. Detta innebär i sin tur en aktualisering av frågor om religionsfrihetens gränser i relation till dominerande normer i samhället.

----------

Projektet är en del av forskningen i:
Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
Cluster for Migration, Citizenship and Belonging