Projekt: Kontinuitet i vården för personer med komplexa behov – hur vet vi vad som fungerar?

Projekt: Kontinuitet i vården för personer med komplexa behov – hur vet vi vad som fungerar?

Kontinuitet i vården anses skapa säker och effektiv vård. Problemet är att man ser olika på vad kontinuitet innebär beroende på om man är patient, sjukvårdspersonal eller vårdgivare. Då är det också svårt att mäta och utvärdera. Projektet syftar till att undersöka vårdsystem och utveckla instrument som på ett objektivt sätt kan mäta och följa över tid om patienten fått god vård eller inte.

Fakta om projektet

Projektledare
Mirjam Ekstedt
Övriga projektmedlemmar
Linnéuniversitetet: Elizabeth Hanson, Kristofer Årestedt, Marie Kirsebom, Carina Elmqvist
Linköpings Universitet: Marika Wenemark
Umeå Universitet: Dean Carsson, Anette Edin-Liljegren
Karolinska Institutet: Maria Flink, Johan Hansson Anna Dahlgren
Internationell expertgrupp från: Norge, Danmark, Holland, UK, Canada, och Australien
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Centrum för Glesbygdsmedicin, Storuman, Västerbottens Läns Landsting, Vårdbolaget TioHundra AB, Norrtälje, Region Kronoberg, Nationellt Kompetenscentrum för anhöriga, Anhörigas Riksförbund, Diabetesförbundet, Hjärt- och lungsjukas förening
Finansiär
Forte
Tidsplan
2018 -2020
Ämne
Vårdvetenskap, hälsovetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Svensk hälso- och sjukvård har en hög grad av specialisering, med vård uppdelad i olika nivåer och ansvarsområden. Fragmentiserad vård innebär stora utmaningar för både yrkesverksamma och patienter och medför risker vid informationsöverföring och behandling. Koordinering av svensk sjukvård rankas även lågt i internationella jämförelser. Begreppet integrerad vård används för att beskriva hur ett sjukvårdssystem länkas samman på olika nivåer, i syfte att skapa vårdkontinuitet för patienten. Många olika integrerade vårdprocessmodeller har vuxit fram som svar på nationella krav på ökad samordning och effektivitet. Dock saknas evidens för att de bidragit till bättre vård och lägre kostnader. Det saknas även giltiga mått för patienter, anhöriga och vårdgivare att utvärdera vårdkontinuitet.

Detta forskningsprojekt syftar till att kartlägga vad som är best practices i vårdkedjan för personer som lever med långvariga, komplexa sjukdomar, samt att utveckla mått på vårdkontinuitet. Multidisciplinära forskningsgrupper vid Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet och universiteten i Umeå och Linköping kommer att samarbeta med tjänstemän vid tre olika regioner som har valts för att få en spridning mellan norr, söder, glesbygd och storstad (Västerbottens landsting, Sydöstra sjukvårdsregionen Kalmar/Kronoberg, och Vårdbolaget TioHundra AB, Stockholms läns landsting).

Projektet genomförs i tre faser som bygger på varandra. I Fas 1 undersöks hur samverkan inom och mellan olika system av integrerad vård har organiserats på mikro-, meso- och makronivå för att identifiera best practices. I Fas 2 används resultaten från Fas 1, teoretiska modeller av integrerad vård samt litteratur, som grund för en Delphistudie med inhemska och utländska experter, för att utveckla en konceptuell definition av vårdkontinuitet. I Fas 3 utformar, testar och utvärderar vi mått på vårdkontinuitet för bruk av vårdgivare och patienter/anhöriga.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Systemsäkerhet och patientmedverkan.

Medarbetare