gammalt manuskript

Projekt: Modelling institutional dynamics in historical commons (MIDI)

MIDI-projektet antar ett tvärvetenskapligt perspektiv för att bidra med empiriskt grundad och systematisk kunskap om de mekanismer som driver processen institutionella förändringar.

Fakta om projektet

Projektledare
Giangiacomo Bravo
Övriga projektmedlemmar
Mike Farjam och Anders Forsman, Linnéuniversitetet; Amineh Ghorbani, Delft Technological University, Nederländerna; Tine de Moor, Utrecht University, Nederländerna
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; Delft Technological University och Utrecht University, Nederländerna
Finansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tidsplan
1 jan 2018-31 dec 2019
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap, samt Institutionen för biologi och miljö, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Projektet Modelling institutional dynamics in historical commons (MIDI) jobbar utifrån ett interdisciplinärt perspektiv för att bidra med empiriskt grundad och systematisk kunskap om de mekanismer som driver processen kring institutionell förändring. Utgångspunkten för projektet är ett exceptionellt dataset över europeiska institutioner som förvaltar allmänningar som nyligen presenterades av ett internationellt team av historiker, den ledande av dessa är även involverad i MIDI. Allmänningar är naturliga eller människoskapade resurser som delas mellan olika brukare och därför behöver lämpliga institutionella inrättningar för att undvika överutnyttjande och för att främja agerande som gynnar de många individerna.

Vårt mål är att dra nytta av våra interdisciplinära kompetenser för

  1. att koda om datasetet utifrån ett systematiskt, institutionellt analysramverk,
  2. att utnyttja dess fulla potential genom datautvinning och evolutionära analystekniker, samt
  3. att bädda in den resulterande kunskapen i en agentbaserad modell som fångar den grundläggande dynamiken hos institutionell förändring.

Mer i detalj så kommer vi efter omkodningsfasen att använda oss av tekniker som utvecklats för att studera gensekvenser för att avslöja relationer mellan de olika regelsystemen och deras utveckling över tid. Därefter kommer vi att bädda in denna dynamik i en agentbaserad modell som ger historiker och samhällsvetare möjlighet att utföra virtuella experiment för att testa alternativa hypoteser kring de faktorer som ledde till utvecklingen av specifika institutionella inrättningar och för att skapa plausibla scenarier för deras utveckling i framtiden.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Computational Social Sciences och i Linnaeus University Centre of Excellence (LNUC) for Data Intensive Sciences and Applications.

Medarbetare