Mätning av tjockleken av det sura skiktet i en sur sulfatjord. Foto: Mats Åström

Projekt: Nya rekommendationer för att bemästra sur sulfatjord

En nationell kartering av geokemiska och mikrobiologiska karaktärsdrag och risker med sur sulfatjord

Fakta om projektet

Titel
Nya rekommendationer för att bemästra sur sulfatjord
Projektledare
Professor Mats Åström
Övriga projektmedlemmar vid Linnéuniversitetet
Professor Mark Dopson, doktorand Alexandra Nyman, doktorand Anders Johnson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Yrkeshögskolan Novia, Finland, Sveriges Geologiska Undersökning
Finansiär
Naturvårdsverket
Länk till mer info på: Naturvårdsverket
Tidsplan
2020-2023
Ämne
Miljövetenskap (institutionen för biologi och miljö, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupp
Miljögeokemi

Mer om projektet

Sur sulfatjord beskrivs ofta som den mest miljöovänliga jordmånen på planeten och är en stor – men tillsvidare överlag dåligt känd – källa till giftiga metaller i sötvattenförekomster i Mälardalen och kustområden i Sverige. Dessa jordar finns i första hand under åkermark, men även delvis i skog och bebyggda områden, och har bildats genom att våtmarker med underliggande svavelrika havs- och sjösediment dränerats. Dräneringen ledde till att svavlet kom åt att reagera med atmosfärens syre vilket medförde bildning av svavelsyra som kraftigt sänkte pH i jordmånen. I den sura jordmånen frigörs sedan metaller (bland annat kadmium) som läcker till vattendragen i stora mängder och även kan tas upp av växter. Det är således ytterst angeläget att framöver hantera dessa jordar på ett sätt så att syra- och metalläckagen minskar.

För att kunna göra detta på ett så riktigt och effektivt sätt som möjligt, krävs mer kunskap kring en rad frågor kopplade till den sura sulfatjorden. Dessa frågor är fokus i denna studie, och innefattar:

  • finns geografiska skillnader i mängden metall som läcker från sura sulfatjordar när den tid som gått sedan dränering (d.v.s. sedan sura sulfatjorden bildades) räknas bort?
  • vilka dikade eller invallade områden där sura sulfatjordar bildats vore bäst att återställa till våtmark i syfte att åstadkomma maximal minskning i läckaget at toxiska och skadliga kemiska föreningar?
  • vilken åtgärd på jordbruksmark med sura sulfatjordar skulle mest effektivt minska syra- och metalläckaget samtidigt som brukandet av marken fortsätter? Genom att besvara dessa tre frågor, ger studien beslutsfattare nya rekommendationer för att bemästra sur sulfatjord.

Den personal som skall jobba i projektet är anställd, och höstens huvudaktivitet är insamling av sur sulfatjord runtom i Sverige. Den aktiviteten genomförs av doktoranderna Alexandra Nyman och Anders Johnson med stöd och uppbackning av professorerna Mats Åström och Mark Dopson. Prov insamlas för både geokemisk och mikrobiologisk karakterisering.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Miljögeokemi

 

Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Föregående bild Nästa bild
Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Föregående bild Nästa bild
Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Provtagning av sur sulfatjord längs den svenska östkusten hösten 2020.
Föregående bild Nästa bild