tänt ljus i ljusbärare i kyrka

Projekt: Religiös förändring i Sverige

I forskningsprojektet Religiös förändring i Sverige analyseras religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett fokus med början i mitten av 1950-talet.

Fakta om projektet

Projektledare
Magnus Hagevi
Ämne
Sociologi, statsvetenskap (Institutionen för statsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Förändring är centralt vid samhällsvetenskapliga studier av religion. Standarduppfattningen är att Sverige och dess befolkning sekulariserats under hela 1900-talet och att denna process fortsatt efter sekelskiftet. Under samma tidsperiod finns dock olika spår som gör att bilden är splittrad.

Trots att religion spelar en central roll för människor, samhällen och vetenskapliga antaganden är forskning om svenskarnas religiösa förändring över tid är ringa. Det är dags att sluta gissa om svenskarnas religiösa förändring. I projektet Religiös förändring i Sverige analyseras därför religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett accentuerat fokus med början i mitten av 1950-talet. På så sätt besvaras den grundläggande frågan på vad sätt svenska befolkningens religiositet har förändrats. Är standarduppfattningen om en enhetlig och ständigt tilltagande sekularisering i Sverige riktig?

Religionssociologi och statsvetenskap

Religiös förändring i Sverige är ett över tid pågående forskningsprojekt som rör sig i gränslandet mellan religionssociologi och statsvetenskap. Arbetet följer fyra forskningsspår.

Ett spår studerar om det finns ett ökat religiöst intresse bland annars så sekulariserade svenskar. Ett annat spår rör ökad religiös pluralism. Med start runt förra sekelskiftet har frikyrkligt engagerade och sekulära kulturradikaler ifrågasatt Svenska kyrkans roll som nationellt enande. Efter andra världskriget har den religiösa mångfalden ökat än mer, främst genom invandring till Sverige. Svenskarna påstås också ha bli privatreligiösa och nyandliga.

Ytterligare ett spår rör tätare, inte färre, kopplingar mellan religion och politik. Också detta är tvärtemot sekulariseringstesen. Religionens roll antas ibland ha förändrats genom att politiska initiativ från religiösa grupper blir vanligare. Samtidigt diskuteras religionens roll av politiska aktörer i allt större utsträckning. Ett fjärde spår är att religion på ett allt mer påtagligt sätt motiverar till politiska handlingar och är en grund för politiska åsikter.