tänt ljus i ljusbärare i kyrka

Projekt: Religiös förändring i Sverige

I forskningsprojektet Religiös förändring i Sverige analyseras religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett fokus med början i mitten av 1950-talet.

Fakta om projektet

Projektledare
Magnus Hagevi
Ämne
Sociologi, statsvetenskap (Institutionen för statsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Förändring är centralt vid samhällsvetenskapliga studier av religion. Standarduppfattningen är att Sverige och dess befolkning sekulariserats under hela 1900-talet och att denna process fortsatt efter sekelskiftet. Under samma tidsperiod finns dock olika spår som gör att bilden är splittrad.

Forskningen om svenskarnas religiösa förändring över tid är ringa. Att vi vet så lite om svenskars religiositet är speciellt otillfredsställande med tanke på den ständiga förändring som sker inom ämnesområdet. Trots detta hörs inom forskning och i den allmänna samhällsdebatten ganska bestämda uppfattningar om utvecklingen inom detta område. Svenska befolkningen sekulariseras, både vad gäller religiöst beteende och med ett minskat religiöst intresse. I allt mindre utsträckning anses religion påverka människor och samhället.

Det är dags att sluta gissa om svenskarnas religiösa förändring. I projektet Religiös förändring i Sverige analyseras därför religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett accentuerat fokus med början i mitten av 1950-talet. På så sätt besvaras den grundläggande frågan på vad sätt svenska befolkningens religiositet har förändrats. Är standarduppfattningen om en enhetlig och ständigt tilltagande sekularisering i Sverige riktig?

Religionssociologi och statsvetenskap

Religiös förändring i Sverige är ett över tid pågående forskningsprojekt som rör sig i gränslandet mellan religionssociologi och statsvetenskap. Arbetet följer fyra forskningsspår.

Ett spår handlar om det finns ett ökat religiöst intresse bland annars så sekulariserade svenskar. Svenskarna påstås ha bli privatreligiösa och nyandliga. Ett annat spår rör ökad religiös pluralism. Med start runt förra sekelskiftet har frikyrkligt engagerade och sekulära kulturradikaler ifrågasatt Svenska kyrkans roll som nationellt enande. Efter andra världskriget har den religiösa mångfalden ökat än mer, främst genom invandring till Sverige.

Ytterligare ett spår rör tätare, inte färre, kopplingar mellan religion och politik. Religionens roll antas ibland ha förändrats genom att religiösa grupper tagit politiska initiativ, tvärtemot sekulariseringstesen. Samtidigt diskuteras religionens roll av politiker och partier i allt större utsträckning. Ett fjärde spår är att religion på ett allt mer påtagligt sätt kan motivera till politiska handlingar eller vara en grund för politiska åsikter.