Karta

Projekt: Repressalier och vedergällning: Ekonomisk krigföring och samstämmiga effekter i Nya Spanien, 1635-1698

Det här projektet kommer att analysera hur repressalierna påverkade utformningen av de sociala kategorierna. Vidare kommer vi att ta reda på repressaliernas inverkan i människors vardag. De här tre målen kommer att ge tre olika vinklar – politiska, ekonomiska och sociala – på den roll de amerikanska provinserna spelade i en större krigföringspolitik i det spanska imperiet.

Om projektet

Projektledare
Eleonora Poggio
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 Jan 2018–31 Dec 2020
Ämne
Historia

Mer om projektet

Sedan urminnes tider har samhällen använt sig av strategier för att skada fienders ekonomi. Under 1500- och 1600-talet började åtgärder för ekonomisk krigföring systematiseras i samband med geopolitisk konkurrens, växande global handel och den skattemilitära statens uppkomst. En viktig strategi var generella repressalier, det vill säga samordnade embargon, blockader och vedergällning mot härskare som hade brutit mot internationella konventioner och fördrag. Repressalierna användes som en fredlig form av materiell ersättning, hämnd eller diplomatisk påtryckning. Trots deras obestridliga vikt för historiska förändringar än idag har man fortfarande en klen förståelse för ekonomiska krigsföringsstrategier, som har studerats enbart utifrån en europeisk synvinkel.

Det här projektet ska undersöka den amerikanska dimensionen av generella repressalier från ett postkolonialt perspektiv. Vi ska analysera sex generella repressalier som vi har upptäckt utfördes i Nya Spanien (nuvarande Mexiko) under deras kritiska formationsfas på 1600-talet. Projektet kommer att fastställa de amerikanska provinsernas politiska betydelse inom det spanska väldets globala ekonomiska krigsföringsstrategi och utröna detta vapens inverkan på samhällena på båda sidor av Atlanten. Man har tidigare konstaterat att Spanien i sina ekonomiska krigföringsstrategier var mycket effektivt på att utesluta fiender från sina marknader i Europa. En biverkan av detta var att Spaniens motståndare England, Nederländerna och Frankrike blev utmanade att skapa direkthandel med de koloniala territorierna. På så sätt accelererade Spaniens ekonomiska krigföringspolitik också dessa länders koloniala utbredning. Med hjälp av det postkoloniala perspektivet och en ny politisk modell som ersätter det gamla center-periferiparadigmet, kommer detta projekt att ge ett helt annat synsätt på hur den spanska ekonomiska krigföringen skapades och utfördes som en global politik. Likaså kommer den viktiga roll de amerikanska provinserna spelade i denna strategi som ett center i en polycentrisk struktur framträda. På så vis kommer det här projektet bidra till att förstå nya aspekter av den europeiska koloniala utbredningen och dess konsekvenser i ett internationellt perspektiv som går utanför Europas gränser.

Projektet har tre mål. Det första är att utröna hur repressaliernas politiska karaktär ter sig när den amerikanska dimensionen tas med i räkningen. Preliminära resultat pekar mot att repressalier var en större, mer internationell, ekonomisk krigsföringspolitik än man har trott tidigare. Amerika verkar ha spelat en avgörande roll, inte som en aggregerad spansk satellitregion, utan som ett oumbärligt element för dessa åtgärders strategiska lokala och globala framgång. Det andra målet är att fastställa repressaliernas ekonomiska effekter. Under 1500- och 1600-talet började en handelselit av utländsk härkomst med internationella nätverk växa fram inom den spanska monarkin. Vi kommer att undersöka hur repressalierna påverkade denna grupp och de globala handelsrelationerna och nätverken. Den tredje aspekten som kommer att undersökas är den sociala. Det var också vid den här tiden som sociala kategorier som invandrare och medborgare började ta form. Det var inte lika klart som idag vem som tillhörde eller inte tillhörde ett samhälle utan det pågick dagligen en ständig social förhandling. Denna process skedde på samhällsnivå men påverkades också av påtryck från makten. Repressalierna verkar ha varit ett avgörande element i maktens påverkan i denna process i den spanska världen.