Tanimbar interior

Projekt: Samtidiga krafter i Bandahavet; kolonialism, handel och lokala strategier i kanten av den indonesiska övärlden

Projektets syfte är att utforska samtidiga förståelser av hierarki, ekonomi och samhälle vilket inbegriper européer och en rad inhemska folkgrupper i ett långtidsperspektiv, från 1500- till 1800-talet. Det fokuserar på en historisk region i det som idag är Indonesie, nämligen södra delen av Maluku (Moluckerna, ibland kända som Kryddöarna), en arkipelagisk värld i eller i närheten av Bandahavet.

Fakta om projektet

Projektledare
Hans Hägerdal
Övriga projektmedlemmar

Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Linnaeus University Center for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
Tidsplan
1 januari 2020-31 december 2021
Ämnen
Historia (institutionen för kulturvetenskaper, fakulteten för konst och humaniora)
Forskargrupp
Linnaeus University Center for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies

Mer om projektet

Maluku består av ett väldigt maritimt område mellan Timor, Sulawesi och Papua med tusentals små öar. Regionen är ytterst diversifierad och rentav fragmenterad ur lingvistisk, etnisk, religiös och i allmänhet kulturell synvinkel.

Historiskt är den känd som Kryddöarna på grund av produktionen av muskot och kryddnejlika och fick en global betydelse på 1400-1600-talen till följd av de ekonomiska vinsterna av kryddhandeln, samt blev ett objekt för koloniala framstötar. I längden kom Nederländska ostindiska kompaniet (VOC) och senare den Nederländska koloniala staten att dominera regionen politiskt.

Den relativt goda tillgången på källmaterial möjliggör en analys av historiska processer i kontaktzonerna mellan inhemska och främmade kulturer. Argumentet är att det sätt kolonialism och antikoloniala strategier verkade i en regional eller lokal miljö, måste ses genom ett multidimensionellt perspektiv, som inbegriper vidare koloniala strategier, regionala maktkonfigurationer samt lokala vardagsagenser för att antingen anpassa sig till eller motstå främmade dominans. Detta nödvändiggör en förnyad studie av europeiska textkällor (som nästan är de enda texter vi har); en lokalt situerad studie av det förgångna för att röra sig bortom den rena texten. Projektet överbryggar därmed social historia som använder historiska källor för att spåra faktiska processer, samt postkolonial kritik som skärskådar dessa källors vinklade natur.