Akutmotagning sjukhus

Projekt: Triage på sjukhusanslutna akutmottagningar - en deskriptiv och komparativ studie

Triage är idag det arbetssätt som är grunden för all bedömning av patienter på akutmottagningarna runt om i landet, dessvärre har forskningen inte hunnit med i utvecklingen/implementeringen. Arbetet syftar därför till att göra två studier om triage generellt i Sverige, samt två studier på den svenska triage skalan RETTS© specifikt.

Projektledare
Sara Wireklint
Övriga projektmedlemmar
Carina Elmqvist, Linnéuniversitetet, Katarina Göransson, Karolinska Institutet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet och Region Kronoberg
Finansiär
Region Kronoberg, Medicin- och Akutcentrum
Tidsplan
2015 -11-16 till preliminärt 2022-06 -30
Ämne
Vårdvetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)

Mer om projektet

Syftet med triage är att ge rätt vård till rätt patient i rätt tid genom att skapa en medicinskt korrekt turordning till läkarbedömning, ett kösystem som baseras på medicinsk angelägenhetsgrad. Genom triagen identifieras de som utan risk för försämring kan vänta på läkarundersökning, samt de som inte kan vänta. Vid triagering ska även den potentiellt sjuke kunna urskiljas. Kort sammanfattat - triage handlar om hur snabbt någon är i behov av läkare. Triage är en sjuksköterskeuppgift, och som stöd i arbetet används en s k triage skala.

Senaste kartläggningar av triage i Sverige, visar att i princip alla använder sig av detta arbetssätt och det får förmodas att majoriteten använder sig av en svenska triage skala, RETTS©. Denna förmodan baseras på det faktum att vid den senaste kartläggningen använde sig den övervägande delen av triage skalan METTS som därefter har bytt namn till RETTS©.

För att få kunskap om triage skalans tillförlitlighet, dvs om sjuksköterskorna har/får möjlighet att bedöma samma patient likadant med hjälp av triage skalan, har en studie genomförts på två akutmottagningar. Resultatet publicerade i International Emergency Nursing 2017. Vårt resultat visade att när 28 sjuksköterskor triagerade 46 patientfall fick 15% av patientfallen samma triage nivå.

Nästa studie ska undersöka hur väl triage bedömningarna stämmer överens med verkligheten; kan sjuksköterskan med hjälp av triage skalan urskilja vilken patient som är mer sjuk än den andre?

Arbetet som planeras därefter är en förnyad kartläggning av arbete med triage i Sverige idag att jämföra med tidigare kartläggning; hur används triage, med vilken skala, hur ser den ut osv. Sista studien kommer att bli en begreppsstudie i syfte att uppnå konsensus om vad triage innebär; vad står begreppet för hos specialistutbildade sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården i Sverige?

Projektet är en del av forskningen i CISA (Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård)