Barak bridge, fyra personer på bro

Projekt: Indien-Kina-korridoren

Den stora gränsöverskridande regionen som sträcker sig från Bengalen i Indien genom Bangladesh och Burma/Myanmar till Yunnan i Kina har formats av många olika stater och samhällen under trycket av globala imperier. Genom projektets forskning vill vi förstå hur komplexa nätverk av relationer och kommunikation inom regionen har präglat människor och samhällen och format det moderna Asien. Naturförhållandenas roll i de historiska processerna och betydelsen av människors rörlighet inom regionen är speciellt viktiga inom forskningen.

Fakta om projektet

Projektledare
Professor Gunnel Cederlöf
Övriga projektmedlemmar
Professor Willem van Schendel, Amsterdam University, the Netherlands, Professor Dan Smyer Yu, Director of Centre for Trans-Himalayan Studies, Amsterdam University, Professor Arupjyoti Saikia, Indian Institute of Technology Guwahati, India, and Mandy Sadan, Reader, School of Oriental and African Studies, University of London, Great Britain.
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Amsterdam University, Amsterdam University, Indian Institute of Technology Guwahati, and School of Oriental and African Studies, University of London.
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2016–31 dec 2019
Ämne(n)
Historia, antropologi, reliongsvetenskap (institutionen för kulturvetenskaper, fakulteten för konst och humaniora
Webbplats
www.indiachinacorridor.com

Mer om projektet

Föreställ dig en korridor... i ett nät av gångar, genvägar och korsningar. Föreställ dig de många öppna och stängda dörrarna, avstickarna och de oväntade öppna platserna. En viss plats är ett centrum för utbyte av information, en annan, långt från folksamlingar, är en skyddad plats där specialister arbetar. Föreställ dig sedan all rörelse och alla möten. Tänk dig det som en metafor, som ett sätt att bättre förstå rörlighet och förändring i stora varierade landskap.

Den stora gränsöverskridande regionen som förbinder Bengalen i Indien, Bangladesh, Burma/Myanmar och Yunnan i Kina har formats av en stor variation av stater och samhällen under trycket av stora imperier. Omfattningen av politisk auktoritet och gränsers utsträckning, och själva landskapet har hela tiden omformats av naturkrafter – monsuner, översvämningar och jordbävningar. I projektet arbetar vi med begreppet 'korridor' för att bättre förstå de komplexa och sammanlänkade nätverken av relationer under de århundraden som formade det moderna Asien. Begreppet lyfter fram de dynamiska interaktionerna, som i ett kapillärsystem, med förändringar och säsonger som pulserar över tid. Det möjliggör en analys i en situation där det fanns en mångfald av styresskick som resulterade i en regionen karaktäriserad av 'fragmenterade suveräniteter'.

Vi studerar framförallt två aspekter: betydelsen av naturförhållanden och inflytandet av människors rörlighet inom regionen för samhällen och socialt liv i de historiska processer som har format relationer mellan människor, och mellan människor och natur, i det moderna Asien.

Den här regionen har förändrats dramatiskt under modern tid. Vid 1700-talet ökade det kinesiska imperiets kontroll över Yunnan och lokala politiska system ersattes av en byråkrati som knöt stora delar av Yunnan till imperiets centrum. Under 1800-talet i Indien bröt Mogulimperiet samman och ersattes successivt av det brittiska imperiet. Flöden av människor och varor, idéer och kontakter i områdena mellan dessa giganter hindrades alltmer, och nationalstatsgränserna slöts under 1900-talet. Strategisk rivalitet, territoriell konkurrens och politiska spänningar förändrade samhällena längs förgreningarna i "korridoren". Men trots arvet efter den koloniala och imperialistiska politiken, det kalla kriget och nationalstater som har stora problem öppnas regionen idag för världsekonomin, och Indien och Kina växer fram som globala stormakter.