Världskarta med Europa i mitten

Svenska nätverket för Europastudier – Lnu

Forskningsmiljön Svenska nätverket för Europastudier vid Linnéuniversitetet har tre teman: Global Europe, Europeiskt politiskt entreprenörskap samt Europeisk integration, EU-institutioner och EU:s beslutsfattande.

SNES har varit aktivt sedan 1997 och är ett av tre nätverk inom svenska regeringens satsning på att framhäva europastudier. Forskningsmiljön Svenska nätverket för Europastudier (SNES) vid Linnéuniversitetet (LNU) har funnits sedan mitten av 1990-talet och består av forskare som bedriver teoretiska och empiriska studier av europeisk politik. Deltagarna samarbetar med nationella och internationella forskare inom politik, ekonomer och pedagoger i olika projekt.

Forskningsmiljön vid LNU är en del av Svenska nätverket för Europastudier (SNES) och inkluderar utöver verksamheten vid Linnéuniversitetet även forskare från tio andra medlemsorganisationer. SNES-LNU har även etablerat samarbete med internationella partners som deltar i forskningsprojekt och det är av stort värde för SNES-LNU. De internationella samarbeterna har innefattat forskare från University of Sunshine Coast (Australien), University of Central Missouri (USA), Western Carolina University (USA), Webster University (USA), University of New Hampshire-Manchester (USA), Northumbria University (UK), Instituto Mora (Mexiko) och EU-kommissionen i Bryssel (Belgien).

Miljöansvarig: Daniel Silander.

Just nu fokuserar SNES-LNU på följande forskningsteman:

Tema 1: Global Europe

De senaste åren har SNES-LNU lagt särskilt fokus på EU som regional och global politisk aktör. I vår forksning analyserar vi EU's relationer till medlemsländerna och den europeiska grannskapspolitiken, med särskilt intresse för det östliga partnerskapet och territorium i före detta Sovjetunionen. Fokus har primärt legat på EU's utrikespolitiska policy gällande arbetet för demokrati, säkerhetspolitik samt integration särskilt riktat mot relationerna mellan EU och Ryssland och mellan EU och det östliga partnerskapet.

Vår forskning har även inkluderat EU som global aktör, och då särskilt EU i relation till andra stora globala aktörer och hur de agerar i samband med säkerhetspolitiska kriser. Sådana säkerhetspolitiska kriser/utmaningar har oroväckande misslyckats och vi ser statsförfall, terrorism, klimatförändringar och hur det påverkar internationell lag och ordning samt statlig och mänsklig säkerhet. Vår forskning har också utforskat det östliga partnerskapets dynamik genom att studera EaP-länderna och kraven som EU har på dem.

Assisterande miljöansvarig är Martin Nilsson.

Tema 2: Europeiskt politiskt entreprenörskap

Forskningsinriktningen Europeiskt politiskt entreprenörskap startade 2015 med ett strategiskt stöd från fakulteten för samhällsvetenskap som en del av Linnéuniversitetets strategiska satsning på det entreprenöriella universitetet. I den akademiska världen sker annars vanligtvis entreprenöriella studier inom forskningsfältet ekonomi.

Vår huvuduppgift är att berika den etablerade entreprenöriella forskningen genom djupare kunskap om hur den politiska arenan kan bidra till goda förutsättningar för entreprenörskap genom att studera politiskt entreprenörskap. Vår forskning fokuserar särskilt på europeiskt politiskt entreprenörskap och på hur EU genom "multi-level governance" och europeisering can agera politiskt enteprenöriellt för att främja och skydda fungerande styre, tillväxt och välstånd.

Forskningen görs i samarbete med forskare i statsvetenskap och ekonomi vid andra svenska universitet och högskolor. Det har resulterat i samarbeten med forskare från Blekinge tekniska högskola, Jönköping International Business School, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet. Stödet dessa forskare bistår med till forskningsmiljön är ovärderligt. Projektet har nyligen expanderat internationellt genom samarbeten med Syddansk universitet (Danmark), Høgskolen i Østfold (Norge) och Aristotle University of Thessaloniki (Grekland).

Assisterande miljöansvarig: Charlotte Silander.

Tema 3: Europeisk integration, EU-institutioner och EU:s beslutsfattande

Ett tredje forskningstema består av europesiska kriser samt integrationens och beslutsfattandets inverkan. EU står idag inför en rad kriser. Den ekonomiska krisen som började med en finanskris 2008 har haft stor inverkan på den europeiska integrationsprocessen och har förändrat EU:s beslutsfattande och flera av EU:s politikområden. Till följd av en kris kopplad till externa relationer och flyktingkrisen befinner sig EU idag i en djup politisk kris som nådde sin kulmen 2016 då Storbritannien genom en folkomröstning bestämde sig för att lämna unionen.

Kriserna har resulterat i en politisering av EU:s områden och ett ökat stöd för extremhögern och EU-kritiska partier i alla EU:s medlemsstater. Trots försöken att öka harmonisering och integration på EU-nivå, har medlemsstaterna blivit mindre villiga att överföra makt till EU-institutionerna. Den ökade mellanstatliga logiken tillsammans med den nuvarande politiska utvecklingen och medlemsstaternas interna utmaningar har gjort desintegrationen av EU oundviklig.

Vår forskning fokuserar på krisernas olika inverkan på hela den europeiska integrationsprocessen och specifika aspekter av dem (olika EU-politiska områden, EU:s beslutsfattande, europeisk lag och implementeringen av den etc.). Vår nuvarande forskning involverar förändringar i den europeiska (des)integrationen, krisernas inverkan på EU-politiken och beslutsfattande, den ekonomiska krisen och dess effekter på olika EU-politiska områden samt flertalet kriser på EU:s implementering och medgörlighet.

Assisterande miljöansvarig: Brigitte Pircher