Health Effects of Recreation Outdoors

Inom forskargruppen Health Effects of Recreation Outdoors (HERO) undersöker vi om kroppen reagerar annorlunda på att genomföra samma arbete inne eller ute. Om de upplevda positiva effekterna av naturmöten också går att mäta i kroppen under återhämtning efter fysisk aktivitet. Vår hypotes är att återhämtning efter fysisk aktivitet påverkas positivt av vistelse i naturmiljö och att dessa effekter är både fysiologiska och psykologiska.

Vår forskning

Naturmiljö har visat sig ha positiva effekter för människans hälsa. Flertalet av dessa studier är emellertid baserade på subjektiva metoder som till exempel självvärdering/självskattning av upplevd förändring. Det finns dock ett antal studier som har påvisat positiva effekter av exponering för utemiljöer även med mer objektiva mätmetoder, bland annat i reducerad rehabiliteringstid efter sjukhusvistelse sänkt blodtryck och inte minst produktion av D-vitamin.

Huvuddelen av studierna i det här fältet har varit inriktade mot folkhälsa eller rehabilitering och därför har de undersökta populationerna utgjorts av ett bredare tvärsnitt av befolkningar i olika länder, alternativt personer med diagnostiserade hälsoproblem och/eller på annat sätt nedsatt mental eller fysisk hälsa.

Forskningen leds av Jonas Ahnesjö och Patrick Bergman i samarbete med forskare såväl inom universitetet som vid Länssjukhuset i Kalmar.

Forskningen finansieras av Familjen Kamprads stiftelse samt av Linneuniversitetet.

Läs hela projektbeskrivningen i pdf-format.

Hypotes och tillvägagångssätt

I det här projektet avser vi att experimentellt undersöka om naturmötets positiva effekter går att mäta under återhämtning efter fysisk aktivitet. Vi jobbar med hypotesen att återhämtning efter fysisk aktivitet påverkas positivt av vistelse i naturmiljö och att dessa effekter är både fysiologiska och psykologiska.

För att undersöka detta utsätts ett antal försökspersoner för ett måttligt ansträngande fysiskt arbete nämligen att cykla cirka 20 minuter på en testcykel. Såväl före som under och efter arbetet kommer vi att mäta ett antal fysiologiska parametrar, dessa inkluderar puls och blodtryck samt ett antal variabler i blodet såsom laktat, glukos, samt biomarkörer relaterade till inflammation, hjärnhälsa och immunförsvar.

Totalt kommer försökspersonerna att vid respektive testtillfälle att lämna ungefär en femtedel av den volym blod (< 1 dl) som lämnas vid en vanlig bloddonation. En del av detta kommer att analyseras direkt och en del kommer att sparas för att vid avslutad studie analyseras innan det destrueras.

Vad lär vi oss av detta projekt?

Projektet kan bidra till en ökad insikt om naturmötets betydelse för såväl individens hälsostatus som prestation, restitution samt en ökad miljömedvetenhet.

Projektet bör ha en viktig roll när det gäller att identifiera akuta fysiologiska effekter inducerade av naturmöte och resultaten kan få konkreta konsekvenser genom en omvärdering av vistelse och träning i naturmiljöer samt användande av utomhusträningsanläggningar.

I förlängningen kan våra resultat användas och beaktas när det gäller utformning och design av frilufts- och träningsanläggningar i såväl naturmiljö som inomhus samt genom byggandet av så kallade ”utegym” för alla åldrar. Man kan även tänka sig att vården kan dra nytta av resultat från denna studie genom exempelvis förändrad inredning (med fler gröna växter) och omvårdnad av individen, genom mer tid utomhus för exempelvis individer på äldreboenden.

Medarbetare

Ansvariga forskare

Jonas Ahnesjö är en evolutionsbiolog med ett stort intresse för hur miljö formar och påverkar organismer, samt hur en organism uppträder och påverkas av en förändrad miljö. Han är även intresserad av hur friluftsliv påverkar miljö och vilka hälsoeffekter som friluftslivet ger människan.

Leg sjukgymnast Patrick Bergman är intresserad av fysisk aktivitet och hälsa samt vilka faktorer som påverkar och samspelar med fysisk aktivitet i den multifaktoriella kedjan av orsaksamband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Hans tidigare forskning har handlat om hur den byggda miljön påverkar arten och graden av fysisk aktivitet samt sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Båda arbetar som lärare och forskare vid institutionen för idrottsvetenskap.