Mångfald på arbetsmarknaden

En av Vetenskapsrådet finansierad forskningsmiljö: "Att främja mångfald på arbetsmarknaden – vilka åtgärder är mest effektiva? Experimentella studier i samarbete med företag och organisationer".

Fakta om miljön

Forskare
Jens Agerström, Ali Ahmed, Lina Aldén, Magnus Carlsson, Stefan Eriksson, Mats Hammarstedt, Dan-Olof Rooth
Doktorander
Asuman Erenel, Mark Granberg, Amanda Heath, Niklas Ottosson, Rinni Sharma, Andrea Strinic
Forskningsassistenter
Olof Axman, Towe Nilsson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet
Ämnen
Nationalekonomi och psykologi
Tid
2019–2024
Finansiär
Vetenskapsrådet

Vår forskning

Lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden oavsett kön, etnicitet, ålder, funktionshinder och sexuell läggning är ett viktigt inslag i Amsterdamfördraget, och utgör ett viktigt samhällsmål för EU-länderna. Den svenska staten använder primärt lagstiftning, till exempel diskrimineringslagen, för att försöka nå detta mål.

Som svar på samhällets krav på likabehandling och arbetsgivares egna mål om ökad mångfald har många företag och organisationer utarbetat strategier för att främja detta. Företagens åtgärder innefattar organisatoriskt ansvar för mångfald, arbete för att minska fördomar hos chefer och rekryterare samt andra åtgärder för att bättre integrera individer med olika bakgrund i organisationen.

Svårt att i praktiken uppnå mångfald

Företag och organisationer har dock svårt att i praktiken uppnå mångfald, vilket framgår av de mönster som kan observeras i data. Arbetsmarknaden tenderar att vara segregerad på arbetsställe-, företags-, och yrkesnivå.

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och på välbetalda arbeten.

Invandrare och etniska minoriteter har ofta lägre sysselsättningsnivå än övriga och/eller arbeten som inte passar deras kvalifikationer.

Äldre arbetstagare har svårt att hitta ett nytt arbete. Handikapp och sexuell läggning påverkar också många personers arbetsmarknadsutfall negativt.

God förståelse saknas

Varken forskare eller arbetsgivare har en särskilt god förståelse för vilka åtgärder som fungerar för att främja mångfald och likabehandling. Det finns således ett stort behov av mer forskning om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald i företag och organisationer.

Fältexperiment

Forskningsmiljöns huvudsakliga syfte och långsiktiga mål är att samla kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald på arbetsmarknaden. Vi tillämpar en innovativ metod, där fältexperiment genomförs i samarbete med företag och organisationer.

Fältexperimenten innebär att vi på ett systematiskt sätt testar olika mångfaldsåtgärder i en verklig miljö på arbetsplatser. Vi fokuserar främst på två utfall: rekrytering och befordran.

Målet är att förstå om och på vilket sätt i) praktiker och metoder och ii) åtgärder för att medvetandegöra stereotyper och utbildningsåtgärder kan leda till ökad mångfald genom rekrytering och befordran.

Specifikt undersöker vi betydelsen av till exempel signaler om ett
aktivt mångfaldsarbete i platsannonser, metoder för screening av jobbansökningar, mångfald i rekryteringskommittéer, medvetenhetgörande av stereotyper och utbildning, ansvar och mentorskap.

Hur samverkar olika diskrimineringsgrunder

Ett annat syfte med forskningsmiljön är att undersöka om grupper som ännu inte har studerats i speciellt stor omfattning i forskningslitteraturen utsätts för diskriminering (till exempel personer med funktionshinder) och hur olika diskrimineringsgrunder samverkar (till exempel invandrare, kvinna och äldre). Vad gäller olika diskrimineringsgrunder fokuserar den existerande litteraturen i stor utsträckning på diskriminering på grundval av en enda faktor och bortser således från att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt.

Vi undersöker hur rekryterare uppfattar kandidater som tillhör flera grupper som kan vara föremål för stereotyper och i vilken utsträckning sådana uppfattningar leder till diskriminering. På teoretisk basis kan de olika diskrimineringsgrunderna samverka på ett komplicerat sätt. Till exempel är det inte nödvändigtvis så att äldre/kvinnor med utländsk bakgrund drabbas av etnisk diskriminering i lika hög grad som yngre/män.

Mång- och tvärvetenskapliga forskningsfrågor

Forskningsmiljön förväntas ge ett väsentligt bidrag både till den vetenskapliga litteraturen om mångfald på arbetsmarknaden och till praktiker som arbetar med mångfaldsfrågor i företag och organisationer.

Forskningsfrågorna som studeras i forskningsmiljön är mång- och tvärvetenskapliga till sin natur och angrips därför bäst genom att använda teori och metod från olika discipliner. Forskningsmiljön utgår huvudsakligen från teori och metod i nationalekonomi och psykologi, men även i sociologi. Många av de sju seniora forskarna i miljön har stor erfarenhet av att arbeta i tvärvetenskapliga projekt.