Mångfald på arbetsmarknaden
En av Vetenskapsrådet finansierad forskningsmiljö: "Att främja mångfald på arbetsmarknaden – vilka åtgärder är mest effektiva? Experimentella studier i samarbete med företag och organisationer".
Fakta om miljön
Forskare
Jens Agerström, Ali Ahmed, Lina Aldén, Magnus Carlsson, Stefan Eriksson, Mats Hammarstedt, Dan-Olof Rooth
Doktorander
Asuman Erenel, Mark Granberg, Amanda Heath, Niklas Ottosson, Rinni Sharma, Andrea Strinic
Forskningsassistenter
Olof Axman, Towe Nilsson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet
Ämnen
Nationalekonomi och psykologi
Tid
2019–2024
Finansiär
Vetenskapsrådet
Nyheter
- Föreläsning på UR och SVT om nycklar till lyckad integration Nyhet
- Medverkan på SNS-seminarium Nyhet
- Intervju i Dagens Nyheter om att manliga städare väljs bort Nyhet
- Föredrag på Region Kalmar län om mångfald Nyhet
- Seminarium på Diskrimineringsombudsmannen (DO) Nyhet
- Publicering i Ekonomisk Debatt Nyhet
- Publicering i PLOS ONE Nyhet
- Publicering i Small Business Economics Nyhet
- Publicering i Personnel Review Nyhet
- Föredrag på seminarium om integrationsfrågor Nyhet
- Socioekonomisk bakgrund kopplad till lägre överlevnadsgrad efter hjärtstopp på sjukhus Nyhet
- Debattartikel om migration i Dagens Industri Nyhet
- Publicering i Quarterly Journal of Economics Nyhet
- Intervju i Dagens Industri om flyktingintegration Nyhet
- Bokpresentation om enkla jobb och kunskaper i svenska Nyhet
- Två nya publiceringar på diskrimineringsområdet Nyhet
- Intervju i Sveriges Radio om flyktingars integration på arbetsmarknaden Nyhet
- Intervju om åldersdiskriminering i Dagens Arena Nyhet
- Publicering i Ekonomisk Debatt Nyhet
- Inslag i SVT Rapport om flyktingars arbetsmarknadsintegration Nyhet
- Entreprenörskap bland migranter diskuterades på Entreprenörskapsforum Nyhet
- DN-debattartikel och ny bok om enkla jobb, språkkunskaper och integration Nyhet
- Publicering i European Sociological Review Nyhet
- Publicering i Journal of Business and Psychology Nyhet
- Publicering i Labour Economics Nyhet
- Skolor ratar barn med ADHD och diabetes Nyhet
- Dubbla framgångar för Ekonomihögskolan – spetsforskningscenter externfinansierat och hög kvalitet i forskarutbildningen i nationalekonomi Nyhet
- Medverkan på Sveriges Television om integration och segregation Nyhet
- Intervju och inslag i Sveriges Television om åldersdiskriminering Nyhet
- Debattartikel i SvD om integration på arbetsmarknaden Nyhet
- Ny publicering i Journal of Labor Research Nyhet
- Intervju om åldersdiskriminering i Ekonomiekot SR Nyhet
- Föredragning för finansministern om integrationens ekonomiska effekter Nyhet
- Bortvald redan vid 40 – ny rapport om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden Nyhet
- Medverkan på konferens på Sophiahemmet Nyhet
- Projekt om digitalisering och integration uppmärksammas Nyhet
- Publicering i Applied Economics Letters Nyhet
- Publicering i Socialvetenskaplig Tidskrift Nyhet
- Publicering i Economic Letters Nyhet
- Debattinlägg om flyktingintegrationen på SVT Opinion Nyhet
- Medverkan i SR P1 om flyktingars arbetsmarknad Nyhet
- Ny publicering i Social Science Journal Nyhet
- Debattartikel i Dagens Samhälle Nyhet
- Föreläsning för Diskrimineringsombudsmannen, DO Nyhet
- Expressen Debatt: De små kommunerna är flyktingkrisens förlorare Nyhet
- Forskning om utrikes föddas företagare uppmärksammas i Dagens Nyheter Nyhet
- Personer med arabiska namn diskrimineras av kommuner Nyhet
- Ny publicering i Labour Economics Nyhet
- SvD Debatt: Ökad invandring löser knappast problemen Nyhet
- Ny publicering i Review of Economics of the Household Nyhet
- Uppsats vald till Women and Public Policy Program's Gender Action Portal at Harvard University Nyhet
- Debattartikel om arbetsmarknadsetableringen bland dom flyktingar Nyhet
- Ekonomisk Debatt: Flyktingmottagandet inte könsneutralt Nyhet
- Publicering i Ekonomisk Debatt om utrikes födda företagare Nyhet
- Debattartikel i SvD om kvinnliga invandrarföretagare och integration Nyhet
- Publicering i FinanzArchiv/Public Finance Analysis Nyhet
Vår forskning
Lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden oavsett kön, etnicitet, ålder, funktionshinder och sexuell läggning är ett viktigt inslag i Amsterdamfördraget, och utgör ett viktigt samhällsmål för EU-länderna. Den svenska staten använder primärt lagstiftning, till exempel diskrimineringslagen, för att försöka nå detta mål.
Som svar på samhällets krav på likabehandling och arbetsgivares egna mål om ökad mångfald har många företag och organisationer utarbetat strategier för att främja detta. Företagens åtgärder innefattar organisatoriskt ansvar för mångfald, arbete för att minska fördomar hos chefer och rekryterare samt andra åtgärder för att bättre integrera individer med olika bakgrund i organisationen.
Svårt att i praktiken uppnå mångfald
Företag och organisationer har dock svårt att i praktiken uppnå mångfald, vilket framgår av de mönster som kan observeras i data. Arbetsmarknaden tenderar att vara segregerad på arbetsställe-, företags-, och yrkesnivå.
Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och på välbetalda arbeten.
Invandrare och etniska minoriteter har ofta lägre sysselsättningsnivå än övriga och/eller arbeten som inte passar deras kvalifikationer.
Äldre arbetstagare har svårt att hitta ett nytt arbete. Handikapp och sexuell läggning påverkar också många personers arbetsmarknadsutfall negativt.
God förståelse saknas
Varken forskare eller arbetsgivare har en särskilt god förståelse för vilka åtgärder som fungerar för att främja mångfald och likabehandling. Det finns således ett stort behov av mer forskning om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald i företag och organisationer.
Fältexperiment
Forskningsmiljöns huvudsakliga syfte och långsiktiga mål är att samla kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald på arbetsmarknaden. Vi tillämpar en innovativ metod, där fältexperiment genomförs i samarbete med företag och organisationer.
Fältexperimenten innebär att vi på ett systematiskt sätt testar olika mångfaldsåtgärder i en verklig miljö på arbetsplatser. Vi fokuserar främst på två utfall: rekrytering och befordran.
Målet är att förstå om och på vilket sätt i) praktiker och metoder och ii) åtgärder för att medvetandegöra stereotyper och utbildningsåtgärder kan leda till ökad mångfald genom rekrytering och befordran.
Specifikt undersöker vi betydelsen av till exempel signaler om ett
aktivt mångfaldsarbete i platsannonser, metoder för screening av jobbansökningar, mångfald i rekryteringskommittéer, medvetenhetgörande av stereotyper och utbildning, ansvar och mentorskap.
Hur samverkar olika diskrimineringsgrunder
Ett annat syfte med forskningsmiljön är att undersöka om grupper som ännu inte har studerats i speciellt stor omfattning i forskningslitteraturen utsätts för diskriminering (till exempel personer med funktionshinder) och hur olika diskrimineringsgrunder samverkar (till exempel invandrare, kvinna och äldre). Vad gäller olika diskrimineringsgrunder fokuserar den existerande litteraturen i stor utsträckning på diskriminering på grundval av en enda faktor och bortser således från att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt.
Vi undersöker hur rekryterare uppfattar kandidater som tillhör flera grupper som kan vara föremål för stereotyper och i vilken utsträckning sådana uppfattningar leder till diskriminering. På teoretisk basis kan de olika diskrimineringsgrunderna samverka på ett komplicerat sätt. Till exempel är det inte nödvändigtvis så att äldre/kvinnor med utländsk bakgrund drabbas av etnisk diskriminering i lika hög grad som yngre/män.
Mång- och tvärvetenskapliga forskningsfrågor
Forskningsmiljön förväntas ge ett väsentligt bidrag både till den vetenskapliga litteraturen om mångfald på arbetsmarknaden och till praktiker som arbetar med mångfaldsfrågor i företag och organisationer.
Forskningsfrågorna som studeras i forskningsmiljön är mång- och tvärvetenskapliga till sin natur och angrips därför bäst genom att använda teori och metod från olika discipliner. Forskningsmiljön utgår huvudsakligen från teori och metod i nationalekonomi och psykologi, men även i sociologi. Många av de sju seniora forskarna i miljön har stor erfarenhet av att arbeta i tvärvetenskapliga projekt.
Forskare
Jens Agerström, professor
Linnéuniversitetet
Ali Ahmed, professor
Linköpings universitet
Lina Aldén (fd Andersson), docent
Linnéuniversitetet
Magnus Carlsson, docent
Linnéuniversitetet
Stefan Eriksson, docent
Uppsala universitet
Mats Hammarstedt, professor
Linnéuniversitetet
Dan-Olof Rooth, professor
Stockholms universitet
Doktorander
Asuman Erenel, nationalekonomi
Linnéuniversitetet
Mark Granberg, nationalekonomi
Linköpings universitet
Amanda Heath, psykologi
Linnéuniversitetet
Niklas Ottosson,
Linköping universitet
Rinni Sharma, nationalekonomi
Uppsala universitet
Andrea Strinic, psykologi
Linnéuniversitetet
Forskarutbildning
Doktoranderna inom forskarmiljön forskar på temat mångfald på arbetsmarknaden och handleds av forskare inom gruppen. Avhandlingsarbetena är tvärvetenskaplig och möten möjliggörs genom seminarier, workshops och minikurser. Miljön stöttar våra doktorander med medel för konferenser, resor och övriga omkostnader.
Inom miljön ges följande kurser på vårt tema
Kurser inom nationalekonomi kan läsas i nätverket SWEGPEC.
Den senaste doktorandkonferensen vi arrangerat med inbjudna talare på vårt tema finns här: SWEGPEC Annual Workshop 2019.
Extern referensgrupp
Vår externa referensgrupp består av personer utanför akademin som har ledande befattningar inom HR eller leder arbete om mångfaldsfrågor inom frivilligorganisationer, näringsliv eller myndigheter. Tillsammans med referensgrupp skapar vi en mötesplats för diskussion av mångfaldsfrågor och stimulerar samarbeten mellan akademin och aktörer utanför akademin.
Den externa referensgruppen består av
- Jonathan Ekros, projektledare Neighbourhood, Ulriksbergskyrkan
- Marianne Johansson-Hellström, HR-chef, Linnéuniversitetet
- Helen Persson, HR-direktör, Region Kalmar län
- Andreas Sjöström, VD, Inpeople Sverige AB
- Karolina Windell, chef för analyssektionen, Diskrimineringsombudsmannen
Forskningsassistenter
Olof Axman, amanuens
Linnéuniversitetet
Towe Nilsson, amanuens
Linnéuniversitetet