Framgångsrikt åldrande efter 65 (SAGE)

SAGE undersöker hur olika typer av stimulans och aktiviteter kan bidra till hjärnhälsa hos äldre personer. Indirekt hoppas de att resultaten också skall ha relevans för att motverka olika demenssjukdomar

Vår forskning

Vi inkluderar 3 typer av aktiviteter i vår forskning:

  • Intellektuell stimulans (både lättare och svårare övningar)
  • Fysisk motion
  • Avslappningsövningar (av typen Mindfulness)

Projektet är ett samarbete mellan fyra institutioner: Linnéuniversitetet (huvudpartner), Harvard Medical School i Boston, Karolinska Institutet och Medical University South Carolina. Ett experiment görs dessutom parallellt i Boston och Växjö, med 100 försökspersoner på varje ställe.

Studien leds av professorerna Abdul Kadir Mohammed vid Linnéuniversitetet i Växjö, och Kirk Daffner vid Harvard Medical School i Boston, USA. I forskningsteamet ingår dessutom flera forskare från Linnéuniversitetet, Karolinska institutet, Harvard Medical School, och Medical University of South Carolina, Charleston, USA.

För att mäta om dessa aktiviteter har någon positiv effekt på hjärnan mäter vi halterna av ett protein som förkortas BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor) före och efter varje aktivitet. Detta ämne har i andra studier visat sig hänga ihop med positiva förändringar i hjärnan, t ex när det bildas nya förbindelser mellan hjärnceller. En hjärna som har denna förmåga är mer ”plastisk” och det betyder bl a att man lättare kan lära sig nya saker. Eftersom halterna av BDNF i hjärnan också avspeglas i blodet utanför hjärnan, kan vi mäta dessa förändringar genom att analyser vanliga blodprov. Även om BDNF är i fokus för mätningarna, så mäter vi också andra ämnen, främst de som är kopplade till immunförsvaret.

Projekt

Hälsosamt åldrande efter 65

Forskningsprojektet innehåller tre olika studier:

  1. En pilotstudie på 10 personer för att prova ut alla rutiner som skall användas i de båda huvudexperimenten.
  2. Ett experiment där vi låter 50 personer utföra var och en av de fyra aktiviteterna i olika ordning under 35 minuter.
  3. Ett experiment där vi låter 200 personer utöva en av de fyra aktiviteterna under 5 veckor.

Forskningsprojektet finansieras via Familjen Kamprads stiftelse.

Forskare

Abdul H. Mohammed, PhD, FLS (Principal Investigator)
Professor of Biological Psychology,
Department of Psychology, Faculty of Health and Life Sciences
Linnaeus University

Kirk R. Daffner, MD, FAAN (Co-Principal Investigator)
Wimberly Professor of Neurology
Harvard Medical School
Boston, Massachusetts, USA
kdaffner@partners.org

Christine Dunant
MA, Administrative Assistant
Brigham and Women´s Hospital, Harvard Medical School
Boston, Massachusetts, USA

Patrick Bergman, Med dr
Department of Sports Sciences, Faculty of Social Sciences
Linnaeus University

Roger Carlsson, PhD
Department of Psychology, Faculty of Health and Life Sciences
Linnaeus University

Willemo Carlsson, MSc/Reg. Nurse
Project Nurse, Department of Psychology, Faculty of Health and Life Sciences,
Linnaeus University

Leif Eriksson, Reg. Nurse
Kronoberg County Hospital, Psychiatric Clinic, Växjö

Ann-Charlotte Granholm, DDS PhD
Professor
Department of Neuroscience,
Medical University of South Carolina
Charleston, South Carolina, USA
granholm@musc.edu

Krister Håkansson,
Department of Psychology, Faculty of Health and Life Sciences
Linnaeus University

Eliza Ryan, Research Assistant
Brigham and Women´s Hospital, Harvard Medical School
Boston, Massachusetts, USA

Mhretab Kidane Tewele, Student
Department of Computer Science
School of Computer Science, Physics and Mathematics
Linnaeus University

Yvonne Terjestam, PhD
Department of Psychology, Faculty of Health and Life Sciences
Linnaeus University

Bengt Winblad, MD, Ph D
Professor, Director KI-Alzheimer Disease Research Centre
Karolinska Institute
Stockholm
bengt.winblad@ki.se

Ann-Charlotte Wikström MD PhD
Department for Clinical Immunology/Transfusion Medicine
Karolinska University Hospital
Huddinge
ann-charlotte.wikstrom@ki.se

Thomas Zucconi-Mazzini, MD
Kronoberg County Hospital, Psychiatric Clinic, Växjö

Marcus Ågren, MD
Kronoberg County Hospital, Psychiatric Clinic, Växjö

Catarina Gaunitz, Research secretary, Faculty Office of Health and Life Sciences, Linnaeus University

Tidigare studier

Flera studier pekar på att olika sorters aktiviteter – sociala, fysiska och intellektuella – alla är kopplade till bättre hjärnfunktion och minskad demensrisk. Samtidigt finns det ett negativt samband med stress och med depressiva känslor. Flera studier visar dessutom att detta samband existerar redan från medelåldern.

Ett problem med den typen av studier är att det är omöjligt att säkert dra slutsatser om orsak och verkan; den som t ex motionerar mycket, kanske också har en annan livsstil i andra avseenden som är ännu viktigare än själva motionen? Det enda sättet att säkert veta vilka faktorer som påverkar hjärnans hälsa är att göra en kontrollerad, experimentell studie. Då delar man slumpmässigt in försökspersoner i olika grupper som får göra olika aktiviteter. Eller så låter man samma personer göra olika aktiviteter i olika ordning för att se om det finns någon effekt av någon – och om denna i så fall skiljer sig mellan de olika aktiviteterna.

Hur det här forskningsprojektet kompletterar tidigare studier

Tidigare har man gjort den typen av experiment på möss och funnit att omväxlande miljöer påverkade hjärnan, både hur tjock hjärnbarken var och hur bra mössen kunde lära sig nya saker. Även fysisk motion och sociala faktorer påverkade hjärnan positivt på ett liknande sätt i dessa studier. Men självfallet så motsvarar inte dessa aktiviteter vad människor gör. Och man kan dessutom inte veta att samma saker som är bra för möss också är det för människor.

Huvudidén med det här projektet är alltså att experimentellt undersöka och jämföra olika typer av aktiviteter och hur de påverkar hjärnans funktion. Det är, såvitt vi vet, första gången som en studie av detta slag genomförs.

Vad är mindfullness?

Mindfulness innebär att vara uppmärksam och närvarande i nuet utan att värdera eller döma. Det är ett nytt sätt att förhålla sig till livet och forskningen visar mycket lovande resultat när det gäller träning av mindfulness och ökad livskvalitet – träningen påverkar både den fysiska och den psykiska hälsan. Man har visat en mängd positiva effekter av mindfulnessträning på tex. sömn, immunförsvar, smärta, nedstämdhet och oro. Mindfulness ökar koncentrationen, lugnet och stresståligheten. Ofta är vi upptagna med våra tankar – på vad som skett eller vad som kommer att ske. Genom mindfulness blir vi mer medvetna om det som sker NU snarare än om våra föreställningar, fantasier, omdömen, hopp eller rädslor. Egentligen är det en meditationsmetod som härrör från Buddhismen men som nu är anpassad för vårt västerländska samhälle och vår västerländska problematik som ofta gäller stress.

Mindfulness innebär alltså att vara här och nu. Detta är vi ovana vid. Mestadels tänker vi på vad vi skall göra eller vad vi har gjort (eller glömt att göra). Nuet tendera vi på så sätt att missa.

Att inta en objektiv attityd är en viktig nyckel till mindfulness. När tankar kommer under mindfulness-träning och när du börjar grubbla så observerar du detta (eftersom du nu blir mer medveten om dina tankeprocesser). Du accepterar att du grubblar och låter sedan tankarna återgå till att observera och beskriva vad som sker snarare än att analysera tankar eller känslor som dyker upp och istället för att döma det du tänker/känner dvs bedöma om är bra eller dåligt. Du bara observerar vad som sker.

Det handlar alltså om acceptans och icke-dömande.
Man brukar också säga att när man tränar detta förhållningssätt så utvecklar man automatiskt också medkänsla med inte bara sig själv utan också andra. Detta är en tredje nyckel till mindfulness

I mindfulnessträning lär vi oss att bli lite snällare mot oss själva och andra – att bli mer accepterande istället för dömande. Medkänslan eller empatin ersätter helt naturligt den dömande hållningen. Så desto mindre dömande desto mer empati eller medkänsla.

De tre nycklarna är alltså

  • Att vara här och nu
  • Att acceptera - att inte döma (att observera och beskriva snarare än att bedöma och analysera)
  • Att utveckla empati/medkänsla