Kulturgeografi

Vill du vara med och forma världen? Kultur i kulturgeografi syftar på hur vi lever våra liv organiserat i samhällen.

Vad vi gör och effekterna av det är ofta ojämnt fördelade över jordytan. Alla har inte tillgång till platser på samma villkor. Tolkningar av vad som händer på olika platser konkurrerar. Analyser av maktrelationer i rummet blir viktiga. Som student i kulturgeografi får du redskapen för att göra analyser utifrån ett rumsligt perspektiv.

Allt vi gör äger rum någonstans och det får konsekvenser både nära och långt borta. Övergripande samhällsprocesser som ekonomisk och kulturell globalisering, åldrande befolkning, internationell migration, miljöpåverkan och jämställdhet i samhället kan ta sig vitt skilda uttryck på olika platser världen över. Det vardagsnära livets villkor kan te sig helt olika både för människor som bor i angränsande bostadsområden och för människor som bor på motsatta sidor av jordklotet. 

Frågor som kulturgeografer kan intressera sig för kan till exempel vara: Finns det någon relation mellan matvarorna på Konsum och bondefamiljen i Peru? Vems uppfattning om verkligheten är det som en viss karta förmedlar? På vilket sätt skiljer sig ett barns uppfattning om innerstan från planerarens? Hur påverkas strategier för försörjning på landsbygden respektive i staden av om man är man eller kvinna? Hur ser våra föreställningar om platser dit vi reser ut och var får vi dessa mentala bilder ifrån?

Det som kännetecknar ett kulturgeografiskt (eller rumsligt) perspektiv är fokus på hur mänskliga verksamheter och företeelser är lokaliserade, förankrade, utbredda och fördelade på jordytan liksom hur relationer mellan platser ser ut och betydelse av geografisk skala.

Kulturgeografi är både ett självständigt samhällsvetenskapligt ämne och ingår som en del i ämnet geografi.

Utbildning

Vid Linnéuniversitetet kan du ta en filosofie kandidatexamen i kulturgeografi som del av turismprogrammet och programmet för kulturarv i samtid och framtid. Du kan också själv kombinera med andra ämnen för en kandidatexamen i kulturgeografi. Vidare finns kulturgeografi med i programmet för internationella samhällsstudier. Kulturgeografi ingår som en del av geografi inom lärarutbildningen. Därutöver ger vi fristående kurser, också på grundnivå.

I den kulturgeografiska utbildningen ingår förutom föreläsningar och seminarier också exkursioner och självständiga arbeten, ofta baserade på fallstudier. Viktiga redskap är kartor och geografiska informationssystem (GIS). Vi lägger vikt vid att utveckla ett reflexivt och kritiskt förhållningssätt.

Kulturgeografiska frågor täcker många olika oråden som till exempel kulturmiljöförvaltning, markanvändning, regional utveckling, boende, bebyggelse, migration, transporter, segregation, jämställdhet samt turism, där ett rumsligt perspektiv kan bidra. Kulturgeografer arbetar ofta med omvärldsanalys, utredning och handläggning inom samhällsplanering, näringslivsutveckling, platsmarknadsföring eller kommunikation. Inom såväl förvaltning (statliga verk, länsstyrelser, departement, kommuner, regionförbund), internationella organ, intresseorganisationer som företag finns behov av kulturgeografers kompetens.

Kurser i Kulturgeografi:

Fristående kurser och kurser som ingår i Turistprogrammet och Programmet för Kulturarv i samtid och framtid

  • Kulturgeografi I, 30 hp, 1KG100 (start hösttermin, Ht)
  • Kulturgeografi I, 30 hp, 1KG150 (start vårtermin, Vt)
  • Kulturgeografi III, 30 hp, 2KG30E (Ht)

Fristående:

  • Djurparker i dagens samhälle, 10 hp, 1KU026 (33% distans, Vt)

Lärare och forskare