Bild på pillerburk

Säkrare läkemedelsanvändning i mötet mellan data- och hälsovetenskap

E-HÄLSA | Tillgång till rätt information är livsviktig för att undvika oförutsedda biverkningar när flera olika läkemedel kombineras. Med nya metoder inom datavetenskap kan forskningen hitta mer avancerade samband mellan läkemedelskombinationer och biverkningar.

Tora Hammar, lektor i hälsoinformatik.
Tora Hammar, lektor i hälsoinformatik.
Joakim Palmqvist

Vi använder alltmer läkemedel i Sverige. Med samtidig användning av flera läkemedel ökar också risken för biverkningar. Hos människor som har många läkemedel samtidigt kan det vara svårt att förutse hur de reagerar med varandra och påverkar patienten.

För att underlätta läkares beslut finns dataprogram som kalkylerar eventuella biverkningar när flera läkemedel kombineras, så kallade beslutsstöd. Men programmen har brister.

– Problemet med dagens beslutsstöd är att de varnar för ofta och att majoriteten av varningarna inte är tillräckligt relevanta. När man som läkare varnas för ofta av systemet finns det en risk att inte ta det på allvar och därmed också missa de viktiga varningarna, berättar Tora Hammar, lektor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet.

Letar samband med maskininlärning

Hon leder ett forskningsprojekt för att hitta tydligare samband mellan läkemedelskombinationer och biverkningar med hjälp av maskininlärning, vilket innebär att datorer tränas till att upptäcka mönster i stora mängder data.

E-hälsa och läkemedel

Linnéuniversitetet har länge forskat om e-hälsa och läkemedel. Flera studier är kopplade till lagen om Nationell läkemedelslista, ett rikstäckande register som ska göra samma information om patienters läkemedel tillgänglig för vårdpersonal, apotek och patienterna själva. Linnéuniversitetet deltar med en kritisk blick på införandet och vilka effekter det ger.

–Nationella läkemedelslistan införs med förhoppningen om att lösa många av de problemen vi har nu, till exempel att det är vanligt med fel i listorna och att läkare inte alltid kan se vilken medicin som skrivits ut i andra verksamheter eller regioner. Enligt lagen ska alla aktörer ha infört Nationell läkemedelslista i sina system nästa år. Men det finns stora utmaningar för att det ska fungera fullt ut, säger Tora Hammar, lektor i hälsoinformatik.

Underlaget består av patient- och läkemedelsdata från journalsystemet i Region Kalmar län, omfattande cirka 200 000 patienter över tio år. Det är möjligt genom samarbete inom DISA, Linnéuniversitetets spetsforskningscenter för att analysera mycket stora datamängder.

Kan leda till bättre varningssystem

I mötet mellan hälso- och datavetenskap öppnas nya forskningsmöjligheter. Nya metoder inom big data gör enorma datamängder en tillgång i stället för ett hinder.

Med ett så stort dataunderlag över tid går det att följa upp hur dagens varningssystem förhåller sig till utfallet på befolkningsnivå. Vilka kombinationer är farliga? När varnar programmen i onödan?

– Avancerad teknik som maskininlärning gör det möjligt att ta in fler faktorer och upptäcka mer avancerade samband som de gamla systemen inte hittade. Det går att hitta samband på ett helt annat sätt än om man bara har 500 patienter som underlag. Genom vårt forskningsprojekt kan vi bidra till mer relevanta varningar i framtidens beslutsstöd, säger Tora Hammar.

 

Förälder med sjukt barn.

Fokus: E-hälsa

Vid Linnéuniversitetet möts forskning, utvärdering, samverkan och utbildning om framtidens vård. Forskningen inom e-hälsa bedrivs vid alla universitetets fakulteter med ett gemensamt mål: att skapa bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv.

Välkommen att läsa om fler exempel på vårt arbete inom e-hälsa!