Demokratisk kulturpolitik: litteratur, biopolitik och estetik i 1900-talets svenska välfärdsstat

15 hp

Under 1900-talet har en lång rad politiska reformer genomförts i Sverige för att stötta produktionen av litteratur och för att stärka författarnas oberoende i förhållande till marknadens logik. Reformerna förändrade litteraturens villkor i grunden och gjorde litteraturproduktionen till en statlig angelägenhet och en del av den svenska välfärdsstatens kulturpolitiska apparat. Men reformerna synliggör också en förändring av det sätt på vilket den litterära verksamheten och litterära texter identifieras som konstnärlig och som konst, nya gränsdragningar mellan arbete och skapande, mellan konst och icke-konst och mellan läsare och författare. Det är dessa litteraturens diskursiva betingelser som vi tillsammans kommer att undersöka i två delkurser genom att läsa dokument från litteraturens och kulturpolitikens historia i ljuset av teoretiska arbeten av bland andra Giorgio Agamben, Hannah Arendt, Michel Foucault och Jacques Rancière.
Den första delkursen fokuserar på tiden från 1900-talets början fram till 1970-talets stora kulturpolitiska reformer och diskuterar de diskursiva och materiella villkoren för idén att staten bör stödja produktionen av fri konst och litteratur. I delkursen följs en väv av tankar och affekter i vilken kulturpolitik flätas samman med å ena sidan litteratur- och konstteoretiska diskussioner om förhållandet mellan konst, liv och med statsapparatens strukturella omvandling till en biopolitisk stat å andra sidan.
Den andra delkursens fokus är den litterära verksamheten, det vill säga vad författare och läsare gör när de ägnar sig åt litteratur. Med utgångspunkt i de debatter och statliga utredningar som ledde fram till 1970-talets kulturpolitiska reformer och i den omförhandling av begreppen om konst och litteratur som ägde rum på 1960-talet undersöker vi vad författare och läsare producerar när de ägnar sig åt litteratur.

Distans – plugga där du är

Kanske vill du plugga i fjällen, storstaden eller hemma nära familjen? Många av våra program och kurser går på distans.

Att studera på distans kan gå till på olika sätt, antingen helt utan fysiska sammankomster eller med ett fåtal träffar på campus eller vid något av våra lärcentra. Den gemensamma nämnaren är att en stor del av studierna sker digitalt. Du kommunicerar med läraren och andra studenter med hjälp av en lärplattform där det finns diskussionsforum, möjlighet till grupparbete, digitala möten och inspelade föreläsningar.

Fördelen med distansstudier är flexibiliteten, något som passar dig som vill ha stor frihet att bestämma när och var du vill studera. En del obligatoriska moment i din utbildning kan vara under kontorstid, även om de sker på distans.  

Läs mer om att studera på distans

Student som pluggar på distans

Bygg din egen examen

Visste du att du kan kombinera fristående kurser och designa en alldeles egen examen utifrån vad du själv är intresserad av? Ta vara på möjligheten och var kreativ med din egen framtid. Läs mer om hur du kan bygga din egen examen och bli unik på arbetsmarknaden.