Fredrik och Madeleine Ahlgren med familj

Coronakrisen förändrade Kanadaäventyret för familjen Ahlgren

I slutet av 2019 lämnade Linnéuniversitetets medarbetare Fredrik och Madeleine Ahlgren Småland för att tillsammans med sina två barn tillbringa ett år i Vancouver, Kanada. Fredrik skulle undervisa via ett stint-stipendium på The University of British Colombia (UBC). Madeleine skulle utföra sitt arbete på institutionen för idrottsvetenskap på distans. Och barnen skulle gå i kanadensisk skola. Allt började enligt planerna. Men sen kom Coronakrisen.

Barnens skola stängde i mars och deras undervisning bedrivs sedan dess hemma och via nätet. Fredriks jobb på UBC har övergått till distansundervisning. För Madeleines del är det inga stora förändringar eftersom hon ändå jobbar på distans mot Linnéuniversitetet.

Hur har planerna förändrats?
 – Grundtanken var att stanna hela 2020. Men i och med coronakrisen så kommer vi hem i början av augusti istället. Det är främst för att barnen inte går i skolan här. En jättestor del av det här äventyret var ju att barnen skulle gå i kanadensisk skola och lära sig engelska. Nu hann de gå två månader, sen stängdes det ner, säger Fredrik.

 – På Fredriks jobb kommer det vara distansundervisning hela hösten, och det går ju lika bra att undervisa från Sverige. Sen måste vi hitta en ny bostad i augusti, eftersom familjen som vi hyr det här huset av kommer tillbaka då. Och så har vår släkt i Sverige frågat oss ”ska ni inte komma hem?”. Och då blir man lite påverkad av det. Så det är flera saker som gör att vi kommer hem, och allt är coronarelaterat. Men vi trivs väldigt bra här i övrigt, säger Madeleine.

Hur känns det?
 – Först blev man lite besviken, men sen landade vi i det. Vi är jättenöjda med den tid vi haft här, säger Madeleine.

 – Vi har haft ett fantastiskt äventyr här. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men vi är helt tillfreds med situationen. Och jag kommer ju fortsätta undervisa på UBC i höst men från Sverige, säger Fredrik.

Hur har ert distansarbete fungerat?
 – Det har fungerat bra för oss. Vi är vana vid distansundervisning sen tidigare så det har inte varit några problem. På mitt jobb på UBC har vi undervisning via zoom och så använder vi lärplattformen Canvas. Och även om det här en omställning för studenterna så verkar de nöjda. Det som har varit svårare är forskningsarbetet. Det är inte alls lika enkelt att sätta sig ner och jobba med människor digitalt när du inte känner dem från början. Att skapa nya nätverk i på zoom är svårare än i fysisk miljö, säger Fredrik.

 – För min del tycker jag faktiskt att det är skönt med tidsskillnaden på nio timmar. Förmiddagarna är hektiska, men sen somnar Sverige, och då kan man jobba i lugn och ro! Jag har inte alls den här stressen som jag hade i Sverige, att jag t ex ska svara på mejl direkt. Sen gör ju så klart tidsskillnaden att det inte är lika enkelt att vara med på möten, säger Madeleine.

Vad har varit den största utmaningen?
 – Det svåraste har nog varit att sköta hemundervisningen med barnen, samtidigt som vi jobbar hemifrån. Det hade varit enklare om barnen hade fått gå i skolan. Det går liksom inte att säga till en sjuåring: ”nu ska du sitta här och gör matte i fyra timmar. Vi syns till lunch”, säger Fredrik.

Vad tar ni med er från arbetet under coronakrisen?
 – Jag tänker att även när allt går tillbaka till det normala, så skulle det vara jättebra att kunna jobba hemifrån en dag i veckan, för att få jobba ifred ibland. Det skulle betyda mycket. Tänker också att jag ska försöka lugna ner mig lite, och inte känna att jag måste svara på mejl inom fem sekunder, säger Madeleine.

 – Jag har insett att det går riktigt bra att jobba på distans, och att arbetet fungerar bra ändå. Det jag tar med mig är också att försöka få arbetsdagen lite mindre inrutad mellan olika aktiviteter, att bli mer flexibel. Och att bli bättre på att ta korta promenader under dagen för att bli mer effektiv, säger Fredrik.

Hur har restriktionerna sett ut från den kanadensiska staten?
 – Här i British Colombia, delstaten där vi bor, stängde alla universitet, skolor, restauranger och butiker, förutom mataffärer och apotek. Det är först nyligen som det har det har börjat lätta. I butikerna som är öppna nu får man ta handsprit och munskydd, och vakter ser till att det inte är för många i lokalen. Man får träffas i grupper om max fem personer, förutom i familjen, säger Fredrik.

 – Vi har känt oss trygga. Det känns som att samhället tar sitt ansvar. I svenska mått mätt kanske det känns lite överförsiktigt, men för oss har det varit bra, säger Madeleine.

Hur har Kanada drabbats av coronakrisen?
 – I British Colombia har vi varit väldigt förskonade. Vi har just nu ungefär 160 dödsfall, och det bor 5 miljoner personer här. På östra sidan, i Montreal och Quebec, har de varit mer drabbade, säger Fredrik.

Hur talar man om Sverige i Kanada, angående coronakrisen?
 – Det har varit mycket uppmärksamhet om att Sverige låter allt vara öppet. Många har en bild av att Sverige är extremt i det avseendet. Jag har fått många frågor från kollegor här som undrar hur det är i Sverige, säger Fredrik.

Hur känns det att komma hem till Sverige?
 – Många tycker synd om oss för att vi ska åka hem. Men nej, tyck inte synd om oss! Vi har haft det jättebra, och vi har redan funderingar på var vi ska åka nästa gång. Det blir kanske Skottland eller Nya Zealand. Eller Portugal. Vi har redan nya planer, säger Madeleine.

-----

Denna intervju är en del av vår serie ”Vår nya vardag”.