Riskbedömning
En riskbedömning är en process för att fastställa hur allvarlig en risk är. Genom att sammanväga sannolikheten för att en farlig händelse ska inträffa och vilka konsekvenser i form av skada eller ohälsa som kan uppstå, avgörs om en risk är allvarlig eller inte. Om risken konstateras vara allvarlig ska åtgärder omedelbart vidtas.
En risk ska bedömas som allvarlig om den kan inträffa ofta eller om dess konsekvenser är allvarliga. Exempel på allvarliga konsekvenser är skador som kan ge bestående men eller leda till sjukfrånvaro eller en incident som drabbar flera arbetstagare eller studenter samtidigt.
Mer om riskbedömning
För all verksamhet i Sverige, även universitet, högskolor, regioner, ställs krav från flera olika myndigheter som Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheteten och andra på aktivt och förebyggande arbete för att undvika faror och olyckor genom att göra riskbedömningar. Även verksamheters försäkringsgivare ställer krav på förebyggande arbete. Krav på riskbedömning gäller för all typ av arbete, även forsknings- och utvecklingsarbete, vård och undervisningsmoment, och innebär att all hantering av något som är potentiellt farligt måste riskbedömas.
Ytterligare skäl till att förebygga olyckor genom att göra riskbedömningar, utöver risk för att personer kan komma till skada vid olyckshändelser, är att förhindra att utrustningar eller lokaler skadas vid olyckor. Detta eftersom det kan ta mycket lång tid att reparera eller återställa och ibland är det inte ens möjligt – vilket skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för forskning, undervisning eller vård. Ersättningsvärde från försäkring är också begränsat.
En riskbedömning ska göras på till exempel arbetsmoment, laborationer, utrustningar, inför förändringar eller då ett tillbud eller en olycka inträffat. Vid en riskbedömning är det viktigt att väga in alla aspekter som påverkar arbetet som till exempel kompetens och erfarenhet, tillfälliga arbetstagare som exempelvis doktorander och studenter, ensamarbete, utrustningens och arbetsplatsens utformning, kemikalier, rutiner i verksamheten, stress och arbetsbelastning. Särskild riskbedömning för kemiska produkter utförs i KLARA. Riskbedömning ska alltså göras inför allt potentiellt riskfyllt arbete. Så om det inte är uppenbart att det inte finns några faror alls, ska riskbedömning göras innan allt riskfyllt arbete, vilket innefattar det mesta arbete som utförs i labb och verkstäder.
Berörda chefer, anställda och studenter ska ha kännedom om de risker som förekommer i arbetet. Därför är det viktigt att resultat från riskbedömningar kommuniceras till alla berörda. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och för arbetsuppgifter där allvarliga risker identifierats ska det finnas skriftliga rutiner.
En riskbedömning är inte statisk utan behöver också regelbundet revideras för att hållas aktuell.
För att säkra att vård, forskning och utbildning ska kunna bedrivas utan störning är det också viktigt att skydda utrustningar och lokaler.
När?
Riskbedömning bör genomföras eller åtminstone påbörjas vid planering, före inköp eller införskaffande av material, utrustning. Den ska revideras när något ändras, till exempel koncentration, temperatur, material, strömstyrka, lokalens utformning, ventilationen osv.
Riskbedömningar behöver återkommande ses över för att fånga upp om metoder, processer eller andra faktorer, om det finns andra förutsättningar, till exempel andra lagkrav, nya lokaler med mera. Vid större ändringar som har betydelse för riskerna måste en ny version av riskbedömningen tas fram med ny underskrift av ansvarig chef. Om endast redaktionella ändringar eller små ändringar som inte har betydelse för riskerna behövs inte ny underskrift.
Om olyckor eller tillbud inträffar, ska riskbedömning ses över och vid behov uppdateras.