Laboratorieavfall

Gå direkt till

• Källsortering /Avfallshantering av icke-kontaminerat material
• Biologiskt avfall, ej smittförande
• Smittförande avfall
• Antibiotika (i till exempel cellkulturer och bakterieodlingar)
• GMM
• Radioaktivitet
• Farligt avfall
• Kemikalieavfall
• Förvaring (mellanlagring inför destruktion)

Avfall från laborativ verksamhet ska av användaren klassificeras, eventuellt destrueras, förpackas, märkas och förvaras så att säker hantering kan ske. Sorteringsrutiner, förvaringsplatser och rutiner kring bortforslande av avfall kan variera mellan olika institutioner så se vilka interna rutiner din arbetsplats har och även upphandlade avtal för avfallshantering (Kontaktpersoner).

Syftet med avfallshanteringsrutinen är dock alltid att säkerställa att avfallshanteringen sker på ett säkert sätt för medarbetare, studenter och hanterare efter att avfallet lämnat Linnéuniversitetet. Avfallshanteringen ska också ur miljösynpunkt ske på ett acceptabelt sätt och följa gällande lagstiftning.

Källsortering /Avfallshantering av icke-kontaminerat material

Var och en som verkar i Linnéuniversitetets lokaler är ansvarig för att lämna sitt avfall i rätt behållare.

Universitetets generella information om avfall hittar du här.

Biologiskt avfall, ej smittförande

Allt biologiskt avfall som ej äär smittförande packas i påsar och läggs i svart tunna. Plastbehållaren ska märkas upp med namn och innehåll och locket stängas ordentligt. Därefter placeras tunnan i avsett frysrum. Observera att godset inte ska frysas innan det läggs i den svarta tunnan!

Skärande/stickande avfall (ej smittförande)

Alla mindre vassa föremål ska läggas i små (0,5-3 liter) riskavfallsbehållare. Dessa samt större föremål placeras sedan i gula lockförsedda avfallsboxar av plast som sedan skickas till förbränning.

Smittförande avfall

Som smittförande avfall räknas mikroorganismer till exempel agarplattor med bakterier, cellkulturer, humant blod samt material som kommit i kontakt med dessa.

Smittförande stickande/skärande avfall läggs i gul tunna, försluts och ställs i frys. Ragnsells hämtar därefter.

För hantering av blod, se rutin för ”Hantering av humant blod och blodprodukter” på sidan om Biosäkerhet.

Smittförande fast material ska, om det inte finns möjlighet till inaktivering/avdödande på plats (se nedan), samlas upp i gula plastboxar som märks med ifylld termoetikett ”Smittförande avfall”. För beställning av plastlådor, etiketter, transport och destruktion se er institution/enhets interna dokument och universitetets upphandlade avfallshanteringsföretag.

I första hand läggs smittförande material i autoklaverbara biohazard-påsar som sedan autoklaveras. Efter autoklavering ska det framgå att materialet är avdödat antingen via autoklavtejp eller genom text på förpackningen och kan därefter förpackas i vanlig soppåse och hanteras som brännbart avfall.

Fast avfall som endast kommit i kontakt med väl karakteriserade cellkulturer som inte är genmodifierade eller infekterade kan betraktas som vanligt laboratorieavfall.

Antibiotika (i till exempel cellkulturer och bakterieodlingar)

Utsläpp av antibiotika riskerar att nå ekosystemet då svenska reningsverk inte har någon effektiv rening av antibiotika och läkemedelsrester. För att inte bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens är det viktigt att undvika att hälla ut antibiotikainnehållande vätskor i avloppet.

Antibiotika i pulverform och större mängder av antibiotikahaltig lösning hanteras som kemikalieavfall och samlas upp i gul plastbox.

Vissa antibiotika förstörs vid autoklavering eller kokning och kan därefter hällas ut. Exempel är gentamicin, neomycin, streptomycin, geneticin, fungizone/amphotericin, erytromycin, tetracyklin.

En tydlig lista bör finnas vid varje autoklav vilka antibiotika som är autoklaverbara och vilka som inte förstörs vid autoklavering och därmed måste i gul tunna.

En del antibiotika bryts inte ner vid autoklavering. Exempel är kanamycin, ciprofloxacin, vankomycin, zeomycin, zeozin. Dessa samlas upp och hanteras som kemikalieavfall

Cellodlingsmedium och liknande som innehåller antibiotika där de levande cellerna inte har avdödats eller där det kan finnas infektiöst material ska hanteras som ”Stickande/skärande smittförande avfall” och placeras i gula boxar.

GMM

Allt material som innehåller GMM ska dekontamineras innan det slängs eller diskas för återanvändning. Detta kan ske genom autoklavering eller andra metoder (t.ex. kemiska medel) som då redan vid tillståndsansökningen har visat att metoden verkligen avdödar aktuellt agens. Avdödningen ska ske så nära källan som möjligt. När avfallet är avdödat kan det som regel slängas i det brännbara avfallet eller hällas ut i vask. Avfallshanteringen godkänns av Arbetsmiljöverket i samband med anmälan eller tillståndsansökan.

Radioaktivitet/strålskydd

Förhållningsregler och lokala strålskyddsregler ska finnas vid allt arbete med radioaktivt material och avfall. Generella regler för Linnéuniversitetet finns på sidan om strålskydd.

Allt radiakarbete ska samordnas med kontaktpersonen för strålskydd vid Linnéuniversitetet. Krav gällande hantering av radioaktivt avfall finns i SSMFS 2018:1 .

Avfall uppsamlas i riskavfallskartong som märks med signatur, innehåll och datum och ställs i särskilt avklingningsrum.  Allt radioaktivt avfall, fast och flytande, som lämnar verksamheten ska dokumenteras.

Scintvätska (som ej får destrueras av verksamheten) uppsamlas i tättslutande dunkar, märks med innehåll, aktivitet, avdelning och namn och ställs i särskilt avklingningsrum. Se rutin för din institution.  OBS, meddela alltid strålskyddsansvarig att det finns scintvätska att avsända för destruktion.

Farligt avfall

Vad som räknas som farligt avfall framgår av Avfallsförordningen (2020:614), markerade med en asterisk (*) i bilaga 3. Exempel är kemikalieavfall, syror och baser, många tungmetaller och övergångsmetaller, lösningsmedel, färg, lim och fogmassa som innehåller organiska lösningsmedel, framkallningsvätskor och fixerbad, hydrauloljor, bensin men också batterier, lågenergilampor och lysrör som innehåller kvicksilver, elektronikprodukter som innehåller farliga komponenter såsom kvicksilverbrytare, glas från katodstrålerör och annat aktiverat glas.

Det är viktigt att avfallet förvaras på ett säkert sätt i avvaktan på slutligt omhändertagande. Det är viktigt att märka behållare, kärl eller dylikt som innehåller avfall. Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med andra slag av farligt avfall, annat avfall, eller andra ämnen eller material.

Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om den mängd avfall som uppkommer årligen, och till vem som avfallet lämnas för vidare hantering. Från 1 augusti 2020 trädde en utökad anteckningsskyldighet i kraft vilket innebär att från 1 november 2020 ska anteckningarna rapporteras in till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Avfallsförordningen 2020:614 11 §: Den som är anteckningsskyldig ska lämna de uppgifter om farligt avfall som antecknats enligt 1-5 §§ till avfallsregistret. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt senast två arbetsdagar efter den tidpunkt när anteckningen ska göras eller sammanställas enligt 1-5 §§ och i enlighet med föreskrifter som har meddelats med stöd av 18 §.

För beställning av transport och destruktion av farligt avfall se er institution/enhets interna dokument och universitetets upphandlade avfallshanteringsföretag.     

Kemikalieavfall

Avfall från kemiska produkter får inte hällas i avloppet eller läggas bland det konventionella avfallet om det innebär hälsofara eller olycksfallsrisker, t.ex. genom frätning, hälsofarlig ång- eller gasbildning, brand eller explosion. Inte heller om produkten orsakar störningar i reningsprocesser eller utgör fara för den yttre miljön. Detta innebär att de flesta kemiska produkter ska omhändertas som kemiskt avfall. Kemiskt avfall får endast omhändertas av företag som har nödvändiga tillstånd från länsstyrelsen.

Ansvaret att avfallet hamnar på rätt plats åligger den som producerar avfallet. Grundregeln är att en kemisk produkt märkt med faropiktogram ska hanteras som farligt avfall, exempelvis giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, miljöfarligt, smittförande eller brandfarligt (se under rubriken Farligt avfall).

Förvaring (mellanlagring inför destruktion)

Kemiskt avfall förpackas eller försluts i lämpligt kärl/emballage. Vått avfall läggs i hink eller dunk med tättslutande lock, vätska samlas i flaska med tättslutande lock. Behållare ska vara tydligt uppmärkt med innehåll, om möjligt koncentration, avdelning och namn och ställs i särskilda kemikalieskåp i mellanlagringsrum i väntan på att hämtning av riskavfall blivit beställd. (Se rutin för din institution)

Vid återanvändning av tomma kemikaliekärl för förvaring av restavfall ska kärlen först rengöras för att undvika oönskade kemiska reaktioner, och all gammal märkning måste tas bort så ingen förvirring om innehållet kan uppstå. Avfallskärlen måste vara anpassade till det avfall som ska förvaras i dem. Till exempel ska fluorlösningar inte förvaras i glasflaskor medan starkt oxiderande ämnen t.ex. koncentrerad salpetersyra inte bör förvaras i plastflaskor. Avfallsflaskor till peroxidbildande ämnen ska vara av mörkt glas och förvaras mörkt och svalt.

Grundregeln är att olika typer av kemikalier inte ska blandas. Men i försök/laborationer där lösningar ändå blandas så kan dessa gå i samma avfallskärl. Glöm inte att kärlets innehåll ska märkas.

Halogenerade lösningsmedel ska samlas separat på grund av att avfallet måste omhändertas och behandlas skilt från andra lösningsmedel.

Lösningsmedelsavfall som kan bilda peroxider, till exempel etrar och tetrahydrofuraner, får inte hällas ihop med annat lösningsmedelsavfall.

För mellanförvaring, beställning av transport och destruktion av kemiskt avfall se er institution/enhets interna dokument och universitetets upphandlade avfallshanteringsföretag.