- Anställd vid Lnu
- Säkerhet
- Miljösäkerhet
- Strålskydd
Strålskydd
Med strålskyddssäkerhet avses skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av radioaktiv strålning genom skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser, exponeringsrisker och spridning.
Linnéuniversitetet har tillstånd utfärdat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Tillståndshavare är rektor. Alla som hanterar radioaktivt material och sådant som involverar joniserande strålning ansvarar för att känna till och följa tillämpliga svenska lagar, förordningar och lokala policyer och rutiner.
Strålsäkerhet
Strålskydd är en del av arbetsmiljöhanteringen. Som anställd vid Linnéuniversitetet hittar du här stöd och vägledning för att säkerställa en säker hantering av strålning kemikalier och utrustning som avger strålning.
Strålning omfattar följande kategorier:
- Joniserande strålning: radioaktiva lösningar, röntgen, strålkällor (öppna och slutna), acceleratorer
- Icke-joniserande strålning: lasrar och UV-strålning (artificiell optisk strålning), elektromagnetiska fält
Du som arbetar med joniserande eller icke-joniserande strålning vid Linnéuniversitetet är ansvarig för att känna till och följa tillämpliga svenska lagar, förordningar samt lokala policyer och rutiner. Detta ansvar gäller både för anställda och studenter.
Strålskyddshandbok för Linnéuniversitetet
Strålskyddsorganisationen vid Linnéuniversitetet
Ansvar
Universitetets rektor är tillståndshavare och ansvarig för strålskyddet. Dekanen för varje berörd fakultet ansvarar för att implementera och följa de föreskrivna strålskyddspolicyerna och rutinerna, samt för att säkerställa en trygg miljö för anställda, studenter och allmänheten vid institutionen. Vid förändringar i laboratorieverksamhet med radioaktiva material ska varje fakultetsdekan rapportera till "Strålsäkerhetssmyndighetens Kontaktperson/Strålskyddsansvarig".
Strålskyddsansvarig (SSA)
Strålskyddsansvarig vid Linnéuniversitetet fungerar som samordnare gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten och har befogenhet att utfärda lokala strålskyddspolicyer och rutiner som är nödvändiga för arbetet med radioaktiva material och joniserande strålning.
Strålskyddsansvarigs uppgifter inkluderar att hålla alla nödvändiga tillstånd och dokument uppdaterade, bedöma om rapporterade förändringar i verksamheten kan hanteras inom befintliga tillstånd, samt att lämna in nödvändiga rapporter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom övervakar Strålskyddsansvarig att utfärdade föreskrifter följs.
Joniserande strålning
Vid Linnéuniversitetet bedrivs verksamheter som hanterar radioaktiva material och joniserande strålning, både i Kalmar och Växjö. Universitetet är klassificerat som en organisation med rapporteringsskyldigheter till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
För verksamheter som använder joniserande strålning vid Linnéuniversitetet har Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdat ett samlingstillstånd. Tillståndet omfattar arbete med öppna och slutna strålkällor samt röntgenutrustning (upp till 200 kV) för forskning och undervisning. Det tillåter universitetet att erhålla, importera, transportera, inneha och använda radioaktivt material upp till maximalt 2 GBq, enligt villkoren och bestämmelserna i SSMFS 2018:2.
Verksamheter med öppna radioaktiva källor vid Linnéuniversitetet klassificeras inte som "omfattande arbete" enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift SSMFS 2018:1.
Lokalt medgivande (Tillstånd) och årlig inventering
För att säkerställa strålningssäkerheten inom varje avdelning eller institution som arbetar med radionuklider och röntgenutrustning, krävs ett lokalt medgivande. Detta medgivande bedöms och utfärdas av Strålskyddsansvarig. Syftet med det lokala medgivandet är att bedöma om omfattningen och typ av arbete ryms under Linnéuniversitetets samlingstillstånd samt att säkerställa att arbetet kan bedrivas säkert ur strålsäkerhetssynpunkt och att villkoren enligt Strålsäkerhetsmyndighetens författningar uppfylls.
Alla radioaktiva ämnen och all apparatur som avger joniserande strålning ska registreras i ett centralt register. Strålskyddsansvarig ansvarar för registret. För varje laboratorie/utrustning utses en kontaktperson. En institution/fakultet kan även välja att ha en Strålskyddsombud som sammanställer, utför inventeringen och sköter kontakten med Strålskyddsansvarig. Varje år ska en årlig inventering av apparatur och radioaktiva ämnen genomföras av kontaktpersonen, vilket rapporteras in till Strålskyddsansvarig.
Strålskyddsutbildning och Riskbedömning
Personal vid Linnéuniversitetet som arbetar med joniserande strålning (öppna /slutna källor samt röntgenutrustning) ska följa Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) föreskrifter samt universitetets lokala strålskyddsregler. Det är viktigt att ha erforderlig kompetens och utbildning innan arbete påbörjas, använda adekvat skyddsutrustning och skyddsanordningar, samt arbeta enligt verksamhetens fastställda rutiner. Utbildningen ska även repeteras minst vart 5:e år. Den som arbetar med joniserande strålning ansvarar också för att radioaktivt avfall hanteras i enlighet med universitetets föreskrifter. För ytterligare information, kontakta din lokala kontaktperson.
Innan någon verksamhet med joniserande strålning påbörjas ska en riskbedömning upprättas och dokumenteras. Kravet om riskbedömning finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process och det är därför nödvändigt att regelbundet revidera riskbedömningen och om någon förändring i arbetet gjorts. Kontakta Strålskyddsansvarig vid frågor om riskbedömningar för strålsäkerhet.
Efter att den planerade verksamheten/momentet med strålning konstaterats ha tillstånd och är berättigad samt strålskyddet är optimerat enligt nedan med godkänd riskbedömning får arbetet påbörjas.
- Sannolikheten för exponering,
- antalet exponerade personer och,
- storleken av de individuella stråldoserna hålls så låga som rimligen möjliga, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer
När punkt 1 - 3 uppfylls är verksamheten/momentet med strålning OPTIMERAD. Detta förfarande kallas även för ALARA-principen efter engelskans As Low As Reasonably Achievable. Resultatet av en RISKBEDÖMNING ska säkerställa att dessa tre punkter uppfylls.
Strålskyddshandbok – verksamheter med öppna radioaktiva källor
I laboratorier används ibland radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor. De kallas så eftersom de hanteras öppet. Detta innebär att de radioaktiva ämnena kan spridas till omgivningen. Strålskyddshandboken beskriver de strålsäkerhetspolicyer och rutiner som implementeras vid Linnéuniversitetet för att säkerställa en säker miljö för studenter och anställda samt allmänheten.
Forskningsverksamhet med joniserande strålning - Anmälan, avanmälan
Du som bedriver forskningsverksamhet med joniserande strålning ska anmäla alla förändringar i din verksamhet som kan ha betydelse för strålsäkerheten till Linnéuniversitetets Strålskyddsansvarig.
Du ska exempelvis rapportera in följande:
- Om du vill skaffa en ny teknisk anordning som kan alstra strålning eller ett nytt radioaktivt ämne.
- Om du vill göra dig av med en gammal teknisk anordning som kan alstra strålning eller ett gammalt radioaktivt ämne.
Nytt radioaktivt ämne eller en ny teknisk anordning
Om du vill börja använda ett nytt radioaktivt ämne eller en ny teknisk anordning som kan alstra strålning måste du anmäla det till Strålskyddsansvarig innan något får köpas in. Du måste vänta på bekräftelse från Strålskyddsansvarig innan du får använda den nya anordningen eller det nya ämnet.
Om ditt inköp gäller en typ av radioaktivt ämne eller teknisk utrustning som kan alstra strålning, som inte tidigare är känd av Strålsäkerhetsmyndigheten måste du vänta på att den först godkänts innan du tar den in drift.
När den anmälda verksamheten upphör är det viktigt att meddela detta till universitetets strålskyddsansvarig eftersom varje anmäld verksamhet eller utrustning också innebär att verksamheten får betala en årlig avgift så länge som verksamheten inte är avanmäld.
Rapportera innehav som du inte längre använder och vill göra dig av med
Ett radioaktivt ämne eller en teknisk anordning som kan alstra strålning som du inte längre ska använda måste tas hand om på ett strålsäkert sätt. Vill du skrota eller lämna vidare ett radioaktivt ämne eller en teknisk anordning måste du kontakta Linnéuniversitetets Strålskyddsansvarig för mer information om vad som krävs.
Vid överlämning: Du är ansvarig för ditt innehav tills du med ett intyg kan visa vem den har lämnats till. Den verksamhet som tar över ditt radioaktiva ämne eller tekniska anordning som kan alstra strålning måste ha tillstånd av Strålsäkerhetsmyndigheten eller ha fått sin anmälan registrerad hos dem. Först då kommer myndigheten avregistrera ditt innehav.
Vid skrotning: Kontakta företaget du köpte det radioaktiva ämnet/utrustningen från, där kan du få hjälp med en rätt hantering. Alternativs så kontakta Ragn-Sells eller Stena recycling för skrotning. Observera att när ni skrotat dessa måste ni ha ett skrotintyg/avyttringsintyg (Ett skriftligt intyg från mottagaren att strålkällan har omhändertagits eller kasseras), som sedan skickas till Strålskyddsansvarig för avregistrering hos Strålsäkerhetsmyndigheten.
Icke-joniserande strålning
Om verksamheten innehar lasrar, starka laserpekare eller anordningar som producerar intensivt pulserat ljus, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd, ska detta innehav rapporteras till strålskyddsansvarig. Mer information hittar du nedan.
Laser och UV
Laserstrålning kan medföra betydande risker och skador. De starkaste lasrarna, klass 3B- och klass 4-lasrar, kan vara särskilt skadliga för ögon och hud. Allvarliga och potentiellt kroniska skador kan uppstå, inklusive livshotande tillstånd som hudcancer eller funktionsnedsättningar som försämrad syn, vilket är vanligt vid skador på näthinnan.
För att använda, äga, sälja eller importera starka laserpekare (klass 3R, 3B eller 4) krävs ett särskilt tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Det är även förbjudet att utan tillstånd använda lasrar av klass 3B och 4 på allmän plats eller i luftrum, samt för underhållning, konst eller reklam. För att få använda lasrar enligt ovanstående krävs ett särskilt tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Behöves tillstånd kontakta Strålskyddsansvarig.
- Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser
- Arbetsmiljöverkets regler om laser, vilket gäller i Linnéuniversitetets lokaler
Arbetar dina medarbetare med artificiellt optisk strålning och specifikt med UV(ultraviolett ljus) så finns det följande regler att följa här.
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning
- Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för UV-strålning
Elektromagnetiska fält
Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter för att skydda personal mot hälso- och säkerhetsrisker som kan uppstå vid exponering för elektromagnetiska fält under arbetet. Vid arbete med elektromagnetiska fält vid Linnéuniversitetet ska du genomföra en riskbedömning för att säkerställa att de insatsnivåer som anges i bilagorna inte överskrids och att exponeringen för elektromagnetiska fält begränsas till de aktuella gränsvärdena.
Om riskbedömningen visar att gränsvärdena för exponering överskrids, ska en handlingsplan med tekniska eller organisatoriska åtgärder tas fram för att minska exponeringen.
Lagar och länkar
Strålsäkerhetsarbetet styrs av strålskyddslagen och strålskyddsförordningen och de av Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdade författningar samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Följande styrande dokument gäller för Linnéuniversitetet:
- Strålskyddslag (2018:396)
- Strålskyddsförordningen (2018:506)
- SSMFS 2018:1 (Grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet)
- SSMFS 2018:2 (Anmälningspliktig verksamhet)
- SSMFS 2018:3 (Undantag från strålskyddslagen och friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden)
- AFS 2023:1 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete)
- AFS 2023:10 (Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker i arbetsmiljön)
Övriga författningar och lagar finns på Strålsäkerhetsmyndighetens och Arbetsmiljöverkets hemsidor.