Sjuk och rehabilitering

På denna sida har vi sammanfattat några saker som är viktiga att känna till om du skulle bli sjukskriven under en längre tid. Syftet är att du ska få korrekt information i ett tidigt skede och få kunskap om hur olika parter inklusive dig själv samverkar kring din rehabilitering med målsättningen att ge stöd och arbeta för att du ska återgå till arbetet.

Att drabbas av ohälsa kan påverka oss på olika sätt och vilka åtgärder som är aktuella beror på dina behov. Linnéuniversitetet som arbetsgivare ansvar för att bistå i rehabiliteringsprocessen. Det innebär att din chef tar en aktiv roll i samtal, avstämningsmöten och i konkreta insatser för att underlätta rehabiliteringen.

Alla inblandade har tystnadsplikt när det gäller hälsotillstånd och personliga förhållanden som framkommer i rehabiliteringsärenden. Arbetsmiljölagen, sekretesslagen och Dataskyddsförordningen GDPR styr hur arbetsgivaren ska hantera personliga uppgifter. Linnéuniversitetet använder det webbaserade verktyget Adato för rehabiliteringsarbetet. Berätta gärna för din chef vad du vill att din arbetsgrupp och andra på arbetsplatsen ska veta om dig och din sjukskrivning.

Vad gör jag om jag blir sjuk?

Om du blir sjuk ska du direkt anmäla det till din närmsta chef. Du ska också själv rapportera din sjukfrånvaro via egenrapporteringen i Primula. Om du tror att din sjukfrånvaro kommer överstiga en vecka kontakta även din HR-partner.

Alla som är sjukskrivna mer än sju dagar måste ha läkarintyg från dag åtta för att få fortsatt sjuklön (i vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan kräva ett läkarintyg redan från första sjukdagen). Intyget lämnar du till din chef eller HR-avdelningen. Om du blir sjuk när du befinner dig utomlands gäller fortfarande att du behöver lämna ett läkarintyg från den åttonde sjukdagen. Det är viktigt att det tydligt framgår att intyget gäller dig, perioden för sjukskrivningen med fr o m- och t o m-datum, omfattningen på sjukskrivningen i procent samt aktivitetsbegränsning/diagnos. Vid längre sjukfrånvaro kan ytterligare information behövas.

Vid sjukskrivning längre än två veckor anmäler arbetsgivaren sjukskrivningen till Försäkringskassan och från15:e sjukdagen betalas sjukpenning av Försäkringskassan. Du måste själv skicka in en begäran om sjukpenning till Försäkringskassan som sedan tillstryker eller avslår rätten till sjukpenning.

Försäkringskassan har tagit fram en kort film om hur du ansöker om sjukpenning.

Det kan vara bra att veta att årsarbetstiden för både lärare och T/A är 260 dagar vid LNU. Arbetar du koncentrerad deltid skiljer det sig dock åt, kontakta din HR-partner för att få exakt antal dagar.

En annan vanlig fråga som dyker upp i sammanhanget är om LNU har ett lokalt avtal om att få behålla mer än 10% av lönen från och med dag 15 i sjukperioden. Här är svaret nej, vi har sjuklön enligt villkorsavtalet.

Lön under sjukfrånvaro

Du som medarbetare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i Villkorsavtalet kapitel 7 och lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL). Universitetet betalar ut sjuklön för anställda enligt nedan:

Dag 1–14: 80% sjuklön med avdrag för karensavdrag. Karensavdraget motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Karensavdraget sker inte för en viss dag utan minskas från den totala sjuklönen.

Från och med dag 15: får du som medarbetare sjukpenning från Försäkringskassan samt ett sjukpenningtillägg från arbetsgivaren. Från arbetsgivaren 10% sjukpenningtillägg samt 87,6% för lönedelar över basbeloppstaket. Detta under förutsättning att sjukpenning från Försäkringskassan har beviljats.

Om sjukfrånvaron infaller under semesterperioden har du möjlighet att ansöka om semester under tiden som du får ersättning från Försäkringskassan. Kontakta din HR-avdelningen för mer information.

Rehabilitering

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktions- och arbetsförmåga.

Målet med rehabiliteringsarbetet vid Linnéuniversitetet är att anställda, som på grund av sjukdom eller liknande fått sin arbetsförmåga nedsatt, så snart som möjligt ska kunna fullgöra ett meningsfullt arbete, för sig själv och universitetet – i första hand genom att återgå till sin vanliga tjänst.

I samband med längre sjukskrivning eller vid upprepad korttidssjukfrånvaro kontaktas du av din närmsta chef för att tillsammans göra en planering för tidig rehabilitering. Du kan även, när som helst under din anställningstid, själv begära ett rehabiliteringssamtal tillsammans med din chef, med mål att förebygga eventuell sjukskrivning.

All arbetslivsinriktad rehabilitering har som syfte att du ska kunna fortsätta arbeta eller vid sjukskrivning återgå till ditt ordinarie arbete. Om det visar sig att det inte är möjligt att återgå till ordinarie arbetsuppgifter kan det bli aktuellt att pröva andra kompetensmässigt lämpliga arbetsuppgifter på den ordinarie arbetsplatsen.

Allt som görs i tidigt skede gynnar den fortsatta rehabiliteringen. Det är både din rättighet och skyldighet att vara delaktig, aktiv och samverka i de insatser vi nu ska göra tillsammans.

Plan för återgång i arbete

Du och din chef har ett gemensamt ansvar för att du kommer tillbaka till arbetet. Det är viktigt att ni i ett tidigt skede träffas och kommer överens om vilka rehabiliteringsåtgärder som behöver vidtas för att underlätta för dig att återgå i arbete.

Om arbetsgivaren bedömer att medarbetaren förväntas vara sjukskriven i minst 60 kalenderdagar från och med sjukperiodens första dag, ska arbetsgivaren ta fram en plan för återgång i arbete. Planen ska tas fram senast kalenderdag 30 i sjukperioden och ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med dig som är sjukskriven. Planen kan också vara ett underlag för Försäkringskassans handläggning av sjukskrivnings-och rehabiliteringsärenden. Försäkringskassan kan vid behov begära att vi lämnar in planen.

En rehabiliteringsåtgärd kan avse förändringar av dina arbetsförhållanden eller vara av medicinsk, psykologisk eller social art. Vid ett rehabiliteringsmöte diskuterar ni lämpliga åtgärder samt klargör vem som har ansvar för de olika åtgärderna och fastställer dessa i en rehabiliteringsplan.

Vid mötet deltar vanligtvis du och din chef. HR-partner, eventuellt läkare, Försäkringskassans handläggare och/eller annan stödperson (till exempel en facklig representant) kan också delta. Med jämna mellanrum under din sjukskrivningstid följer ni upp planen och kontrollerar att rehabiliteringsåtgärderna genomförs och får avsedd effekt.

Ansvarsfördelning och roller under din rehabilitering

Du har själv ansvar för att:

lämna de upplysningar som din chef och Försäkringskassan behöver för att kunna utreda om du har behov av rehabilitering
aktivt medverka i planering och genomförande av rehabilitering. Detta innebär att vara tillgänglig för kontakt under sjukskrivningen, dyka upp på planerade möten, fullfölja överenskomna planer och skyldighet att gå till anvisad läkare.
lämna upplysningar och uppgifter till din chef som behövs för att kunna planera avdelningens arbete vid din eventuellt fortsatta sjukskrivning
anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rehabiliteringsplaneringen och rätten till ersättning
kopia av läkarintyg lämnas till HR-avdelningen.

Du kan inte välja bort din medverkan i en rehabilitering.

Din chef

håller kontakten med dig under sjukfrånvaron och ser till att du vid behov får en tidig och aktiv rehabilitering
känner till, har kunskap om och följer universitetets rutiner för rehabiliteringsarbetet
upprättar en handlingsplan tillsammans med dig och ansvarar för att åtgärderna genomförs
hjälper till med anpassning av din arbetsplats utifrån dina och verksamhetens förutsättningar
har ansvar för hela rehabiliteringsprocessen

Om det finns särskilda skäl, får ett enskilt rehabiliteringsärende övergå till chefens chef.

HR-partnern

är delaktig och aktivt stödjande så att rehabiliteringsarbetet initieras

Företagshälsovården

Om en medarbetare blir sjuk ska den normalt vända sig till sin vårdcentral men i samband med arbetsrelaterad sjukdom och rehabilitering kan företagshälsovården utgöra en resurs.

Beställningar av tjänster från företagshälsovården går genom HR-avdelningen, som har ett övergripande samordningsansvar när det gäller universitetets resurser till företagshälsovård och andra externa insatser i sammanhanget.

Företagshälsovården kan bland annat hjälpa till med:

medicinsk bedömning, rådgivning och viss behandling
psykosocial bedömning och psykosociala stödinsatser
ergonomisk rådgivning
fysioterapeutisk bedömning/rådgivning

Du hittar mer information och kontaktuppgifter på denna sida

Försäkringskassan
Bedömer din arbetsförmåga och beslutar om rätt till olika slags ersättningar. Sjukpenning betalas inte ut automatiskt då du har läkarintyg. Det är alltid Försäkringskassan som bedömer och prövar rätten till sjukpenning utifrån din arbetsförmåga.

Du hittar mer information på www.forsakringskassan.se

Rehabiliteringskedjan

Försäkringskassan bedömer individens arbetsförmåga och därmed rätt till ersättning på olika sätt beroende på hur länge arbetstagaren varit sjuk. Bedömningen sker stegvis utifrån fastställda tidsramar, den så kallade rehabiliteringskedjan.

Dag 1–90

Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.

Dag 91–180

Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Du som medarbetare kan ha rätt att vara tjänstledig från din anställning för att prova annat arbete hos annan arbetsgivare. Vid den här tidpunkten kan Försäkringskassan komma att ta en första kontakt angående ersättning.

Dag 181–365

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller även när övervägande skäl talar för att du kan gå tillbaka till arbete hos din arbetsgivare inom ett år. Då bedöms din arbetsförmåga fortfarande i förhållande till arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller också om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till den vanliga arbetsmarknaden

Från dag 366–

Från och med dag 366 bedöms arbetsförmågan alltid i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Om utredningen visar att du kan klara ett annat arbete, upphör alltså rätten till sjukpenning efter 365 dagar. Försäkringskassan kan göra undantag om det kan anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om medarbetaren är svårt sjuk.