1. Att tänka på inför ett forskningsprojekt

Redan innan du börjar skriva din ansökan är det viktigt att tänka på hur din forskning kan komma till vetenskaplig, ekonomisk, teknisk och social nytta.

Det kan ta tid att identifiera och skapa relation med nödvändiga samarbetspartners. Behöver du hjälp med detta, kontakta avdelningen för externa relationer.

Behöver du stöd med externa kontakter och att utveckla samarbeten? Avelningen för externa relationer kan ge stöd inför ansökan av projekt, och när det handlar om exempelvis uppdrags- och följeforskning. Avdelningen för externa relationer har kopplingar till olika regionala, nationella och internationella nätverk som kan vara av nytta.

Linnéuniversitetet har strategiska samarbeten med både offentliga och privata aktörer, samt erfarenhet kring hur du bäst når ut till företag och organisationer. Det ges löpande möjligheter att söka såddfinansiering för projektidéer. Kontakta gärna samverkan@lnu.se för mer information.

Linnéuniversitetet ingår i ett antal olika strategiska avtal med fokus på att fördjupa samarbeten som gynnar utbildning, forskning och samverkan. 
Strategiska avtal för forskare och personal

Forskningsfinansiärer förväntar sig i allt högre grad att den forskning de finansierar kommer att ha en "impact", det vill säga göra skillnad eller nytta, och därmed ge en avkastning på deras investering. Beroende på finansiär kan denna impact vara allt från ny kunskap till direkta effekter i samhället, såsom ekonomiska eller teknologiska framsteg. Forskningens impact är ofta ett utvärderingskriterium redan i ansökningsfasen, så du bör beskriva de förväntade effekterna så tydligt och specifikt som möjligt.

Impact Planning Canvas (IPC)

Intellectual asset inventory (IAI)

I forskningen finns ofta många tillgångar. På en 1–2 timmars workshop med forskningsgruppen/-projektet gör personal från Lnu Innovation en inventering och identifierar tillsammans med er dessa tillgångar. Det är viktigt att känna till de olika tillgångarna och dess ägandeförhållanden inför projektplaneringen.

Se en introduktionsvideo om IAI på Vimeo.

SDG Impact Assessment Tool

SDG Impact Assessment Tool är ett gratis verktyg som visualiserar resultaten från en självbedömning av hur en aktivitet, organisation eller innovation påverkar de globala målen. Verktyget ska ge användaren en bättre förståelse för komplexiteten i hållbar utveckling och de olika aspekterna av de globala målen. I slutändan kommer du att vara bättre rustad att prioritera åtgärder framåt.

Läs mer om SDG Impact Assessment Tool här.

För mer information, kontakta Lnu Innovation.

Linnéuniversitetet stöttar internationella samarbeten på olika nivåer. Det kan handla om att identifiera internationella samarbetspartners eller hitta finansiering för mobilitet och projektsamarbeten. En översikt av Linnéuniversitetets internationella samarbetsmöjligheter finns här. Sidan är under ombyggnad.

Vid avdelningen för externa relationer finns teamet internationella relationer (IR) som jobbar med universitetets internationella partnerskap, nätverk och finansieringsprogram för internationell mobilitet och samarbete. Vid avdelningen finns också teamet Grants and Innovation Office (GIO) som jobbar med EU-finansierad rådgivning.

Varje fakultet har kontaktpersoner som arbetar med internationaliseringsfrågor och ansvarar för fakultetens avtal med partnerlärosäten. En lista över kontaktpersonerna finns att se här.

Kontakta team internationella relationer: intrel@lnu.se

Kontakta team Grants and Innovation Office: gio@lnu.se

Forskningsetik

Vetenskapsrådet har i uppdrag att ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas i forskningssammanhang och att förmedla information om forskningsetiska frågor. Läs mer på Vetenskapsrådets hemsida.

Etikprövningsmyndigheten
På Etikprövningsmyndighetens hemsida hittar du svar på många vanligt förekommande frågor om etikprövning.

Vanliga frågor - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)

Etikprövningsmyndigheten publicerar visst stödmaterial för forskningsetik på sin hemsida. "Vägledning om etikprövning av forskning på människor" är ett stöd för dig som forskare inför och under forskning på människor. Tänk på att vägledningen uppdateras när det är påkallat, så om du laddar ner ett exemplar kan det vara en god idé att kontrollera att ingen uppdatering har skett.

Utbildningsmaterial - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)

Etikkommittén Sydost
Om du är student på kandidat-, magister-, eller masternivå, kliniker med FoU-projekt, handledare för uppsatser eller projekt, doktorand eller forskare och har frågor om de forskningsetiska aspekterna av ditt arbete, är du välkommen att vända dig till Etikkommittén Sydost. De bistår med rådgivande etisk granskning av projektet avseende relation och information till forskningspersoner, samt hantering, insamling, bearbetning, publicering och arkivering av data. Läs mer om Etikkommittén Sydost här.

God forskningssed

Som medarbetare på Linnéuniversitetet ansvarar du för att följa god forskningssed. Med god forskningssed menas den etiska praxis som ligger till grund för forskningsverksamheten och som vilar på principer om tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar, vilka gemensamt säkerställer forskningens integritet. De gemensamma principerna beskrivs i "Den europeiska kodexen för forskningens integritet" som publiceras av All European Academies (ALLEA).

Expertgruppen för etik på Vetenskaprådet hanterar myndighetsspecifika och övergripande forskningsetiska frågor, och har gett ut skriften "God forskningssed". Skriften ska underlätta för forskare att fatta genomtänkta forsknings- och forskaretiska beslut. "God forskningssed" finns att läsa på Vetenskapsrådets webbplats.

Läs mer om hur Linnéuniversitetet hanterar misstänkta avvikelser från god forskningssed här.

Jämställdhet i forskning

Jämställdhet i forskningen är en kvalitetsfråga. När du planerar inför ditt forskningsprojekt behöver du fundera på ett antal genus- och jämställdhetsaspekter i förhållande till din forsknings förutsättningar och genomförande. Generella kontrollfrågor att ställa till din ansökan/ projekt kan vara;

• Hur ser sammansättningen av personer (och samarbetspartners) ut i projektet?
• Gällande projektets innehåll, vilka köns- och genusaspekter finns?
• Har projektet potential att bidra till de jämställdhetspolitiska målen?

När du sätter upp ramarna för projektet och identifierar vilken forskningsfråga som ska undersökas är det viktigt att reflektera över vilken typ av uppgifter du kommer att behöva för att genomföra forskningen.

Följande är ett stöd när det kommer till personuppgiftshantering.

• Ska personuppgifter behandlas inom ramen för forskningen?
• Kommer Lnu att samla in eller få tillgång till data som kan anses vara personuppgifter (till exempel pseudonymiserade/kodade uppgifter)?
• Kommer Lnu att behandla så kallade känsliga personuppgifter (pseudonymiserade eller öppna)?
• Ska Lnu utföra en analys på uppdrag av någon annan eller annat universitet?
• Ska projektet genomföras tillsammans med annan part eller är Lnu ensam forskningshuvudman/personuppgiftsansvarig?
• Är Lnu personuppgiftsansvarig eller personsuppgiftsbiträde i detta projekt?
• Är flera parter personuppgiftsansvariga var för sig eller gemensamt?

För stöd gällande personuppgiftsansvar se checklista för personuppgiftsansvar.

Mer information finns att läsa på Integritetsskyddsmyndighetens sida Behandling av personuppgifter för – för forskare.

Har du frågor angående framför allt bedömningar av om Lnu är personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde, personuppgiftsbiträdesavtal eller om överföring till så kallat tredjeland kan du kontakta dataskyddsombudet via dataskyddsombud@lnu.se.