3. Inför starten av forskningsprojektet

Behöver du hjälp i olika avtals- och affärsrättsliga frågor? Har du koll på hur dina immateriella rättigheter hanteras vid ett samverkansavtal? Riskerar du att åta dig saker som du inte kan stå för, exempelvis i ett sekretessavtal (NDA) där myndigheten ju ändå är skyldig att lämna ut handlingar? Vet du hur rättssystemet i ett annat land hanterar eventuella avtalstvister?
Juristen på avdelningen för externa relationer arbetar med just dessa frågor, men är även behjälpliga med andra juridiska frågeställningar.

En datahanteringsplan (Data Management Plan, DMP) är ett levande dokument, och används för att beskriva och underlätta hur forskningsdata hanteras genom ett forskningsprojekt. Dokumentet ska ta upp till exempel insamling, dokumentation, bearbetning, lagring och arkivering av data. Exakt vilket innehåll som ska finnas med skiljer sig åt beroende på ämnesområde, krav från finansiärer och datatyper. Det blir vanligare att forskningsfinansiärer kräver datahanteringsplan vid inlämning av projektansökan.

Som stöd i arbetet med datahanteringsplaner tillhandahålls en Word-mall att utgå ifrån, se rubriken Mall för datahanteringsplaner på sidan Forskningsdata. Det finns även möjlighet att använda andra verktyg för att upprätta datahanteringsplaner, t.ex. DMPonline.

Dataskyddsförordningen (GDPR) kan påverka hur du planerar din hantering av forskningsdata. Läs mer på SND:s sida Forskningsdata med personuppgifter. För att komma i kontakt med dataskyddsombudet vid Linnéuniversitetet, mejla dataskyddsombud@lnu.se.

Läs mer om hantering av forskningsdata vid Linnéuniversitetet på sidan Forskningsdata.

Personal vid Linnéuniversitetet tilldelas en personlig sida på Lnu.se. Här har du möjlighet att fylla på med information om dig och din forskning. Målgrupperna är bland annat journalister, forskarkollegor, finansiärer och andra som söker efter dig eller det du forskar om.

Läs mer om vad som finns på din personliga sida och hur du redigerar den.

Etikkommittén Sydost

Har du frågor om de forskningsetiska aspekterna av ditt arbete är du välkommen att vända dig till Etikkommittén Sydost. De bistår med rådgivande etisk granskning av projektet avseende relation och information till forskningspersoner, samt hantering, insamling, bearbetning, publicering och arkivering av data.

Lär mer om Etikkommittén Sydost och kom i kontakt med dem här.

Etikprövningsmyndigheten

På Etikprövningsmyndighetens hemsida hittar du svar på många vanligt förekommande frågor om etikprövning.

Vanliga frågor - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)

Etikprövningsmyndigheten publicerar visst stödmaterial för forskningsetik på sin hemsida. "Vägledning om etikprövning av forskning på människor" är ett stöd för dig som forskare inför och under forskning på människor. Tänk på att vägledningen uppdateras när det är påkallat, så om du laddar ner ett exemplar kan det vara en god idé att kontrollera att ingen uppdatering har skett.

Utbildningsmaterial - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se)

Nagoyaprotokollet är ett internationellt avtal som syftar till att rättvist ta del av fördelar som härrör från utnyttjande (forskning och/eller utveckling) av genetiska resurser och/eller traditionell kunskap som är förknippad med dem.

Om du avser att forska på en genetisk resurs och/eller traditionell kunskap behöver du ta reda på vilka regler som gäller i det land där resursen finns. Det kan du göra genom att använda Access and Benefit-Sharing Clearing-House (ABSCH) vilket är en webbplats som CBD-sekretariatet har upprättat. Här finns information om vilka länder som är med i Nagoyaprotokollet, nationella kontaktpersoner, behöriga nationella myndigheter, nationella lagstiftningar och om landet kräver ABS eller inte. Om du samarbetar med någon lokal aktör från det aktuella landet kan du också be att få vägledning och hjälp därifrån.

Även länder som inte skrivit under och implementerat Nagoyaprotokollet kan ha nationella bestämmelser som reglerar tillträde till genetiska resurser och ABS. Nyckeln till god regelefterlevnad är att sätta sig in i och förstå ABS-processen i landet som tillhandahåller resursen.

För mer information, besök Naturvårdsverket som är nationell behörig myndighet i Sverige.

Kontakt på Lnu: Grants and Innovation Office

På ditt forskningsprojekts webbsida på Lnu.se kan andra hitta information om din forskning. Målgrupperna är bland annat forskare, finansiärer, samarbetspartner, journalister, organisationer och näringsliv. Kommunikationsavdelningen hjälper dig att skapa en sida för ditt forskningsprojekt.

Läs mer om att skapa en sida för ditt projekt här.

Inför starten av ett EU projekt kommer GIO:s finansiella rådgivare för forskare att kontakta dig och ditt team för att genomföra ett uppstartsmöte.

De ekonomiska reglerna kommer att diskuteras på mötet och du kan ställa frågor om hur du ska hantera ditt projekt ekonomiskt.

Den korta presentationen med punktpunkter kommer att delas ut till alla deltagare efter uppstartsmötet:

• LNU:s engagemang i projektet: Arbetspaket, leveranser, milstolpar, alla viktiga deadlines
• Budget för projektet; stödberättigande för kostnader
• Deadlines för rapporteringsperioder
• Delårsrapportering
• Särskilda regler för stödberättigande kostnader
• Information om Certificate on financial statement
• För MSCA-projekt om HR-engagemang
• Diskutera MSCA*-specifika regler
• Etc.

*MSCA-åtgärder har specifika regler och behöver mer hjälp från början av projektet.

Uppstartsmöte hjälper dig att organisera EU-projektet och ger all nödvändig information innan du startar ditt projekt. Detta kommer att leda dig till att framgångsrikt hantera ditt projekt och göra den slutliga rapporteringen av ditt projekt till finansiärer enklare.

Kontakt: gio@lnu.se