Bibliometri – Publiceringsmönster och genomslagskraft

Universitetsbiblioteket erbjuder:

Information och rådgivning om bibliometri

Informationsverksamheten omfattar presentationer, medverkan vid möten och andra utbildningstillfällen för att öka kunskapen om bibliometri. Vi kan till exempel berätta om dess forskningspolitiska sammanhang, olika index, hur man kan tänka strategiskt vid publicering, och hur det används i olika typer av utvärderingar. Kontakta researchsupport@lnu.se för rådgivning i grupp eller enskilt. 

Leverans av publikationsstatistik och utförande av bibliometriska analyser

Universitetsbibliotekets uppdrag omfattar framför allt beställningar från universitetsledningen och fakultetsledningarna, där den största uppgiften ligger i att ta fram publikations- och citeringsstatistik till årsredovisningen i slutet av varje år. För närvarande används huvudsakligen DiVA för att ta fram publikationsstatistik, Scopus analysverktyg SciVal för att göra publikations- och citeringsanalyser, samt Altmetric Explorer och Overton för att analysera spridning i samhället. 

När används bibliometri? 

Bibliometri har blivit vanligare inom den akademiska världen på senare år eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att utvärdera forskningsproduktion och -kommunikation på. Dessa utvärderingar kan till exempel ligga till grund för strategiska beslut på lärosätesnivå om medelsfördelningar eller satsningar på specifika ämnesområden, men också för enskilda forskares publiceringsstrategier för maximal kunskapsspridning och synlighet. 

Bibliometri lämpar sig bäst vid utvärderingar av stora mängder publikationer, där peer review sällan är realistiskt genomförbart. Vid mindre utvärderingar bör dock bibliometri användas som ett komplement till peer review, eftersom peer review alltid kan ge en mer nyanserad och kontextualiserad bild av olika publikationsmönster än vad rena kvantitativa metoder kan. Bibliometriska data och index används också ibland som proxyindikatorer på kvalitet. Ett exempel är antagandet att ju fler citeringar, desto större (positivt) inflytande har artikeln haft på vetenskapen. 

I regeringens forskningsproposition 2008/09:50 presenterades en ny modell för fördelning av forskningsanslag till landets lärosäten. De ville med denna konkurrensfokuserade modell höja kvaliteten på svensk forskning och stimulera Sveriges forskare att publicera sig i internationella tidskrifter. Fördelningsmodellen bygger på antal publikationer och citeringar i Web of Science, samt förmågan att attrahera externa forskningsmedel. Detta gäller fortsatt i den senaste propositionen, 2024/25:60, där den bibliometriska kvalitetsindikatorn ska baseras på topp 10% mest citerade artiklar globalt per ämnesområde.

För enskilda forskare kan bibliometriska index vara till hjälp vid utformande av sin publiceringsstrategi. För att få så stor spridning på sin forskning som möjligt, och därmed öka chanserna till citering och påverkan, kan information om till exempel högciterade forskningsämnen eller vad som diskuteras mycket i media vara av värde.

När används inte bibliometri? 

Universitetsbiblioteket gör inga publikations- eller citeringsanalyser av enskilda forskare eller forskargrupper beställda av tredje part. Detta grundar sig bland annat i att Linnéuniversitetet har skrivit under deklarationerna för DORA och CoARA om ansvarsfull utvärdering. Tidigare har till exempel publikationskanal och/eller Journal Impact Factor använts som proxyindikatorer på kvalitet för publikationer och forskares kompetens, men eftersom dessa indikatorer är tidskriftsbaserade anses de idag vara dåligt lämpade för enskilda publikationer och forskare. På denna nivå förespråkas därför istället kvalitativ utvärdering framför kvantitativ. En annan anledning är att det sällan finns tillräckligt många publikationer för att utgöra ett robust statistiskt underlag. Det senare gäller även för större enheter, som till exempel en fakultet, om publikationerna är för få. 

Altmetri 

Altmetri (alternative metrics) är samlingsnamnet för nya och alternativa sätt att mäta forskningens genomslagskraft på, till stor del utanför akademiska sammanhang.

Dessa mäter till exempel antalet visningar och nerladdningar av vetenskapliga publikationer, om de sparas i olika bokmärkes- och databastjänster som till exempel Mendeley, och om de har diskuterats i nyhetsmedia, bloggar och sociala medier. På senare tid har även citeringar av vetenskapliga publikationer i policydokument och patent fått mer uppmärksamhet, eftersom de kan vara en indikator på samhällspåverkan. Just samhällspåverkande forskning har en framträdande roll i den senaste forskningspropositionen (2024/25:60). 

 För sammanställningar av denna typ av uppmärksamhet har Linnéuniversitetet tillgång till databaserna Altmetric Explorer (bland annat sociala medier och patent) och Overton (policydokument). De kan användas som underlag för att till exempel analysera synligheten av publikationer och planlägga kommunikationsstrategier utanför det vetenskapliga samfundet.  

Kontakta oss

Har du frågor om bibliometri? Hör av dig till researchsupport@lnu.se.