Strategisk publicering

Genom att använda en väl genomtänkt publiceringsstrategi kan du maximera synligheten för dina publikationer och öka dina chanser att bli citerad. Detta är till nytta både för dig, din forskningsgrupp, din institution och Linnéuniversitetet eftersom bland annat antal publikationer och antal citeringar ligger till grund för många utvärderingar, när tjänster ska tillsättas och forskningsanslag delas ut. En aspekt som i dagsläget inte vanligtvis tas med i forskningsutvärderingar och vid medelsfördelningar är graden av öppenhet i din forskning. Dock kommer krav på open access för både publikationer (och i förlängningen) forskningsdata bli verklighet för många större finansiärer, exempelvis EU (Horisont 2020) och Vetenskapsrådet.

Universitetsbiblioteket erbjuder:

Rådgivning vid val av tidskrift att publicera i

Vi kan hjälpa dig om du har frågor om open access-publicering, se då dessa sidor, eller om du har frågor om tidskrifters prestige: Journal Impact Factor, Norska listan med mera.

Vi kan också lära dig hur du tar fram en lista över tidskrifter inom ditt ämne från citeringsdatabaser som Web of Science och Scopus och vilka aspekter som kan vara av relevans att beakta vid val av tidskrift för publicering.

Rådgivning kring författaridentifikatorer och affiliering

Längre ner på denna sida finns information om ORCID och hur du anger korrekt affiliering.

Några snabbtips för en bra publiceringsstrategi

Publicera på engelska i internationella tidskrifter för att nå ut till hela forskarsamhället och få maximal synlighet.
Kontrollera tidskriftens prestige (Journal Impact Factor, CiteScore, norska modellen m.fl.). Att publicera i högprestigetidskrifter ger dig högre anseende.
Kontrollera att tidskriften finns med i Web of Science så att den räknas med i det nationella fördelningssystemet.
Publicera Open Access för att nå ut till största möjliga läsarkrets, både inom och utanför den akademiska världen.
Kontrollera tidskriftens synlighet i databaser viktiga för ditt ämne. Detta kan du exempelvis göra i databasen Ulrichsweb (sök fram tidskriften och klicka upp informationen under rubriken "Abstracting & Indexing")
Ange ditt eget namn på ett unikt och konsekvent sätt och skaffa ett unikt forskar-id genom ORCID, för att försäkra dig om att alla dina publikationer räknas dig tillgodo. Läs mer om ORCID längre ner på denna sida.
Ange ditt lärosätes namn på ett korrekt sätt. Läs mer om korrekt affiliering längre ner på denna sida.
Registrera publikationen i DiVA för ökad synlighet. Google, Google Scholar, SwePub och LNUs profilsidor hämtar information från DiVA.
Var aktiv i sociala forskningsforum som ResearchGate och Mendeley samt blogga, twittra och facebooka för att öka intresset för dig och din forskning.
Att komplettera internationell tidskriftspublicering med rapporter på svenska är ett bra sätt att nå ut till yrkesverksamma inom ämnet.

Skapa en lista över tänkbara tidskrifter

Sök i exempelvis Web of Science på ditt ämne och använd Analyze Results > Source Titles för att få fram en lista på tidskrifter ordnad efter hur många artiklar inom ditt ämne varje tidskrift innehåller.

Lägg till tidskrifter som du själv brukar läsa och citera.

Be handledare och kollegor om tips på andra viktiga tidskrifter att lägga till.

Du kan även söka i andra databaser på ditt ämne och ta fram tidskriftslistor, men eftersom det är Web of Science som används i regeringens fördelningsmodell för forskningsanslag är det viktigt att i första hand kontrollera att tidskriften finns med där. Det går också att använda andra citeringsdatabaser så som Scopus. Principerna för att ta fram och exportera listor är densamma. Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill ha instruktioner.

Mer utförlig beskrivning av hur du tar fram en tidskriftslista i Web of Science

Gör en ganska bred sökning på ditt ämne och använd "Analyze Results" för att få fram en lista på tidskrifter med uppgift om hur många artiklar de publicerar.

För att spara resultatet gå längst ner på sidan och markera "Data rows displayed in table" och spara filen. Öppna den sedan i Excel och konvertera till Excel-format.

WoS innehåller Science Citation Index, Social Science Citation Index och Arts & Humanities Citation Index, Conference Proceedings Citation Index- Science samt Conference Proceedings Citation Index- Social Science & Humanities.

WoS omfattar närmare 21 000 vetenskapliga tidskrifter inom +250 olika ämnesområden.

Tidskrifters prestige

Tidskrifters prestige kan beräknas på olika sätt. Det finns olika tjänster som använder olika index och beräkningsmodeller, även om citeringar brukar ligga till grund. Nedan finner du information om ett urval tjänster.

Värt att beakta är att forskningsutvärdering och bedömning är ett levande fält. Aspekter på Open Science - Öppen vetenskap, blir av större vikt, även om det vanligtvis inte finns med som kriterium för utvärdering och bedömning i dagsläget. Att publicera Open Access kan dock påverka antalet citeringar positivt. Läs mer om Open Access här. Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderingar!

Journal Citation Reports - Journal Impact factor & Eigenfactor

Journal Citation Reports innehåller information om och utvärdering av vetenskapliga tidskrifter med hjälp av citeringsdata, t.ex. Journal Impact Factor. Sammanlagt behandlas mer än 11 500 olika tidskrifter och ca 200 olika ämnen inom främst naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap.

Journal Impact Factor & Eigenfactor, bygger på data från Web of Science. Journal Impact Factor är medelvärdet av antal gånger artiklar från tidskriften publicerade de senaste två åren har citerats under mätåret. Eigenfactor är medelantal viktade citeringar för artiklar från den föregående 5-årsperioden, journal-self-citations tas bort.

Publiseringskanaler enligt Norska modellen

Tidskrifts- och förlagsstatus enligt den norska fördelningsmodellen. Används också i LNUs bibliometriska utvärdering.

Tidskrifter och förlag är graderade efter vilken vetenskaplig status de anses ha enligt norska forskare. Nivå 1 betyder vetenskaplig kanal och nivå 2 betyder högt prestigefylld vetenskaplig kanal.

Scopus

Scopus är en databas med vetenskaplig litteratur och webbresurser på abstrakt- och citeringsnivå. Täcker över 22 800 tidskrifter inom naturvetenskap, medicin, teknologi, samhällsvetenskaper och en del humaniora. Förutom vetenskapliga tidskrifter, varav ett stort antal är Open Access-tidskrifter, innehåller Scopus även bland annat konferenspublikationer, branschpublikationer och patent.

I Scopus Sources går det att jämföra tidskrifters prestige med hjälp av rankningsmåtten SJR, SNIP och CiteScore.

ERIH – European Reference Index for the Humanities

Lista över högkvalitativa forskningstidskrifter inom humaniora framtagen av European Science Foundation.

Följande klassificering används:
NAT: national publications with a recognised scholarly significance among researchers in the respective research domains, main target group is the domestic academic community.
INT1: international publications with high visibility and influence among researchers in the various research domains in different countries, regularly cited all over the world.
INT2: international publications with significant visibility and influence in the various research domains in different countries.

Att bedöma om tidskriften är seriös

Det finns flera olika resurser för att bedöma tidskrifter, exempelvis checklistan Think. Check. Submit. och Pieta Eklunds guide som fungerar som stöd i att bedöma open access-tidskrifter. För open access-tidskrifter finns även DOAJ, Directory of Open Access Journals.

Tyvärr finns det förlag som inte är seriösa utan har som affärsmodell att ta betalt för publiceringen och sedan inte erbjuda något i gengäld i form av seriös peer-review eller marknadsföring. De bidrar heller inte till din vetenskapliga meritering eftersom dessa förlag har låg eller ingen akademisk rankning. Var därför alltid noggrann i din bedömning när du väljer tidskrift. Cabell's Predatory reports hjälper dig att undvika rovtidskrifter och tveksamma tidskrifter. Tidskrifterna granskas av specialister utifrån drygt 60 kriterier innan de hamnar på företagets svarta lista.

Andra överväganden

Kontrollera att tidskriften passar för ämnet i din artikel och anpassa artikeln till tidskriftens krav. Titta i några av tidskriftens senaste nummer samt Instructions to Authors på tidskriftens hemsida. Manuskript som inte är anpassade till tidskriftens krav kan refuseras direkt.
Var realistisk i ditt val av tidskrift - det är bra att sikta högt, men risken att bli refuserad ökar i allmänhet med prestigen på tidskriften. Ibland finns information om tidskriftens rejection rate eller acceptance rate under Aims & Scope eller Instructions to authors.
Tid från inskickat manus till publicering skiljer sig kraftigt åt mellan olika tidskrifter. Om det är viktigt med snabb publicering kan man kontakta tidskriftsredaktören för besked om hur lång tid det tar, ibland kan denna information finnas under Aims & Scope eller Instructions for authors.
Genom SciRev kan du ta del av andra forskares erfarenhet av publicering i en viss tidskrift och du kan dela med dig av dina egna erfarenheter.
Du bör inte skicka in manuset till flera tidskrifter samtidigt. Det strider mot de etiska konventionerna för vetenskapliga tidskrifter.

Går det att öka sina citeringar?

Det finns inget säkert sätt att öka sina citeringar förutom att publicera högkvalitativ forskning inom ett hett ämne. Man kan dock se ett statistiskt samband mellan vissa beteenden och högre citeringssiffror.

Se till så att dina publikationer får maximal synlighet och tillgänglighet genom att välja rätt publiceringskanal och marknadsföra publikationen - i enlighet med snabbtipsen i början av sidan
Journal Impact Factor kan påverka citeringsgraden. Läs mer om detta i artikeln The Impact Factors Matthew Effect: A Natural Experiment in Bibliometrics.
Samarbeta och sampublicera, helst med andra universitet och gärna i andra länder.
Referera till dina tidigare publikationer, s.k. självcitering - fungerar som marknadsföring av dina andra arbeten.
Publicera och dela med dig av din data
Översiktsartiklar får i snitt 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar.

Citeringar används ofta i bibliometriska analyser för att indikera publikationernas genomslagskraft, vilket ses som en mätbar aspekt på kvalitet.

De tre vanligaste datakällorna för att få fram citeringar är Web of Science, Scopus och Google Scholar. Antalet citeringar är olika i olika databaser och det beror på att innehållet i dem är olika. Varje databas mäter bara citeringar till och från de artiklar och andra publikationer som indexeras i den aktuella databasen. När man anger hur många citeringar eller vilket h-index man har ska man därför också ange vilken databas man använt för att få fram data.

Ökad synlighet genom att publicera populärvetenskapliga texter

Ett sätt att öka sin synlighet är att skriva populärvetenskapliga texter som bygger på din forskning, för publicering i dagspress och relevanta tidskrifter. Förutom att bidra till den tredje uppgiften ökar du också intresset för din forskning bland forskare och därigenom kan läsning och citering av dina vetenskapliga publikationer öka.

Om du skriver på engelska är det bra om du också gör en svensk version – då är det större chans att den upptäcks och refereras till av såväl journalister som studenter och yrkesverksamma inom området.

ORCID - ett unikt ID för dig som forskare

ORCID är ett unikt ID för dig som forskare som underlättar kommunikation mellan dig och andra aktörer inom forskningssamhället; förlag, finansiärer, forskare, andra organisationer med forskningsanknytning, men även vid bibliometriska analyser. ORCID löser bland annat problem med namnbyten vid giftermål, sammanblandning av för- och efternamn, diakritiska tecken, olika transkriberingar, eller om du har ett väldigt vanligt namn som är svårt att särskilja från andra.

Du registrerar dig själv hos ORCID och kan också koppla din personliga information till andra resurser och identifikatorer så som LinkedIn, Scopus och ResearcherID. ResearcherID är en författaridentifikator som är kopplad till artiklar i Web of Science. I Scopus tilldelas du automatiskt ett Scopus ID när någon av dina publiceringar indexeras (information om Scopus ID hittar du på Scopus hjälpsidor). Du kan sedan själv göra korrigeringar om du skapar ett konto i Scopus.

Ange också ditt ORCID när du lägger in publikationer i DiVA.

Läs mer om ORCID och registrera dig på deras webbplats

Ange korrekt affiliering

För att vara säker på att alla dina publikationer räknas vid bibliometriska utvärderingar är det viktigt att du anger korrekt organisationsnamn (=affiliering) vid publiceringen.

Alla publikationer ska ha affilieringen: Linnaeus University (eller Linnéuniversitetet, för svenska publikationer).

Om du även anger institution eller fakultet ska dessa skrivas efter huvudorganisationen, enligt följande:
Universitet, Fakultet, Institution, Enhet

Om du är verksam vid mer än ett lärosäte och båda har bidragit med resurser till din forskning ska båda lärosätena anges i affilieringen.

Riktlinjer för affiliering vid Linnéuniversitetet

Glöm inte att registrera dina publikationer i DiVA

Genom att registrera dina publikationer i Linnéuniversitetets publiceringsdatabas DIVA (bifoga fulltext när så är tillåtet) blir de synliga i både Google, Google Scholar, SwePub och på din personalsida på lnu.se.

Mer information finner du på sidan DiVA – Publicera och registrera.

Universitetsbiblioteket lägger in avhandlingar, böcker och rapporter i den svenska nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Vill du att vi lägger till dina publikationer kan du höra av dig till oss. Du bör då redan ha registrerat materialet i DIVA.

Kontakta oss

Har du frågor är du välkommen att kontakta oss!

researchsupport@lnu.se