Publiceringsguide

Öppen tillgång innebär att alla helt fritt och gratis kan läsa publikationerna, oavsett om det är en vetenskaplig artikel, ett bokkapitel, en monografi, eller någon annan form av output. Öppen tillgång säkerställer att så många som möjligt kan läsa forskningen, oavsett ekonomiska förutsättningar, vilket universitet man tillhör, eller vilket land man kommer ifrån. Forskning visar också att publicering med öppen tillgång leder till fler citeringar och större spridning både geografiskt och inom fler ämnesområden vilket uppmärksammas i följande bloggpost från London School of Economics Impact Blog.

Öppen tillgång till forskningspublikationer är en demokratisk rättighet och regeringen har beslutat att all offentligt finansierad forskning i Sverige ska publiceras med omedelbar öppen tillgång (dvs. inga embargon). Det är dessutom ett uttalat krav från de flesta forskningsfinansiärer. I många fall kan du redan i ansökningsförfarandet inkludera kostnader för publicering och tillgängligörande av forskningsresultat. 

Om du är affilierad till Linnéuniversitetet och är författare till en publikation som publiceras med öppen tillgång kan du ansöka om medel för att helt eller delvis täcka publiceringsavgiften. Du har även tillgång till förbetalda och rabatterade publiceringsavgifter via Bibsam-konsortiet. Mer information finner du på sidan Medel för publicering med öppen tillgång.

Olika typer av öppen tillgång

Diamant
Tidskriften tillgängliggör omedelbart alla artiklar kostnadsfritt för läsaren och författaren betalar ingen publiceringsavgift. Dessa tidskrifter är ofta forskardrivna och finansieras vanligen av lärosäten, lärda sällskap eller forskningsfinansiärer.

Guld
Tidskriften tillgängliggör omedelbart alla artiklar kostnadsfritt för läsaren. Författaren betalar en publiceringsavgift (APC).

I databasen DOAJ (Directory of Open Access Journals) kan du hitta kvalitetskontrollerade öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter.

Grön
Kallas även parallellpublicering och innebär att författaren tillgängliggör en version av sin artikel i ett lärosätes repositorium (ex DiVA) eller på någon annan plattform. Det varierar vilken version som förlaget tillåter dig att publicera men vanligen rör det sig om det granskade och accepterade manuskriptet (sk postprint).  Ofta förekommer en embargoperiod på 12 månader eller mer innan verket får publiceras. Detta kan därmed leda till konflikt med forskningsfinansiärers krav på omedelbar öppen tillgång.

I databasen Open Policy Finder kan du hitta information om olika tidskrifter och förlags policyer rörande bland annat embargotider för parallellpublicering.

Hybrid
Dessa tidskrifter finansieras via prenumerationsavgifter men innehåller även artiklar där författaren har betalat en avgift för öppen tillgång. Publicering i hybridtidskrifter är oftast dyrare än i en Guld-OA tidskrift. Vissa forskningsfinansiärer bidrar inte med finansiering för publicering i hybridtidskrifter.

Även om din forskning är fritt tillgänglig så är det viktigt att den tilltänkta målgruppen kan hitta din artikel. Traditionellt gavs tidskrifter ut i tryckta volymer och forskare hittade artiklar genom att bläddra i den senaste utgåvan. Idag spelar indexering i sökmotorer och delning på sociala medier en mycket större roll, men det är fortfarande så att din forskning lättare kommer att hittas om den publiceras i lämpligt sammanhang. Erfarna forskare lär sig vilka tidskrifter (eller andra typer av publikationer) som har högst relevans inom sitt forskningsfält.

Det är inte alltid lätt att avgöra om en tidskrift är rätt för din forskning. Genom att läsa aims and scope, titta igenom senaste numret, och kontrollera vilka som ingår i redaktionen kan du bilda dig en god uppfattning. Tidskriftens redaktörer är de som bedömer din forskning och hittar granskare. En god tumregel är att du bör känna till personerna som ingår i redaktionen och veta att deras forskningsområde ligger nära ditt. Även om tidskriften formellt kanske accepterar din typ av forskning så är det redaktörer med kompetens inom just ditt forskningsområde som har rätt nätverk att hitta lämpliga granskare. Skickar du in din artikel till en tidskrift som verkar bra, men där ingen på redaktionen arbetar inom ditt forskningsområde, är risken stor att du får din artikel refuserad, att processen tar onödigt lång tid, eller att tidskriften hittar granskare som missförstår din artikel och därför inte kan ge konstruktiv kritik. 

Undantagsvis kan rätt målgrupp endast nås genom tidskrifter som inte publiceras med öppen tillgång. Det blir då en konflikt mellan dessa två mål. Kontakta oss gärna om du har frågor kring val av tidskrift. I många fall kan det gå att parallelpublicera någon version av artikeln i DiVA (eller på en preprint-server med relevant ämneskoppling).

Om du vill publicera dig på mindre förlag, tidskrifter utgivna av universitet och lärda sällskap är det viktigt att kontrollera att publikationen indexeras i relevanta databaser och söktjänster.

Det finns tyvärr bedrägliga eller lågkvalitativa tidskrifter, så kallade predatory-tidskrifter som har en bristfällig eller helt obefintlig granskningsprocess och dessutom indexeras de sällan i relevanta databaser. I databasen Predatory Reports kan du kontrollera om en tidskrift anses vara bedräglig.

Det är inte helt enkelt att sätta en gräns för vad som är en predatory-tidskrift, och det är ännu svårare att svepande hävda att hela förlag är predatory. Kvalitetskontroll är, och måste få vara, olika inom olika områden. Alla forskningsfält måste själva bestämma vad för typ av granskning som är lämplig. Det finns dock några enkla riktlinjer man kan följa:

• Redaktionens sammansättning. Består den av forskare vars expertis du respekterar?  
• Är sammansättningen av redaktionen realistisk? Vissa mindre nogräknade predatory tidskrifter lägger till kända namn på listan, utan att de godkänt detta. Det kan räcka med en enkel sökning på forskarens namn för att se om de faktiskt ingår i redaktionen på tidskriften. 
• Transparens och öppenhet i redaktionsarbetet. Delas innehållet av redaktionsbrev, peer review m.m? I så fall, uppfattar du dem ha hög kvalitet? Anges identiteten på redaktörer för respektive artiklar? Delar artiklarna data, material, kod och liknande?  
• Erbjuder tidskriften mervärde? T.ex. språkkontroll, reproducerbarhetskontroller, statistisk rådgivning? 
• Är tidskriften erkänd? Är tidskriften känd för att ha god vetenskaplig kontroll?

Vi vill samtidigt peka på några faktorer som är mindre användbara som indikatorer för rigorös kvalitetsgranskning: 

• Impact factor eller liknande citeringsindex. Att forskningen är populär och citeras flitigt behöver inte nödvändigtvis säga någonting om kvaliteten. Tvärtom finns det många tveksamma praktiker som artificiellt höjer citeringsgraden. 
• Prestige. Metavetenskapliga studier visar att det inte finns ett självklart samband mellan prestige och kvalitet. Det kan bli en självuppfyllande profetia att forskare känner att de måste publiceras sig i en viss tidskrift för att meritera sig, och att man därför skickar sin bästa forskning dit. Själva tidskriften kanske trots detta brister i det redaktionella arbetet. 
• Double-blind peer review. Även om detta kan vara bra, är det ingen automatisk kvalitetsstämpel. Öppen peer review är ett alternativ som kan vara lika bra, eller bättre, beroende på forskningsområde.
  
• Rejection rates. Att refusera nästan alla manus gör en tidskrift exklusiv, men det finns inga garantier för det är dåliga studier som refuseras. Istället kan det vara studier med resultat man inte finner intressanta. Nischade tidskrifter som mestadels får manuskript inskickade till sig från framstående forskare får troligtvis till största delen högkvalitativa artiklar, vilket innebär att väldigt få behöver refuseras.

Valet av publiceringskanal har också kopplingar till forskningsetiska överväganden. Publiceringsetik lyfts bland annat i Vetenskapsrådets vägledande publikation God forskningssed och ALLEAs Den europeiska kodexen för forskningens integritet. I denna kodex finns ett stycke som behandlar vad som är god forskningssed avseende publicering, spridning och författarskap. Dessutom finns det i avsnittet "Oredlighet inom forskning och annat oacceptabelt beteende" följande exempel på oacceptabelt beteende: "Inrätta, stödja eller medvetet nyttja tidskrifter, utgivare eller andra tjänster som undergräver kontrollen av forskningens kvalitet (rovtidskrifter och ”paper mills”)."

Om du publicerar din forskning i en vetenskaplig tidskrift som inte har öppen tillgång riskerar du att ge bort din upphovsrätt till förlaget. Då äger du inte längre artikeln och får inte ens kopiera en figur ur artikeln utan att be om lov. Det är också förkommande att man publicerar sig med öppen tillgång, men likväl råkar skriva över copyright till tidskriften. Det är därför viktigt att alltid läsa publiceringsavtal noggrant och inte skriva på om något är oklart eller svårtolkat. Har du frågor, kontakta gärna researchsupport@lnu.se

Upphovsrätten går att dela in i två delar: Den ideella rätten och den ekonomiska rätten.

För ett beskrivande resonemang kring hur detta fungerar i en forskningskontext se exempelvis denna sida från Jönköping University

Om du vill klargöra hur andra får använda sig av din forskningspublikation utan att behöva kontakta dig kan din publikation tilldelas en öppen licens. Den vanligast förekommande är en Creative Commons-licens. Vanligen överlåter du de ekonomiska rättigheterna till ett förlag när du publicerar i en prenumerationsbaserad tidskrift, men om publikationen har en öppen licens behåller du som författare de ekonomiska rättigheterna till verket. Den öppna licensen kan utnyttjas av vem som helst utan att be dig eller förlaget om tillstånd.  

Ibland är dock publiceringsavtal utformade på ett sätt som gör att du skriver över de ekonomiska rättigheterna till förlaget trots att verket tilldelas en öppen licens. Läs därför alltid avtalet noga innan du skriver på.   

Nedan följer en kort beskrivning av de olika Creative Commons-licenserna, men vi rekommenderar att du tar del av Kungliga bibliotekets sida Creative Commons för forskare för en mer uttömmande förklaring av vad licenserna innebär. 

CC BY (Erkännande) - Vem som helst får återanvända materialet i valfritt syfte så länge författarens ideella rättigheter erkänns. 

CC BY-NC (Erkännande + Icke kommersiell) - Samma villkor som CC BY men materialet får inte användas för kommersiella ändamål. 

CC BY-ND (Erkännande + Inga bearbetningar) - Samma villkor som CC BY men materialet får inte modifieras om det ska delas vidare. 

CC BY-NC-ND (Erkännande + Icke kommersiell + Inga bearbetningar) - En kombination av CC BY-NC och CC BY-ND. 

CC BY-SA (Erkännande + Dela Lika) - Samma villkor som CC BY men om materialet återanvänds måste det publiceras med en CC BY-SA-licens. Detta innebär att den som återanvänder materialet måste dela sin bearbetning med samma licens. 

CC BY-NC-SA (Erkännande + Icke kommersiell + Dela Lika) - En kombination av CC BY-NC och CC BY-SA. 

CC0 (Noll) - Upphovsmannen avsäger sig sin upphovsrätt till materialet (så långt som lagen tillåter). 

Preprints (ibland även kallat working paper, men det finns de som ser dem som olika publikationstyper) är ett utmärkt sätt att omedelbart nå ut med sin forskning på ett tidigt stadium. Detta ökar transparensen i forskningsprocessen genom att öppna upp tillgång till forskningsresultat i ett tidigt skede och inbjuda till samtal om innehållsliga aspekter. Inom fysik är t.ex. arXiv väl använt, och inom psykologi har PsyArXiv blivit mer populärt. Inom ekonomiämnet finns en lång tradition av att publicera working papers. Detta är bara några exempel, och det är viktigt att se till traditionen inom just ditt ämne. 

Ett preprint ersätter dock inte en färdig vetenskaplig publikation. Inom områden där preprints ännu inte är vanligt förekommande finns det en del missförstånd kring vad de innebär, och det händer att tidskriftsredaktörer antar att forskningen redan är publicerad. Det är därför bra att i ett tidigt skede kontakta tidskriften för att få veta om det finns en policy för preprints.   

Preprints ökar exponeringen av din artikel vilket sannolikt leder till att fler läser den och i förlängningen citerar den. Risken att man får “fel” citeringar är liten, och man kan på t.ex. Google Scholar slå ihop citeringar som gått till preprinten till artiklen istället. 

Det har blivit allt vanligare att bokkapitel, i likhet med vetenskapliga artiklar görs öppet tillgängliga, och på så vis får ökad spridning. Om förlaget publicerar med direkt öppen tillgång och tar ut en avgift (motsvarande APC för artiklar) som du som författare behöver betala kan du, om du är corresponding author, ansöka om medel från publiceringspotten. Det är viktigt att ditt kapitel får en egen beständig identifierare, exempelvis en DOI, för att säkerställa långsiktig öppen tillgång och bättre möjlighet att följa upp citeringar.

Om antologin inte publiceras med direkt öppen tillgång kan du undersöka möjligheterna att tillgängliggöra en version av ditt kapitel exempelvis i DiVA, ResearchGate eller på någon annan lämplig plattform. Även om information om detta saknas på förlagets webbplats kan du alltid kontakta bokens redaktör och fråga om vilka möjligheter som finns.

Öppen tillgång till monografier (och antologier) är betydligt dyrare än öppen tillgång till artiklar, vilket tyvärr medför att det inte är så vanligt förekommande. En del forskningsfinansiärer kräver direkt öppen tillgång oavsett om resultatet förmedlas i artiklar eller i en bok. Vetenskapsrådet har krävt det sedan 2022. Då det också oftast är mer tidskrävande att författa en monografi (och vara redaktör för ett antologiprojekt) än att författa en artikel går det att misstänka att många forskare väljer bort bokformen, även om det är den föredragna publikationsformen inom vissa ämnesområden, främst humaniora och samhällsvetenskap.

Om du planerar att skriva en monografi (eller vara redaktör för en antologi) är det bra att i god tid planera för utgivningen och hur du kan göra publikationen öppet tillgänglig. Om möjligt kan du redan i din forskningsfinansieringsansökan inkludera medel för öppen tillgång. Det kan också finnas möjlighet att söka medel för tillgängliggörande i efterhand. Som komplement finns Linnéuniversitetets publiceringspott, där delfinansiering av öppen tillgång till böcker erbjuds.

Öppen tillgång till böcker kan öka spridningen och antalet citeringar såväl som vara en bidragande faktor till ökad försäljning av den tryckta versionen. Se exempelvis denna artikel där följande slutsats presenteras:

“The results show higher geographic diversity of usage, higher numbers of downloads and more citations for open access books across all strata. Importantly, open access books have increased access and usage for traditionally underserved populations.”

För den som vill ge ut böcker med direkt öppen tillgång och vill ha en vetenskaplig kvalitetsgranskning och dokumenterad peer review-process finns Kriterium, ett samarbete mellan svenska lärosäten, förlag och Kungliga biblioteket. Böcker publicerade i samarbete med Kriterium följer dessutom FAIR-principerna vilket gör att de är enkla att hitta, ladda ner, hantera och använda. Vill du publicera genom Kriterium kontakta LnuPress.

Det finns många olika icke traditionella publikationstyper för att tillgängliggöra forskningsresultat och synliggöra forskningsprocessen när en så öppen process som möjligt efterfrågas av en forskningsfinansiär, eller om forskaren själv eftersträvar detta. Olika typer av forskningsresultat så som mjukvara och kod som kan behövas vid exempelvis replikationsstudier kan tillgängliggöras via olika plattformar och repositorier. Undersök vad som är vanligt förekommande i ditt akademiska fält. Här följer tre av de vanligare icke traditionella publikationstyperna. Via länkarna till Open Science Community Utrechts korta introduktion till öppen vetenskap (Open Science 101) kan du läsa mer.

Öppna labböcker är en slags elektronisk anteckningsbok som kan variera i komplexitet såväl som i öppenhet. 

Öppen mjukvara för forskning är system och program som har en öppen källkod som både tillåter egna anpassningar och att delas med andra.

Öppen kod kan i ett forskningssammanhang syfta på vikten av att du som använder programmering i din forskningsprocess delar med dig av koden så att reproducerbarhet uppnås.