Samverkan FKH
För oss på fakulteten för konst och humaniora är en viktig del av vårt arbete att samverka med det omgivande samhället för att med våra kunskaper bidra till en hållbar samhällsutveckling. På dessa sidor hittar du mer information om hur vi arbetar med samverkan, olika former av samverkan, inspiration från kolleger samt hur du får stöd i ditt samverkansarbete.
Fakultens mål och syfte med samverkan
Utifrån Lnus uppsatta mål i Vision 2030 och Mål 2025 har FKH definierat följande mål att arbeta med:
- FKHs samverkansarbete ska stimulera till att ytterligare hitta väntade och oväntade mötespunkter med nya såväl som etablerade partners
- FKH ska sträva efter att visa på humanioras betydelse för samhällsutvecklingen på teoretisk såväl som praktisk nivå
Varför arbetar FKH med samverkan
- FKH arbetar för att vara en fakultet mitt i samhället
- FKH vill skapa och bibehålla en betydelse i samhällsutvecklingen genom att bidra till och implementera fakultetens kunnande i samhällsutmaningar
- Att arbeta med samverkan som student är en viktig aspekt för deras framtida arbetsliv
- Genom samverkan med externa partners skapa och upprätthålla en ömsesidighet i arbetet
Samverkan ska finnas som en naturlig del i all undervisning och forskning, men det finns inte något fastställt antal timmar för samverkansarbetet generellt. Den satsning på långsiktiga projekt som inleddes höstterminen 2023 blir däremot en extra insats där man kan tilldelas timmar speciellt för specifikt ansökt långsiktigt projekt.
Fakulteten för konst och humaniora har i första hand samverkan med offentlig sektor och myndigheter, men även med organisationer som ideella föreningar och hjälporganisationer. Fakulteten har med sin bredd på ämnen även olika samverkansprojekt inom skola, utbildning och lärande.
Vilka övergripande samverkansfrågor arbetar vi med?
Under 2024 arbetar vi med att
- Inventera och kommunicera ut pågående samverkansprojekt
- Öka fakultetens nåbarhet och tillgänglighet för intresserade parter
- Deltar fakulteten i nationella samverkansworkshops arrangerade av UKÄ för att utveckla samverkansarbetet inom ämnen inom konst och humaniora
Vem kontaktar jag för frågor kring samverkan?
Bodil Petersson, dekan
Kristina Johansson, fakultetshandläggare
Vad är samverkan för fakulteten?
Ett stort antal medarbetare på fakulteten är engagerade i LNUC, kunskapsmiljöer och centrumbildningar på Linnéuniversitetet, som är en viktig det av det tvärvetenskapliga arbetet.
Många samarbeten sker även mellan olika nationella och internationella lärosäten.
Det finns förutom det fem olika kategorier för samverkan på FKH:
Utbildning
- Verksamhetsförlagd utbildning
- Examensarbete
- Uppdragsutbildning
- Gästföreläsare
- Granskare, opponentuppdrag
Forskning
- Forskningsprojekt
- Utvecklings- och innovationsprojekt
- Externfinansiering i samverkan
- Peer-reviewer för tidskrift
Ledning
- Skapa och upprätthålla relevanta nätverk
- Ledningsuppdrag (chefsroll, styrgrupp mm)
- Externa styrelseuppdrag
- Advisory Board
Rådgivning, kunskapsutbyte, folkbildning
- Publika föredrag och panelsamtal
- Agerat rådgivare
- Deltagit i media
Innovation och nyttiggörande
- Besvarat remiss eller utredningsuppdrag
- Patent och patentansökningar
- Kommersialisering av forskningsresultat
- Påverka beslutsfattande, produktutveckling
Medieinstitutet Fojos samverkansarbete
Större delen av Fojos verksamhet bedrivs internationellt, främst i Central- och Östeuropa, Afrika söder om Sahara, Sydasien och Sydostasien. Fojo arbetar med att stärka lokala partners för att på så sätt stärka journalistikens hållbarhet. Och för att bidra till att journalistiken också stärker samhällets hållbarhet.
Vill du veta mer om Medieinstitutet Fojos omfattande internationella arbete med olika samverkanspartners? Läs då mer här
Forskargrupper och centrumbildningar på FKH
Via denna länk kan du se de centrumbildningar och forskargrupper som är knutna till fakulteten: https://lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/forskning/forskningsmiljoer/
Finansiering långsiktiga projekt
För samverkansprojekt som är planerade att sträcka sig över en längre tid finns det möjlighet att söka medel för två år.
Finansiering av långsiktiga projekt
Möjlighet finns nu till finansiellt stöd i två år för samverkansprojekt.
Beslut om vilka projekt som ges stöd beslutas av dekan.
Följande områden är aktuella:
- Projekt kopplade till uppbyggnad av samverkan inom forskning med aktör/er i det omgivande samhället
- Projekt kopplade till undervisning inom ramen för programutbildningar eller fristående kurser
- Projekt som har koppling till både samverkan inom forskning och undervisning och involverar aktörer i det omgivande samhället
Finansiering ges för två år, belopp kan sökas för upp till 50 000 kr per år per projekt. Önskvärt är att 50% av beviljade medel används under år 1 av projekttiden.
Exempel på aktiviteter kan vara sammankomster, projektmöten, forskar/studentmöten och mentorskap.
- Medel ges i första hand till nya, ej påbörjade samverkansprojekt
- I andra hand ges medel till utveckling/konsolidering av befintliga samverkansprojekt som kan behöva visst utvecklingsstöd
- Ansökan om medel kan även göras av befintliga skolnätverk
Eventuella timmar för arbete med samverkansprojekt kan ingå som del i budget och måste vara avstämda med tjänsteplanerare innan ansökan skickas in.
Ett krav är att 25% av medlen ska användas för tid till utvärdering och vidareförmedling av nya insikter, kunskaper och erfarenheter av samverkan mellan akademi och samhälle.
Ansökan
Sista ansökningsdatum:
- 12 juni för projektgenomförande 2023-2024
- 15 september för projektgenomförande 2024-2025
- Ansökning med kort projektbeskrivning samt budget skickas till Kristina Johansson
- Dekan beslutar om godkännande
Presentation tvååriga samverkansprojekt
CHILLL, Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning
genomför ett långsiktigt samarbete med författare, bokförlag och läsambassadörer/ läsinspiratörer för att synliggöra utbildningar i framför allt Att skriva barnlitteratur och barn- och ungdomslitteratur. Under en tvåårsperiod genomföra öppna föreläsningar, seminarier och workshops (främst i Zoom) för att föra samtal om barns och ungdomars läsning, hur barnlitteratur kan skrivas för att hålla god kvalitet och locka läsare samt om hur förlagen arbetar för att ge ut denna litteratur.
Gestaltad litteraturförståelse, Institutionen för film och litteratur
Samverkan mellan IFL (institutionen för film och litteratur) och ATR (Amatörteaterns riksförbund). I projektet Gestaltad litteraturförståelse studeras hur ungdomar som arbetar med teater i olika amatörteaterföreningar läser litterära texter, romaner som de dramatiserar eller pjäsmanuskript, hur de tolkar dem och talar om dem, och hur de gestaltar texten på scenen.
Projektet tydliggör hur barn och ungdomars litteraturförståelse och verbala förmåga för att sätta ord på denna förståelse, ökas och utvecklas med medvetenheten om att tolkningarna kommer att presenteras för andra. Ungdomarna gestaltar sin litteraturförståelse genom samtalet som resulterar i en text.
Utveckling av konceptet +Change PopUp Lab, Institutionen för Design
Ambitionen med +Change PopUp Lab är att skapa tillfälliga och dynamiska mötesplatser, workshops, events och/eller aktiviteter som syftar till att stödja lärande samarbeten och utforskande samskapanden mellan institutionen för design och olika privata och/eller offentliga samhällsaktörer, dvs vårt omgivande samhälle. Med +Change PopUp Lab vara en kvalificerad aktivator och möjliggörare för verksamheter att tillsammans med oss experimentera och utforska inom design, hållbarhet och förändring utifrån olika frågeställningar, behov och scenarios.
+Change PopUp Lab kommer också att gynna institutionen för designs undervisning och forskning eftersom dessa aktiviteter kan bygga ut samverkan med det omgivande samhället. +Change PopUp Lab är också ett koncept som är tänkt att samverka över institution och fakultetsgränserna.
Medienätverk för medieutbildningar, Institutionen för media och journalistik
Detta projekt är kopplat främst till undervisning inom ramen för
programutbildningar på institutionen för medier och journalistik:
- Medieentreprenörprogrammet: kandidatprogram som omarbetas och kräver
starkare deltagande från mediebranschen.
- Mastern Media, democracy and human rights: nytt masterprogram som
redan har goda kontakter med ideella organisationer samt organisationer
mer kopplat till civila samhället och myndigheter, men saknar etablerat
långsiktigt engagemang från branschaktör-deltagare.
Målet för detta projekt är att kunna knyta medieföretag från privata mediebranschen närmare och attrahera fler företag.
Pågående samverkansprojekt på fakulteten
Nedan har vi listat några av de projekt som är pågående just nu. Kontakta oss gärna om ni har något samverkansprojekt som ni önskar ha med i förteckningen.
Samverkan för ett mångkulturellt samhälle
Programmet för integration och mångfald
Globaliseringen skapar förutsättningar för möten såväl som konflikter mellan människor med skilda bakgrunder, kulturer och identiteter. Programmet ger studenterna kunskaper för att orientera sig i denna värld, förstå och förklara den – och se nya möjligheter.
Centrum för kultursociologi i samverkan med grundskolor i regionen Social integration och mångkulturell skola.
Kontaktperson: Åsa Trulsson asa.trulsson@lnu.se
Centrum för kultursociologi i samverkan med många aktörer
Ett gemensamt projekt med Regionförbundet i Kalmar som handlar om den svenska ungdomspolitiken och regional utveckling av ungas livsvillkor och delaktighet i de kommuner där de bor. Av särskilt betydelse är också frågan om regional utveckling i relation till geografisk mobilitet: att "flytta och stanna".
Centrum för idrottsforskning i Stockholm publicerade nyligen rapporten 'Ett idrottspolitiskt dilemma: Unga, föreningsidrotten och delaktigheten'. Rapporten är en del i det större projektet om Unga, föreningsidrotten och delaktigheten.
Centrum för kultursociologi är involverade i ett forskningsprojekt tillsammans med Svenska kyrkan och Sigtunastiftelsen om 'Religion som resurs'.
Kontaktperson: Åsa Trulsson asa.trulsson@lnu.se
Samverkan med SAQMI
Linnéuniversitetet samarbetar tillsammans med flera andra lärosäten och organisationer i Swedish Archive for the Queer Moving Image i Göteborg, bildwechsel i Hamburg, the Lesbian Home Movie Project i Maine, USA, Filmform, FoA-arkivet och Kulturparken Småland.
For the first time ever in Sweden The Swedish Archive for Queer Moving Images are compiling the history of queer moving images and storing it all in one place. Through methods such as documentation, interviews, archiving, screenings, presentations, workshops and discussions, the first platform of queer moving images in Sweden has been created.
Kontaktperson: Dagmar Brunow dagmar.brunow@lnu.se
Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
Centrat är ett av Linnéuniversitets spetsforskningscentra. Denna grupp med forskare undersöker bl a möten och kollisioner mellan olika kulturer och identiteter, för att få till stånd nyanserade bilder av nuet.
Kontaktperson: Stefan Eklöf Amirell stefan.amirell@lnu.se
Att skapa delaktighet genom kulturarvsframtider
Forskare undersöker Arabyungdomars tankar om framtiden
Projektet planerades vid Linnéuniversitetets Centrum för tillämpat kulturarv under vintern 2021/2022. Det genomförs under 2022 och 2023, och resultaten presenteras 2024. Finansiering sker via Växjö kommun, under projektledning av Anders Högberg vid Linnéuniversitetet. Gustav Wollentz på NCK, Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, genomför intervjuerna. Projektet samverkar med en rad aktörer i Araby*
Gustav Wollentz från NCK, Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, genomför en rad intervjuer av ungdomar i stadsdelen Araby i Växjö. Arbetet är en del av ett forskningsprojekt mellan Linnéuniversitetet och Växjö kommun.
- Det är spännande och angeläget att arbeta med det här. Tanken är att visa hur kulturarv kan vara en resurs och bidra till en mer inkluderande framtid, säger Gustav Wollentz.
Under nästa år kommer resultaten från intervjuerna att ligga till grund för konkreta och praktiska förslag till olika kulturaktörer, förslag som kan stärka banden mellan ungdomar och kulturaktörer i Araby. Projektet ställer frågor som: Hur använder unga människor framtiden för att skapa en känsla av tillhörighet? Vilken variation av olika framtidsbilder kan spåras och (hur) relaterar de till olika former av kulturarv? Leder framtidsbilder till några konkreta handlingar som skapar nya former av kulturarv?
Att närma sig framtiden som kulturarvsskapande, är en ovanlig ingång till kulturarv. Kulturarv förknippas allmänt med minnen snarare än förändring och framtid. Det ses ofta som något som ska föras vidare till kommande generationer, materiellt som en staty eller en gravhög eller i form av kunskap om en plats historia. Projektet är ett försök att vända på perspektiven och ge framtiden ett större utrymme.
Unescoprofessuren i ’Heritage Futures’
Både Anders Högberg och Gustav Wollentz är knutna till Unescoprofessuren i ’Heritage Futures’ vid Linnéuniversitetet.
Kontaktperson: Anders Högberg anders.hogberg@lnu.se
Samverkan för media, kommunikation och demokratiutveckling
Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora som har tillkommit genom ett unikt samarbete mellan humanistiska fakulteter vid ursprungligen tolv och från och med hösten 2019 fjorton svenska universitet och högskolor. Syftet är att stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna. Vi vill också i offentligheten visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället.
Tankesmedjan arrangerar seminarier och panelsamtal, bland annat på Bokmässan i Göteborg och under Almedalsveckan i Visby. Humtank tar ställning i och belyser humaniorafrågor genom rapporter, debattartiklar i media och reflektioner och utspel på Humtankar. Humtanks Facebook– och Twitterkonton bevakar omvärlden från humanioraperspektiv och lyfter fram ny humanistisk kunskapsbildning.
Kontaktperson: Beate Schirrmacher beate.schirrmacher@lnu.se
Fria ordets hus / Young Voices in Exile
Det fria ordets hus förenar det småländska litterära arvet och yttrandefrihetskampen idag, för alla medborgares rätt att göra sin röst hörd - i Småland och i världen. För att värna yttrandefriheten och försvara det fria ordet i dag och i världen, är Växjö sedan 2012 fristad för förföljda författare och konstnärer, som lever under svåra förhållanden, endast för att de gör sin röst hörd.
Det fria ordets hus ska främja dialog, skrivande och debatt, samt knyta samman dagens frågor om yttrandefrihet med verksamheter i regionen: genom egna arrangemang och arrangemang i samarbete med andra aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Kontaktperson: Joakim Granlund, Växjö kommun
Samverkan för en bättre skola
Lärarlyftet och Läslyftet i samverkan med Skolverket
Lärarlyftet syftar till att höja lärarnas kompetens och status. Aktuellt kursutbud nås via skolverket.se.
Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Alla moduler nås via skolverket.se.
Samverkan för bästa skola
Fakulteten arbetar tillsammans med Skolverket och en rad skolhuvudmän inom ramen för Samverkan för bästa skola.
Därutöver genomförs flera projekt med kommunala skolor i södra Sverige.
Regionalt utvecklingscentrum arbetar tillsammans med huvudmän och yrkesverksamma inom skolväsendet för skolutveckling och fortbildning av lärare och ledare inom skolväsendet.
Samverkan inom Institutionen för Design
Multispecies Methods for Solidarity Stories — Using Multispecies Storytelling for Sustainable Change by Engaging with Decolonial and Anti-Racist Strategies
One recent project comes out of a strategic grant for sustainable internationalization from Linnaeus University, and conducted in collaboration with the University of Plymouth during Autumn 2020 entitled, “Multispecies Methods for Solidarity Stories — Using Multispecies Storytelling for Sustainable Change by Engaging with Decolonial and Anti-Racist Strategies.” The events of this collaboration are documented and held on this site, The Anti-Menagerie.
The Anti-Menagerie is a space that aggregrates conversations, collaborations, and research stemming from investigations into trans-species solidarity, resistance, and practice, facilitated by Helen V. Pritchard and Cassandra Troyan.
This site was created as a way to continue, collect and document the work from “Multispecies Methods for Solidarity Stories — Using Multispecies Storytelling for Sustainable Change by Engaging with Decolonial and Anti-Racist Strategies”, which seeks to use interdisciplinary methods as part of a digital lab, to allow writers, scholars, artists, designers, and theorists to engage and collectively build practices and ways of rethinking how we imagine our role as humans in connection with other species.
This platform was developed in collaboration with Cristina Cochior, a researcher and designer working in the Netherlands. Rather than existing only as a static and hierarchical archive, it is purposely swampy and layered. All the notes, drawings, images, and writings that came out of these workshops, lectures and seminars were collectively made in collaboration with our colleagues and students in the Department of Design at Linnaeus University, and at i-DAT at the University of Plymouth. The Anti-Menagerie figures as a space for the proliferation of new projects with the possibility for continual expansion and re-ordering. When navigating the site, all the floating images and pdfs can be dragged across. The site is build using the free software distribusi and the typeface is FluxischElse. http://theantimenagerie.net/
In the mouth of the polar bear
In this project we engage with the production of transpecies animacy in the domains of edu-tainment, policing, and the military industrial complex. We interrogate the capacities of “legged robots designed to be used by the military, industrial, mining, energy, public safety and last-mile delivery” by Ghost Robotics, to animatronic spy animals made to look believable in natural history BBC programming, “Spy in the Wild”. All violent scenes dependent on visualizing technologies of feeling the world through aggressive sensing, scanning and surveillance. The project was commissioned by DONE 5: The More-than-Human Mascarade hosted at Fundació Foto Colectania in Barcelona, Spain. DONE is a project by of creation and thinking that aims to approach the image’s not-so-new ecosystem in the post digital technology and Internet era. The format and activities vary in each edition, experimenting with new ways that generate and propagate ideas and contents.
+Change societal Collaborations
Change societal Collaborations is a selection of projects within the bachelor, master and Change programmes. The projects set knowledge in motion dor sustainable societies in collaboration with a broad range of societal actors.
+ChangeCollabSeriesBooklet22.pdf
Urban sustainable transitions:
Controversy mapping Sege Park, Living Lab Sege Park , The Transitioners in Sege Park
Green LEA for Brf Ida – neighbourhood mobilization for sustainable urban transitions
Through three collaborative design projects, this PhD-research investigate the Swedish discourse of sustainability in urban planning and explore possibilities for strong(er) practices of sustainability, both from the perspective of the planners as well as the residents of specific places and as a design researcher. The research is conducted at two residential sites in Malmö, the sustainable houing project in Sege Park in Kirseberg and together with the tenant-own association Brf Ida in Rosengård. Both sites work as examples of contemporary process of sustainable urban transition. My research draws on approaches from participatory and collaborative design as well as sustainability studies. These fields overlap in research approaches that advocate for holistic, transdisciplinary, collaborative, participatory and action-oriented research, aimed at meeting the highly complex challenges that sustainable transitions of society imply.
Controversy mapping Sege Park, Living Lab Sege Park , The Transitioners in Sege Park
Sege Park is an urban development project and a testbed for sustainable urban planning and housing, located in Kirsegård, Malmö (southern Sweden) and planned to be finished in 2025-26. The ambition is to make the site exemplary of sustainable urban planning on a European level. Sege Park is a former hospital area, and the project includes the rebuilding of existing houses as well as building new ones, and a partial re-purposing of the existing park. Since 2020, I have been following and mapping processes within the project in the project Controversy Mapping Sege Park. The environmental department of Malmö City council is in the making of setting up a Living lab in Sege Park. The living lab is planned to be up and running in spring 2023 and aims to develop five strategic areas which all involve the future residents: mobility, sharing, gardening, circularity and building community. Since autumn 2021 I have been part of the living lab team, consisting of civil servants from Malmö council environmental department and two social innovation entrepreneurs from Drevet. A fourth study, The Transitioners, is planned for spring 2023. The focus will be on how small communities can be supportive in sustainable transition.
More about the sustainable urban planning project in Sege Park, Malmö: https://malmo.se/Stadsutveckling/Stadsutvecklingsomraden/Sege-Park.html
Collaborative partners: Miljöförvaltningen Malmö Stad (the Environmental Department of Malmö City Council), Dreveet
Green LEA for Brf Ida – neighbourhood mobilization for sustainable urban transition
Brf Ida is Malmö´s third largest tenant association, with about 1700 tenants. In 2017, the association became well-known in the media because of economic fraud, committed by members of the sitting board at the time. Today the association has a new board which has worked hard to recover the finances and develop the area. Currently the association runs several projects to improve with the ambition of becoming a role model for other tenant associations. My research has been part of a project run together with a local NGO, Malmö Tillsammans. Malmö Tillsammans runs project focusing on reinforcing local bottom-up initiatives and to build socio-economic sustainability. Together with Brf Ida we have used the method Green Local Economic Assessment (Green LEA) as tool to give external input to the association’s development process. My specific role in the project has been to elaborate and expand the focus on environmental aspects as part of the method. The working group consisted of a group of tenants, representatives from the board, Malmö Together and me.
Collaborative partners: Brf Ida, Malmö Tillsammans, Malmö Ideella More about the LEA method: https://friametoder.se/?cat=88 https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/utvecklingsguide/metod/lokalekonomisk-analys.html
Contact info: Sara Gottschalk, sara.gottschalk@lnu.se, 076-132 27 62
This research program is part of the research environments of K3 (School of Art, Culture and Communication) at Malmö University, and Design + Change at Linnaeus University (Lnu), supported by The Bridge.
Forskning inom konst och humaniora i samverkan med samhället
GRASCA – företagsforskarskola i arkeologi
GRASCA är en företagsforskarskola för svensk uppdragsarkeologi. Under åren 2015–2023 forskar nio doktorander om hur svensk uppdragsarkeologi kan finna nya marknader och utveckla sitt arbete med samhällsaktuella frågor.
Satsningen på denna forskarskola finansieras av KK-stiftelsen och Linnéuniversitetet i samarbete med:
- Bohusläns Museum
- Jamtli i Östersund
- Kalmar läns museum / Museiarkeologi Sydost
- Västarvet Studio Västsvensk Konservering
- Stiftelsen Kulturmiljövård
Kontaktperson: Cornelius Holtorf cornelius.holtorf@lnu.se
The Bridge är en unik, långsiktig och strategisk investering i forskning och utbildning med fokus på skogsbruk, innovation och hållbarhet. Satsningen möjliggörs genom ett partnerskap mellan Linnéuniversitetet, Södra och IKEA. Tillsammans vill vi skapa en gemensam plattform för kunskapsutveckling för hållbar konkurrenskraft.
Kontaktperson på FKH: Mathilda Tham mathilda.tham@lnu.se
Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
Linnéuniversitetets spetsforskningscentrum för samtidigheter (concurrences) i koloniala och postkoloniala studier är en ledande svensk och internationell forskningsmiljö för postkoloniala studier och globalhistoria.
Centrat analyserar de mänskliga konsekvenserna av kolonialism, imperialism och andra former av dominans genom världshistorien. Fokus riktas särskilt mot de som blivit fördrivna, exploaterade och marginaliserade till följd av kolonialism och imperialism.
Kontaktperson: Stefan Eklöf Amirell stefan.amirell@lnu.se
Huvudsyftet med samarbetet Hälsa, humaniora och medicin (HHM) är att stärka de humanistiska aspekterna av medicin och hälsa och då särskilt medicinsk etik, kunskapssyn samt berättande och tolkning för att därigenom utveckla praktiken inom vården respektive berättelseteori och tolkningslära inom humaniora.
Kontaktperson: Mariah Larsson mariah.larsson@lnu.se
Smart Housing Småland bygger en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä.
Smart Housing Småland är en innovationsmiljö där näringsliv, akademi och offentlighet samverkar för att möta flera av framtidens utmaningar: behovet av nya bostäder och behovet av att bygga yteffektivt, flexibelt, modernt, energieffektivt och hållbart. Med användaren i centrum är vårt syfte att skapa smart boende och hållbar byggd miljö i kombinationen mellan trä och glas.
Arbetet börjar i Småland där kunskapen, historiken och råvarorna för trä och glas finns, men målet är en internationellt ledande innovationsmiljö som skapar ett ökat utbud av attraktiva, hållbara och konkurrenskraftiga bostäder på marknaden.
Bakom satsningen står ett stort antal företag i hela Småland, samtliga tre länsstyrelser och regionförbund, Linnéuniversitetet och Jönköping University. Ansvariga för projektet är RISE, Research Institutes of Sweden.
Kontaktperson: Ann-Charlotte Larsson ann-charlotte.larsson@lnu.se
Post-Pandemic Tourism Development
Navigating Uncertainty in the Visitor Economy, samverkan med besöksnäringen i regionen.
Projektet av nyligen avslutat. Här finner ni slutrapporten:
Lära om arkivet
Ett samarbete med Designarkivet i Pukeberg
Innovativt kulturentreprenörskap i samverkansforskning
För att stärka forskning och entreprenörskap inom den småländska kultur- och besöksnäringen, har styrelsen för Familjen Kamprads stiftelse beslutat att lämna 25 miljoner kronor i bidrag till Linnéuniversitetet.
Satsningen på området kulturentreprenörskap leds av professor Anders Högberg, institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet och ska pågå i fem år, med start under 2022.
– Stiftelsen vill bidra till att stärka entreprenörskapet inom kultur- och besöksnäringen i Småland. I projektet kommer en rad kulturaktörer att delta med syfte att stärka både den egna ekonomin och den regionala attraktionskraften, säger professor Lena Fritzén, verkställande ledamot i Familjen Kamprads stiftelse.
Projektet ska arbeta tillsammans med regionala samverkanspartners och kulturentreprenörer som till exempel läns- och konstmuseerna, världsarvsplatser, läns- och regionteatrar och konsthallarna, regionala och kommunala kulturförvaltningar fria kulturskapare och näringslivsutvecklare.
Ambitionen är att genomföra ett forskningsbaserat samverkansprojekt som både utvecklar kunskaper och förmågor hos regionala kulturentreprenörer och samtidigt bidra till att förbättra Linnéuniversitetets kulturentreprenörliga kunskaper och kompetenser inom forskning, utbildning och samverkan.
Projektet har fokus på Småland, med nationell och internationell in- och utblick och sker i samverkan mellan forskare på Fakulteten för konst och humaniora, Fakulteten för teknik och Ekonomihögskolan samt ett 70-tal samhällsaktörer.
– Vårt syfte är att forskningen ska komma fler till gagn. Att den kan utveckla kulturvärden och stärka företagsamheten i Småland och att det i sin tur skapar attraktionskraft som bidrar till ökad social hållbarhet, utveckling och tillväxt, säger Anders Högberg.
Aktörer i projektet
Delprojektledare från Linnéuniversitetet
- Marina Jogmark
- Daniel Ericsson
- Kora Golub
- Marcelo Milrad
- Stephan Reinhold
- Mathilda Tham
- Malin Tillmar
Institutioner: Läns- och konstmuseerna, världsarvsplatser, läns- och regionteatrar, konsthallar, kulturförvaltningar och näringslivsutvecklare.
Fria kulturskapare och andra aktörer: musikscener, kulturfestivaler, kulturarrangörer, konstscener och gallerier, konsthantverkare, besöksnäringen, företag, regionala och lokala förbund, föreningar och intresseorganisationer.
Den digitala världen: Digitaliseringens möjligheter konkretiseras i produkter för att förstå efterfrågan, tillgängliggörande av utbud och för att skapa nya digitala affärsmodeller.
KONTAKT
Anders Högberg, projektledare, 070-858 06 19, anders.hogberg@lnu.se
Lena Fritzén, verkställande ledamot, 070-837 75 49, lena.fritzen@familjenkampradsstiftelse.se
Make Music Matter
Make Music Matter! är ett nationellt nätverk, där akademi, skola, musik-, kultur- och techbransch samverkar för att sprida kunskap och innovation om musik samt bidra till samhällets utveckling och välmående.
Syftet med Make Music Matter! är att verka för en demokratisering av musik som uttrycksform och kommunikationsmedel genom att ge unga digitala verktyg för att kunna uttrycka sina tankar, känslor och idéer. Verksamheten är inriktad mot skolprojekt, kompetensutveckling för musiklärare, event (Järvaveckan, Göteborg stad 400 år, arbete kring meningsfull fritid i särskilt utsatta områden,portalverksamhet och media).
Nätverket bildades 2017 och har ca 1500 medlemmar.
Make Music Matter! drivs av Linnéuniversitetet i samarbete med olika aktörer (se nedan)
Samarbetspartners
- Tim Bergling Foundation,
- Signatur - Insamlingsstiftelse för musikfrämjande
- STIM
- STIM Forward Fund
- Soundtrap by Spotify
- Sveriges Kommuner och regioner
- NE (Nationalencyklopedin)
- Wahzaa
- Academy of Music and Business
- ABBA The Museum
- We Are Voice
- Musikmakarna
- Göteborg stad 400 år
Skolprojektet Make Music Matter! med remix-projektet Happy Nation Re-born - samarbete med Ace Of Base - ca 300 skolor från hela landet 2017-2018
Skolprojektet I Have A Dream I samarbete med Björn Ulvaeus/ABBA The Museum och UNICEF. (Ca 300 skolor från hela landet) 2019-2020
Skolprojektet ”STORIES” I samarbete med Tim Bergling Foundation och stiftelsen Signatur. (Ca 500 skolor från hela landet) 2021- pågående
Kontaktperson: Göran Nikolausson goran.nikolausson@lnu.se
Blås liv i den lokala musikhistorien
Projektet jobbar med Växjö kommun och Smålands musikarkiv för att dokumentera och tillgängliggöra det musikhistoriska kulturarvet i Växjö med omnejd från 1940-tal och framåt och fokuserar på viktiga institutioner som folkparker och militärmusikkårer i regionen.
Kontaktperson: Mischa van Kan mischa.van.kan@lnu.se
En ifrågasatt demokrati
unskapsmiljön En ifrågasatt demokrati har en stark tradition av samverkan med det omgivande samhället i form av civilsamhälle, myndigheter och företag. Visionen är att bidra med idéer, mötesplatser och ny kunskap för att möta de utmaningar den svenska demokratin står inför idag, med syftet att demokratiska värderingar ska få en starkare förankring bland medborgarna.
Kontaktperson för FKH: Kristoffer Holt kristoffer.holt@lnu.se
Fojo
Större delen av Fojos verksamhet bedrivs internationellt, främst i Central- och Östeuropa, Afrika söder om Sahara, Sydasien och Sydostasien. Fojo arbetar med att stärka lokala partners för att på så sätt stärka journalistikens hållbarhet. Och för att bidra till att journalistiken också stärker samhällets hållbarhet.
Medieinstitutet Fojo arbetar för att stärka och utveckla journalistiken och medierna i både Sverige och världen. Det görs utifrån de tre ledorden – fri, oberoende och professionell.
Kontaktperson: Katarina Zwinkels katarina zwinkels@lnu.se
Avslutade projekt
Nedan har vi lagt upp exempel på avslutade projekt
Post-Pandemic Tourism Development
Detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt studerade hur intressenter i besöksekonomin förstod den osäkerhet som covid-19-pandemin inducerade på kort och lång sikt genom olika linser. Projektet stöddes av Kamprad Family Foundation och pågick i ett år med avslut i september 2021.
Här hittar ni mer information om projektet: https://lnu.se/en/research/research-projects/project-post-pandemic-tourism-development/
Genomförda samverkansaktiviteter 2022
Vilka samverkansaktiviteter genomfördes 2022 på FKH?
En uppdaterad version med aktiviteter för 2023 presenteras i mars 2024
Under 2022 genomfördes över 380 olika samarbeten med offentliga och privata aktörer. De vanligaste typerna av samarbeten för medarbetare är kulturskribenter i tidningar, tidskifter och annan media, styrelseposter i föreningar och organisationer och utvecklingsprojekt med länsmuseér för att nämna enbart några.