Utbildningskvalitet vid fakulteten för konst och humaniora

Målet för Linnéuniversitetets systematiska kvalitetsarbete är att upprätthålla hög utbildningskvalitet i enlighet med lag, förordning och ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Kvalitetsarbetet omfattar utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Kontinuerlig kvalitetssäkring och strategisk utveckling uppnås genom att hela organisationen använder sig av systematiska arbetssätt, där analyser och åtgärder knyts samman över tid och över organisatoriska gränser. I arbetet identifieras behov av åtgärder, goda exempel och förbättringsmöjligheter så nära berörd verksamhet som möjligt. Uppföljningar av utbildningskvalitet sker med olika intervall och med olika syften.

Kvalitetsarbetet bygger på och förutsätter ansvarstagande av och samarbete mellan studenter, medarbetare och ledare eller chefer. Detta innebär konkret att vi alla gör vad vi kan för att uppnå hög utbildningskvalitet i arbetet och kommunicerar utvecklingsbehov och förbättringsmöjligheter. Utan kännedom om verkliga förhållanden kan inte effektiva åtgärder för utveckling genomföras. För en sådan utvecklingsorienterad kvalitetskultur är delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik bärande delar.

Fakulteten för konst och humaniora har utvecklat flera olika regelbundna mötesformer för utbyte av kvalitetsarbete, som på så sätt stärker kvalitetskulturen.

Ledningsråd

Fakultetens ledningsråd samlar dekan, prodekan, kanslichef, samtliga prefekter eller föreståndare och ledningsstöd. Mötena äger rum varannan vecka.

Stående punkter på ledningsråden är: dekaninformation inklusive information från universitetsledningen med skriftliga underlag (”ärendeflöden”), kansliinformation och information från Nämnden för lärarutbildningen.

Vid ett par tillfällen varje termin fokuserar delar av mötena på dels arbetsmiljöfrågor då HR-partners medverkar, dels kompetensförsörjningsfrågor då ordförande och vice ordförande i fakultetens anställningsnämnd medverkar. 

Vid olika tillfällen under året accentueras kvalitetsanknutna frågor i utbildningarna, såsom söktryck, antagning, riktade marknadsföringsinsatser av utbildningsutbudet och resultat av programuppföljningar.

Ledningsrådet är också ett forum för att samordna institutionerna i olika kvalitetsprocesser såsom arbete med kursplaner och kursvärderingar. Fakultetens verksamhetsplan bereds också i ledningsrådet innan fastställande av fakultetsstyrelsen. Förvaltningens olika avdelningar bjuds regelbundet in på ledningsrådets möten.

Institutionsdialoger

Två gånger om året träffar fakultetsledningen institutionsledningarna var för sig för dialoger. Mötet på våren är ett mer informellt rundabordssamtal med prodekan och kanslichef. På hösten är fokus på strategiska frågor inklusive utbildning. Som underlag beskriver prefekten de utmaningar och möjligheter som finns med verksamheten och tar fram kompetensförsörjningsplaner. Fakultetskansliet tar fram nyckeltal för utbildningens volym i helårsstudenter och fördelning mellan distans eller campus, program och fristående kurs, andel lärarutbildning, genomströmning, andel utbildning på avancerad nivå, etc. Liknande nyckeltal tas fram till årsredovisningen och dialoger med universitetsledningen.

Fakultetens dialoger med institutionerna ger inspel till fakultetens kommande verksamhetsplan och budget och blir samtidigt en uppföljning av aktuell verksamhetsplan och ekonomisk prognos.

Träffar för programansvariga

Alla utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå leds av en programansvarig och ett programråd med representanter för studenter, lärare och arbetsliv. Varje termin träffas fakultetens programansvariga för att diskutera aktuella utbildningsfrågor som kan förbättra utbildningskvaliteten. Träffarna har olika teman och ska i första hand vara ett tillfälle för programansvariga att utbyta erfarenheter, ge råd och tips, och i andra hand ta emot relevant information, som kan ske på andra sätt.

Gemensamma träffar för kursplaneutskott

Varje termin anordnar fakulteten en träff för de två kursplaneutskotten för att ge utrymme för att diskutera gemensamma frågor och kalibrera kvaliteten i kursplaneberedningen.

Utbildningskollegier

Varje termin anordnar fakulteten tematiska utbildningskollegier. Kollegierna ska inspirera till diskussioner i ämnes- och lärarlag på institutionerna och inom kansliet. Exempel på teman som har genomförts är: kursvärderingar, distansutbildning och kursutveckling inom digitalt lärande, hållbarhet, forskningsanknuten utbildning och kursplanearbete.

Ibland bjuds externa medarbetare in till utbildningskollegierna främst från systerfakulteterna eller enheter vid Linnéuniversitetet, men ofta är det medarbetare vid fakulteten som delar med sig av sina erfarenheter på olika sätt till sina kollegor. Utbildningskollegierna är ett etablerat sätt att stärka kvalitetskulturen i lärarlag och sprida goda exempel på kvalitetsarbete mellan ämnen och institutioner.

För att skapa tydlig ansvarsfördelning och transparens finns det utsedda organ och personer som fattar beslut och bereder frågor, enligt gällande besluts- och delegationsordning. Här beskrivs ansvaret för de viktigaste funktionerna och organen först på universitets-, fakultets- och institutionsnivå.

Universitetsnivå

Rådet för utbildning och lärande

På universitetsnivå finns Rådet för utbildning och lärande (RUL). Rådet ska på uppdrag av rektor samordna det fakultetsövergripande arbetet och stödja fakulteternas arbete med utbildningsutbud och utbildningskvalitet. Prodekan är fakultetens representant i rådet.

Kvalitetsutskottet

Som stöd för Rådet för utbidning och lärande finns ett kvalitetsutskott med uppdrag att samordna kvalitetsarbetet vid Linnéuniversitetet. Vicedekan för utbildning är fakultetens ledamot i kvalitetsutskottet. Utbildningsledaren är adjungerad till utskottet.

Forskarutbildningsutskottet

Till Rådet för utbildning och lärande finns även ett forskarutbildningsutskott som samordnar kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen. I forskarutbildningsutskottet ingår representanter från alla fakulteter.

Fakultetsnivån

På fakulteten finns beslutande och beredande organ med särskilt ansvar för utbildningskvalitet dit studenter och lärare kan vända sig. Tjänstepersoner har i uppdrag att arbeta med regelefterlevnad och uppföljning.

Beslutsfattare

Fakulteten för konst och humaniora har tre beslutande nivåer, som regleras i besluts- och delegationsordningen:

• fakultetsstyrelsen (styrelsemöten och i undantagsfall per capsulambeslut)
• dekan (beslutsmöten och löpande beslut)
• prefekt (beslutsmöten och löpande beslut).

Fakultetsstyrelse

Enligt universitets arbetsordning och rektors delegationsordning beslutar fakultetsstyrelsen om övergripande styr- och kvalitetsdokument för fakultetens verksamhet. Fakultetsstyrelsen beslutar även om utbud och dimensionering av utbildningsprogram, utbildningsplaner och allmänna studieplaner på forskarnivå.

Dekan

Dekanen fattar beslut i alla ärenden inom fakultetens ansvarsområde där beslutsfattande inte är reglerat i högskoleförordningen eller beslutas av fakultetsstyrelsen eller rektor och som inte av rektor delegerats till annan person eller annat organ.

Prefekt

Prefekt är verksamhetsledare för en institution med ansvar för ekonomi, personal och arbetsmiljö. Prefekten fattar beslut enligt dekanens delegationsordning, vilket bland annat innebär att:

• fastställa institutionens kursutbud inom givna ekonomiska ramar
• besluta om utseende av examinatorer för kurser på grundnivå och avancerad nivå
• besluta om revideringar av befintliga och fastställande av nya kursplaner
• besluta om att avsluta kurs.

Beredande organ

Advisory board

Fakulteten för konst och humaniora har ett Advisory board som består av fyra externa professorer och dekan som ordförande. Syftet med rådet är att ge fakultetsledningen vägledning för att stärka fakultetens verksamhet, särskilt när det gäller forskning och forskarutbildning, som komplement till fakultetsstyrelsen.

Innan beslut fattas sker beredning i olika beredande organ eller av personer med särskilda uppdrag till exempel: ordföranden, vicedekaner, studierektorer och ämnesansvariga med stöd av tjänstepersoner. Studenter ges möjlighet att delta i såväl beslutande som beredande organ.

Utbildningsråd

Vid fakulteten för konst och humaniora finns ett utbildningsråd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som bereder ärenden främst till fakultetsstyrelsen, men även till dekan. Utbildningsrådet leds av vicedekan för utbildning och ledamöterna är lärare inom olika ämnesområden på fakulteten.

I rådets uppdrag ingår bland annat att:

• föreslå nya huvudområden
• föreslå nya utbildningsprogram
• revidera utbildningsplaner
• initiera och genomföra olika kvalitetsuppföljningar.

Handledarkollegier på forskarnivå

Kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå vid fakulteten för konst och humaniora bereds i tre handledarkollegier för:

• kulturvetenskap (ämnen: arkeologi, historia och religionsvetenskap)
• litteraturvetenskap (ämnen: engelska, franska, litteraturvetenskap och tyska)
• språkvetenskap (ämnen: engelska, franska, svenska språket och tyska).

Alla docenter och professorer inom ämnena ingår i handledarkollegiet med en ordförande, som utses inom kollegiet. Forskningssekreterare är administrativt stöd åt handledarkollegierna, som sammanträder regelbundet.

I handledarkollegiernas uppdrag ingår bland annat att:

• föreslå ändringar i allmänna studieplaner
• följa upp individuella studieplaner
• bereda antagning av doktorander
• lämna förslag på handledare (minst två handledare per doktorand) och examinator 
• ta fram kursbeskrivningar
• anmälan om disputation, föreslå opponent och betygsnämnd.

Beslut fattas sedan av fakultetsstyrelsen eller dekan enligt gällande besluts- och delegationsordning och lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Programråd och programansvariga

Alla utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå leds av en programansvarig och ett programråd med representanter för studenterna, lärarna och arbetslivet. Dessa utses av dekan och ansvaret regleras av fakultetens funktionsbeskrivningar för programråd och programansvarig. En utbildningsadministratör är knuten till varje program.

För fakultetsöverskridande program finns också en styrgrupp, där dekaner och programansvariga från flera fakulteter träffas för att diskutera mer övergripande frågor som rör programmet.

Kursansvariga

På institutionerna finns rollen som kursansvarig beskriven. Ämneskollegiet och prefekt stöttar kvalitetsarbetet. Ämnesansvariga eller ämnesföreträdare finns utsedda av prefekt och de har särskilt ansvar för utveckling av ämnets utbildning och forskning. På en del institutioner finns också samordnare för hållbar utveckling och internationalisering, samt pedagogiska samordnare och pedagogiska seminarier för kollegiet. Flera institutioner arbetar med lärarlag som driver kvalitetsutvecklingen framåt. 

Styrdokument

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens hemsida Organisation och styrning:

• Organisationsskiss och organisationsbeskrivning vid fakulteten för konst och humaniora (FKH)
• Dekanens besluts- och delegationsordning (FKH)
• Funktionsbeskrivning för Advisory board (FKH)
• Funktionsbeskrivning för utbildningsrådet (FKH)
• Funktionsbeskrivning för handledarkollegier – beredande organ på forskarnivå inom fakulteten för konst och humaniora (FKH)
• Funktionsbeskrivning för programansvarig (FKH)
• Funktionsbeskrivning för programråd (FKH)

Grunden för utbildningskvalitet är rätt person på rätt plats i verksamheten, som har förutsättningar att genomföra ett gott arbete. Rekryteringsfrågorna drivs i första hand av institutionerna och ansvariga prefekter utifrån behoven av forskning och undervisning i ämnen och miljöer. Det handlar om att rekrytera, introducera, utveckla, meritera och behålla medarbetare. HR-partners stödjer prefekterna i arbetet.

Tjänsteplanering och utbildningsutbud

Tjänsteplaneringen sköts av ämnets studierektor eller av institutionens utbildningsplanerare. Planeringen syftar till att bemanna alla utbildningar (och andra aktiviteter) med rätt kompetens, och att fylla lärares tjänster enligt lärartidsavtalet. Universitetet har ett gemensamt verktyg för tjänsteplanering, Retendo, som håller på att införas.

Varje institution har en utbildningsplanerare som gör planen för utbildningsutbudet det kommande året. Utbildningsplaneringen är grunden för utbildningsutbudet i Ladok, för ekonomin och för tjänsteplaneringen av lärarna.

Här definieras bland annat:

• vilka kurser och program som ska ges
• vilka antagningsomgångar
• hur många studenter som ska antas.

Kompetenskrav

I Högskolelagen, Högskoleförordningen och den lokala anställningsordningen regleras lektorers och professorers arbetsuppgifter och meriteringsvägar. Vid inrättande av huvudområden, ämnen på forskarnivå och utbildningsprogram ställs tydliga och höga krav på lärarnas kompetenser i de universitetsgemensamma principerna som fakulteten följer.

I fakultetens uppföljning av nya huvudområden och program, den universitetsgemensamma uppföljningen av huvudområden (kallas Treklövern) liksom uppföljningar av Universitetskanslersämbetet läggs också stor vikt vid lärarnas vetenskapliga, konstnärliga och pedagogiska kompetens.

För att säkerställa den konstnärliga kompetensen har fakulteten tagit fram en policy för bedömning av konstnärlig kvalitet, som kan användas vid rekrytering och meritering. Det finns också en referensgrupp för konstnärlig verksamhet som stöd för dekan. En av fakultetsstyrelsens externa ledamöter är rektor för Konstfack. I kursplaneutskott och utbildningsråd finns den konstnärliga kompetensen representerad.

Rekrytering och kompetensförsörjning

Institutionernas kompetensförsörjningsplaner

Prefekterna tar fram fleråriga kompetensförsörjningsplaner med hjälp av sina HR-partners. I dem beskrivs behov av rekrytering och kompetensutveckling av befintlig personal och vilka åtgärder som behöver vidtagas på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanerna uppdateras årligen inför höstens dialoger, när dekaner och prefekter möts institutionsvis. På dialogerna diskuteras institutionernas kompetensbehov ur ett fakultets- och universitetsperspektiv med fokus på bredare kunskapsmiljöer och ekonomiska förutsättningar.

Fakultetens kompetensförsörjningsråd

Varje termin träffas dekaner, prefekter, HR-partners, ordförande och vice ordförande i anställningsnämnden för att diskutera gemensamma och övergripande kompetensförsörjningsfrågor. Den mötesformen kallas på fakulteten för konst och humaniora för kompetensförsörjningsråd.

Fakultetens anställningsnämnd

Fakultetens anställningsnämnd består av två fasta utsedda ledamöter: ordförande och vice ordförande, samt en studeranderepresentant, som utses av Linnékåren (Linnéuniversitetets studentkår). I nämnden ingår också ansvarig prefekt och en ämnesrepresentant, som utses av prefekt, och anpassas efter aktuellt anställningsärende.

I anställningsnämnden bereds alla anställningsärenden med stöd från fakultetens HR-partners som hanterar frågor om jäv, jämställdhetsperspektiv och annat som är viktigt för att kvalitetssäkra anställningsprocessen. Anställningar av doktorander bereds av handledarkollegierna med stöd av fakultetens forskningssekreterare och HR-partners. Vid tillsvidareanställningar av adjunkter krävs medgivande från rektor för att starta rekryteringsprocessen. Beslut om anställningar fattas av prefekt, dekan eller rektor i enlighet med besluts- och delegationsordningen.

Kompetensutveckling och meritering

Verksamhetsredovisning varje år

Alla medarbetare med läraranställning redovisar sin verksamhet årligen i en mall med frågor som fakulteten har tagit fram. Innan utskick varje år diskuteras mallen med prefekterna för eventuell revidering. Frågorna omfattar aktiviteter inom vetenskaplig och konstnärlig forskning, samverkan, internationalisering och hållbar utveckling. Undervisningen framgår av tjänsteplanen, men i verksamhetsredovisningarna kan lärarna beskriva kvalitetsdrivande uppgifter inom utbildning, kursutveckling, särskilt ansvar på institutionen, etc. Till redovisningen finns också en plan för framtiden som följs upp när året summeras. Redovisningarna täcker därmed upp alla kompetenser som behövs i undervisningen i form av vetenskaplig, konstnärlig och professionsbaserad kunskap.

Verksamhetsredovisningarna görs i det digitala enkätverktyget Survey&Report. Dessa sammanställs institutionsvis av fakulteten och skickas till prefekterna för att kunna användas som stöd vid medarbetarsamtal och lönesättande samtal. Medarbetarnas utveckling och behov kan följas över tid genom redovisningarna. Prefekterna stödjer lärarna och lägger upp en individuell plan för kompetensutveckling, exempelvis behov av pedagogiska kurser eller mer strategisk publicering.

Vetenskaplig och konstnärlig meritering

Fakulteten gör särskilda satsningar för att stärka medarbetarnas kompetensutveckling genom exempelvis fördelning av forskningstid till professorer och docenter, docentmeriteringsprogram och olika stödinsatser för publicering och ansökningar av externa forskningsmedel. Prefekterna kan fördela forskningstid till lektorer. Fakulteten genomför särskilda satsningar för att lektorer ska kunna erhålla forskningstid utöver kompetensutvecklingstiden. På en del institutioner finns upparbetade mentorssystem där mer seniora forskare ger råd om meritering till mer juniora kollegor.

Pedagogisk meritering

Linnéuniversitetet har ingen formellt definierad pedagogisk karriär- och meriteringsväg. Pedagogisk utveckling diskuteras inom ämnet och institutionen. En del institutioner har pedagogiska samordnare och särskilda pedagogiska seminarier gemensamma för institutioner eller lärarlag. Dessutom finns Sektionen för högskolepedagogik som bland annat tillhandahåller högskolepedagogisk utbildning och ger stöd till lärare och institutioner i utvecklingsarbetet. Enheten ansvarar för universitetets strategi för digitalt lärande och hur denna integreras i det högskolepedagogiska arbetet. På ledningsråd med prefekterna fångas de pedagogiska kompetensutvecklingsbehoven upp. Prodekan för dem vidare till Sektion Högskolepedagogik genom Rådet för utbildning och lärande.

Karriärsamtal och befordringar

Medarbetare kan ansöka om befordran till docent eller professor. Dekan och ordföranden i fakultetens anställningsnämnd erbjuder karriärsamtal när medarbetare vill ansöka om professur. Inför ansökan om oavlönad docent genomförs samtalet av prefekt och ordföranden i anställningsnämnden. Befordringsärendena bereds i anställningsnämnden med stöd av HR-partners genom sakkunnigförfarande.

Fakulteten för konst och humaniora strävar efter kompletta akademiska miljöer. I många ämnen har andelen adjunkter minskat och andelen professorer och docenter ökat markant de senaste åren främst genom befordringar. I de mer professionsinriktade utbildningarna är även den professionsbaserade kompetensen viktig att upprätthålla.

Regeldokument

Universitetets övergripande regel- och policydokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument: 

• Linnéuniversitetets anställningsordning (LNU)
• Rektors besluts- och delegationsordning (LNU)
• Policy för utveckling av digitalt lärande (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Dekanens besluts- och delegationsordning (FKH)
• Policy för konstnärlig kvalitet (FKH)
• Funktionsbeskrivning för anställningsnämnden (FKH)
• Funktionsbeskrivning för utbildningsplanerare (FKH)

Utbildning planeras, genomförs och följs upp i det dagliga operativa kvalitetsarbetet på institutionerna. I detta ingår att kurser och program planeras, bemannas och schemaläggs, samt att undervisning, handledning, examination, betygsättning och kursvärderingar planeras, genomförs och följs upp. Det är lärarnas, handledarnas, kursansvarigas och studierektorernas så betydelsefulla arbete, som studenterna och doktoranderna möter dagligen.

När mer genomgripande utveckling och förändring genomförs blir det aktuellt att inrätta nya huvudområden, nya utbildningsprogram och examensrättigheter på forskarnivå. Fakulteten följer då de styrdokument som finns för att kvalitetssäkra dessa processer.

Huvudområden

Inrättande av nya huvudområden sker efter sakkunnigförfarande, enligt universitetets principer för prövning. Beslut om inrättande fattas av fakultetsstyrelsen som först får ta ställning till om prövning av nytt huvudområde ska genomföras.

Grundläggande kriterier för att ett nytt huvudområde ska inrättas är att benämningen av huvudområdet ”äger allmän giltighet” och är etablerat internationellt. Benämningen av huvudområdet ska även vara hållbar på lång sikt och huvudområdet ska vara ett forskningsbart fält. I de detaljerade anvisningarna för en ansökan om nytt huvudområde ryms många utbildningsorganisatoriska kriterier, lärarkompetens, infrastrukturella kriterier, mål och resultat (kursplaner och betygskriterier) och sist men inte minst utbildningens utvärdering och kvalitetsutveckling. Alla dessa kriterier ska vara uppfyllda innan ett nytt huvudområde kan inrättas. Externa granskare utses som granskar ansökan innan utbildningsrådet tar ställning och föreslår om beslut om nytt huvudområde bör fattas av fakultetsstyrelsen.

Inrättande av utbildningsprogram

Fakultetens programutbud fastställs av fakultetsstyrelsen varje år för kommande period efter förslag från prefekterna. I programutbudet framgår på vilken studieort och i vilken studietakt som programmet ges. Förslaget granskas av utbildningsrådet.

Utvecklingen av ett nytt utbildningsprogram sker i nära dialog med fakultetsledningen och omfattar ofta flera institutioner och ibland flera fakulteter. Allt fler tvärdisciplinära huvudområden och program inrättas över fakultetsgränserna. Då blir organisatoriska frågor särskilt viktiga och ett mer omfattande förankringsarbete genomförs under planeringsstadiet samt tätare uppföljning. Rådet för utbildning och lärande har skapat riktlinjer för fakultetsöverskridande program och tagit fram avtalsmallar som reglerar samarbetet mellan fakulteterna, som fakulteten tillämpar.

Ansökan om nytt program upprättas enligt universitetets lokala regler för inrättande av nya program. Kriterierna är delvis desamma som vid inrättande av nytt huvudområde, exempelvis organisation, infrastruktur, lärarkompetens och kvalitetssäkring. Men det tillkommer även andra bedömningsgrunder exempelvis ett attraktivt och adekvat programnamn, presumtiva studenter (en målgruppsanalys), extern och intern konkurrens och andra dimensioneringsfrågor. Vidare läggs vikt vid arbetslivsanknytning, samverkan med det omgivande samhället, internationalisering, jämställdhetsfrågor, etc.

Utbildningsrådet lämnar synpunkter på programansökan och utbildningsplanen, återremitterar vid behov eller föreslår fakultetsstyrelsen att inrätta ett nytt program och fastställa utbildningsplanen.

Kvalitetsgranskning av utbildningsplaner

Utbildningsplaner för nya program utformas enligt Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet. Dokumentet innehåller bland annat:

• regelverk
• rubrikmall
• riktlinjer och standardformuleringar.

Alla nya och reviderade utbildningsplaner granskas av utbildningsrådet innan de kan fastställas av fakultetsstyrelsen. Granskningen följer fakultetens rutin innan den når utbildningsrådet:

• Universitetets examensenhet kontrollerar förkunskapskrav och examensbeteckningar.
• Studie- och yrkesvägledare granskar studiegången och utbildningens koppling till arbetslivet.
• Internationaliseringssamordnare bevakar och utvecklar internationaliseringsaspekter i programmet.
• Utbildningsadministratör kontrollerar annan formalia och regelverk.

Alla utbildningsplaner ska regelbundet genomgå en granskning. Programutvecklingen har varit omfattande vid fakulteten under de senaste åren med många nyinrättade program och revideringar av det befintliga programutbudet.

Examensrättigheter för forskarutbildning

Vid inrättande av nya examensrättigheter för forskarutbildning sker en granskning av externa sakkunniga enligt universitetets lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå. Ett riktmärke när det gäller kompetenskrav för att erhålla examensrättigheter är att ämnet har minst fem forskningsaktiva personer, varav två professorer och en docent som kan handleda och examinera doktorander. Allt fler ämnen uppnår detta kompetenskrav och beviljas examensrättigheter i sin strävan mot att bli kompletta akademiska miljöer. 

Examensämnena på forskarnivå på fakulteten för konst och humaniora är samlade i tre allmänna studieplaner för avläggande av licentiat- respektive doktorsexamen: den språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga respektive kulturvetenskapliga allmänna studieplanen. Samarbete mellan forskarämnen är viktigt för att skapa en kritisk massa av doktorander och främjas genom strukturen med tre handledarkollegier och tre allmänna studieplaner. Merparten av ämnena kan även läsas med didaktisk inriktning.

Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 180 högskolepoäng. Kursdelen består av obligatoriska respektive valbara kurser. Den obligatoriska delens omfattning och innehåll varierar mellan inriktningarna från 22,5 till 45 högskolepoäng. Kurserna som ingår i utbildningen framgår av den individuella studieplanen.

Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 30 högskolepoäng (hälften obligatoriska och hälften valbara) och en godkänd vetenskaplig uppsats om 90 högskolepoäng. Kurserna som ingår i utbildningen framgår av den individuella studieplanen.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument: 

• Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet (LNU)
• Principer för inrättande och avvecklande av huvudområden (LNU)
• Principer för inrättande och avvecklande av nya utbildningsprogram (LNU)
• Principer för inrättande av och avvecklande av ämnen på forskarnivå (LNU)
• Mall: Överenskommelse fakultetsöverskridande utbildning RUL (LNU)
• Vägledning: Fakultetsöverskridande utbildning RUL (LNU)
• Processbeskrivning Hantering av studenters synpunkter och uppkomna problem i utbildningen (LNU)
• Processbeskrivning Hantering av studenters synpunkter och uppkomna problem i utbildningen (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Rutin vid granskning av utbildningsplaner vid FKH

och på fakultetens sida för forskarutbildning:

• Allmän studieplan för kulturvetenskapliga ämnen på forskarnivå (FKH)
• Allmän studieplan för litteraturvetenskapliga ämnen på forskarnivå (FKH)
• Allmän studieplan för språkvetenskapliga ämnen på forskarnivå (FKH)

All utbildning bedrivs i form av kurser som i sin tur utgör grunden för alla huvudområden och utbildningsprogram. En stor del av fakultetens utbildningsutbud består av fristående kurser. Många av kurserna ges både som fristående kurser och som programkurser, så att programstudenter och studenter på fristående kurser samläser med varandra.

Kursutbudet beslutas av prefekt. Det tas fram av utbildningsplaneraren och prefekten vid varje institution i samråd med fakultetsledningen i syfte att kursutbud och dimensionering håller hög kvalitet och sammantaget är strategiskt relevant och ekonomiskt bärkraftigt. Kursbudgetar tillämpas. Kursutbudet ska spegla lärarnas vetenskapliga och konstnärliga kompetens eller yrkeskunnande. På så sätt skapas förutsättningar för en forskningsanknuten och professionsbaserad utbildning.

Kursplaner

Kvaliteten i kursplanerna och deras efterlevnad är fundamentala för kvalitetsprocessen. Kursgivning följer Linnéuniversitetets Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå. De reglerar bland annat:

• hur kursplaner utformas
• vem som är student
• hur många examinationer det ska finnas.

För varje kurs finns en kursplan som är kontraktet med studenterna. I kursplanen framgår vilka förväntningar som finns på lärarna och studenterna på kursen. Lärarna ska i sin undervisning följa kursplanens kursmål, undervisningsformer och examination.

Tidplan för kvalitetsgranskning av kursplaner
Vid revidering av kursplaner följs fakultetens handläggningsrutin för kursplaner med tidplan för respektive antagningsomgång och termin. Allmänt gäller att en reviderad kursplan ska vara fastställd senast en dag före första ansökningsdag inför en höst-, sommar- eller vårtermin. Om kursen ska utlysas till flera samläsande studentgrupper, till exempel internationella och nationella studenter, ska kursplanen vara fastställd senast en dag före första ansökningsdag i den tidigaste antagningsomgången. För revidering som endast avser kurslitteraturen gäller fastställande senast åtta veckor före kursstart. Helt nya kursplaner behöver vara fastställda senast en och en halv månad före första ansökningsdag.   

Minst vart tredje år ska alla kursplaner kvalitetsgranskas vad gäller mål, innehåll, examinationsformer och litteraturlista. Kursansvarig ansvarar för att kvalitetsgranskningen genomförs av kursplaneutskottet.

Kursplaneutskotten bereder

Kursplaner bereds i ett av fakultetens två kursplaneutskott (KUS):

• Kursplaneutskott för kulturvetenskapliga och konstnärliga ämnen
• Kursplaneutskott för språk- och kommunikationsämnen

Utskotten består av tre lärare, varav en är ordförande, två studeranderepresentanter och två administratörer.

Kursplanerna kvalitetssäkras utifrån universitetets lokala regler för kurser och examination och den konstruktiva länkningen mellan angivna kursmål, undervisningsformer och examination kontrolleras. I de lokala reglerna för kurs finns en detaljerad mall med instruktioner för hur kursplaner ska vara utformade vid Linnéuniversitetet. Utifrån dessa regler granskas kursplanen i kursplaneutskottet. Till sist är det prefekten för den kursgivande institutionen som fastställer kursplanen.

Fakulteten tillämpar också en modell som kallas ”live-KUS”. Den går ut på att förslagsställare och beslutsfattare bjuds in till kursplaneutskottens möten så att beredning och beslut kan ske samtidigt och i dialog, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i processen.

Kursbeskrivningar på forskarnivå

Doktorandkurserna utformas efter doktorandernas allmänna studieplaner, där kurserna är indelade i obligatoriska och valbara kurser. Kursbeskrivningar (motsvarande kursplaner) i förekommande fall beslutas av dekan. Valbara kurser tas fram av doktoranden i samråd med handledare och doktorandexaminatorn och anges i doktorandens individuella studieplan. För varje kurs ska det finnas en kursexaminator, som bedömer om kursfordringarna uppnås. Kursexaminatorn ska vara minst docentkompetent. Kurserna inom forskarutbildningen följer de allmänna studieplanerna med en tydlig relation mellan kurser, seminarier, eget arbete och examensmål.

Schemaläggning, lokalbokning och andra praktiska förutsättningar

Studenterna ska senast fyra veckor före kursstart kunna ta del av sitt schema och kursinformation genom kursrummet i MyMoodle. Detta för att studenterna ska kunna planera sina studier och underlätta för dem att genomföra studierna inom utsatt tid.

Annan mer praktisk information om planering av kurser, till exempel bokning av lokaler, inköp av böcker, beställning av kursrum, finns att läsa på fakultetens sida För undervisning.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Lokala regler för utbildning på forskarnivå (LNU)
• Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Funktionsbeskrivning för kursplaneutskott (FKH)
• Handläggningsrutin för kursplaner (FKH)
• Funktionsbeskrivning för utbildningsplanerare (FKH)

och på sidan för forskarutbildning:

• Studiehandbok för forskarutbildningen (FKH)

Information

Myndighetsspråket svenska

Myndighetsspråket på Linnéuniversitetet är svenska, enligt universitetets språkpolicy. All information och styrdokument ska alltid finnas på svenska. Vid behov finns dokument på engelska. Fakulteter, institutioner och stödfunktioner ansvarar för att språkpolicyn följs inom ramen för sitt verksamhetsområde.

I praktiken innebär det att utbildningar och utbildningsmiljöer där engelska är arbetsspråk ska dokumenten översättas till engelska. Det kan handla om kursplaner för kurser som ges på engelska, utbildningsplaner för utbildningsprogram som ges på engelska, och individuella och allmänna studieplaner för engelskspråkiga doktorander. När dokumenten har fastställts på svenska skickas de för översättning till engelska, enligt rutinen för respektive dokument.

Linnéuniversitetet strävar mot att vara ett internationellt universitet och fakulteterna ska på olika sätt underlätta medarbetarnas och studenternas internationella kontakter och förbättra information och kommunikation.

Intranätet Medarbetare

Den viktigaste informationskanalen gentemot medarbetarna är intranätet Medarbetare, som finns i både svensk och engelsk version. Informationen ska vara relevant, aktuell och lättillgänglig. För fakultetens medarbetarsidor finns det utsedd personal inom kansliet som uppdaterar informationen efter behov. Alla medarbetare förväntas hålla sig informerade genom Medarbetare. Dekaner, prefekter och andra personer i ledningsfunktioner har särskilt ansvar för att förmedla information muntligt och skriftligt med hjälp av ledningsstöd.

Lärplattformen MyMoodle

Linnéuniversitetet använder MyMoodle som en webbaserad lärplattform där administration, kommunikation, undervisning och examination om en utbildning samlas. Genom att logga in på lärplattformen kommer studenter och lärare åt samma information som enkelt kan hållas uppdaterad. Fakulteten för konst och humaniora har arbetat mycket med att förfina kursklassrummen och underlätta för lärarna att anpassa varje kursrum efter behov. Lärare som länge har arbetat inom den omfattande distansundervisningen är drivande i arbetet tillsammans med IKT-pedagoger och Sektion Högskolepedagogik som står för kompetensutvecklingen inom området.

Studie- och yrkesvägledare

Studie- och yrkesvägledarna vid fakultetens kansli ansvarar för olika program och ämnen. De har kontakt med kurs- och programansvariga. Till dem kan studenterna vända sig för aktuell information om studie- och yrkesmöjligheter. Studievägar för fristående kurser mot examen beskrivs på ämnessidorna på Lnu.se, för att underlätta för studenterna att planera sina studier och sätta ihop sin egen examen. Studie- och yrkesvägledarna har en referensgrupp med studenter för att få återkoppling på den information som ges till studenter.

Introduktion av nya studenter

Välkomstbrev och checklistor

Alla antagna studenter får epost från kommunikationsavdelningen där de välkomnas till Linnéuniversitetet. Programstudenter får också ett telefonsamtal. Kansliet skickar ut en mall inför studiestart via e-post som kursansvariga kan använda. För programstudenter ska välkomstinformation publiceras på programmets MyMoodle sida. Kansliet har också tagit fram ett förslag på välkomstbrev till programstudenter som programansvariga kan använda. För kursstudenter skickas välkomstinformation via epost till antagna studenter. Nedan hittar du ett förslag på struktur som du gärna får utgå från.

Kansliet har också tagit fram en checklista för lärare med information som är viktig att kommunicera till studenterna vid program- eller kursstart. 

Ladok kopplar studenter till kurs- och programrum i MyMoodle redan vid antagning. När studenten är registrerad på kursen eller programmet blir all information tillgänglig.

Alla doktorander får en doktorandintroduktion som arrangeras av handledarkollegiet eller forskarutbildningsmiljön. Doktoranderna får bland annat en genomgång av medarbetarsidorna och studiehandboken för forskarutbildning.

Studiehandbok för forskarstuderande

Fakulteten har tagit fram en studiehandbok för forskarstuderande med regler, beslut och praktisk information för utbildning på forskarnivå vid fakulteten. Informationen vänder sig i första hand till forskarstuderande som har anställning vid fakulteten, men även forskarstuderande med annan anställning kan ha nytta av innehållet.

Studentrekrytering

Mer omfattande information- och studentrekryteringsinsatser genomförs strategiskt av kommunikationsavdelningen. En plan för prioriterade utbildningar görs upp årligen på universitetsnivå. Rektor har fastställt kriterier som ska gälla prioriteringen och fakulteterna får äska genom Rådet för utbildning och lärande. Ofta klustras insatser till exempelvis program på avancerad nivå, lärarutbildning och liknande, men som komplement görs särskilda insatser även på kurs- eller ämnesnivå.

Representanter från fakultetens kansli och studentrekryterare från kommunikationsavdelningen har en tät dialog om olika insatser för att förbättra studentrekryteringen. Det genomförs en rad olika insatser årligen till exempel olika mässor och öppet hus virtuellt och på båda campus. Program- och kursansvariga samarbetar med kommunikatörerna genom att ta fram underlag för att göra uppdaterade och mer attraktiva kurs- och programsidor, sökoptimera informationen, rekommendera alumner och ambassadörer som kan bidra i marknadsföringen, med mera.

Internationella studenter

Grundnivå och avancerad nivå

För rekrytering av internationella studenter och internationella utbyten finns särskilda resurser och kanslipersonal till lärarnas och studenternas förfogande. Särskilda välkomstarrangemang och andra aktiviteter anordnas för internationella studenter.

Studenter som ska bedriva utbytesstudier nomineras till ett av Linnéuniversitetets partnerlärosäten. Studenten skriver en studieplan eller learning agreement inför studierna utomlands. I studieplanen anges vilka studier som ska genomföras under utbytet och hur studierna kan tillgodoräknas inom utbildningen vid Linnéuniversitetet. Studieplanen ska vara klar senast innan utbytesstudierna påbörjas, men ibland vill partnerlärosätet ha studieplanen redan vid ansökan om utbyte. Vid fakulteten för konst och humaniora genomförs en avtalsgenomgång varje år per institution för att säkra kvaliteten i de utbyten som genomförs.

Studenter inom program har ofta en termin dedikerad till utbytesstudier i programmets utbildningsplan. De studenter som läser kurser har också möjlighet att söka utbytesstudier om de uppfyller kraven. Utöver det finns också möjlighet för studenter med praktik att göra denna utomlands. De som väljer att göra praktik utomlands kan också söka Erasmus+ praktikstipendium. För de studenter som läser sitt självständiga arbete går det att söka Minor Field Studies (MFS), som är ett stipendium för att göra fältarbete utomlands.

Fakulteten för konst och humaniora har ett brett utbud av kurser, både på grundnivå och avancerad nivå, som kan sökas av internationella betalande studenter. Dessutom ges flera av fakultetens program på engelska och dessa kan sökas av både nationella och internationella studenter.

Forskarnivå

En inresande doktorand är en doktorand antagen vid ett utländskt partnerlärosäte eller annat lärosäte som studerar mellan tre och tolv månader vid Linnéuniversitetet. Utbytesdoktorander kan komma via Erasmus+ avtal (Europa och ICM, International Credit Mobility), bilaterala avtal som täcker doktorandutbyte eller genom andra finansierings-och samarbetsformer.

Doktorander vid fakulteten erbjuds en internationell forskarmiljö på många plan. Många studenter är från andra länder och lärare och forskare deltar i internationella nätverk och olika utbyten.

Alla doktorander uppmanas att tillbringa en tid av sina doktorandstudier vid utländskt lärosäte. Detta ger en unik möjlighet till nya infallsvinklar på forskningen och nya nätverk med framtida samarbetspartners utanför Sveriges gränser.

En utlandsvistelse kan handla om allt från ett par veckors kursstudier vid utländskt lärosäte till en hel termins materialsamlande i utlandet i kombination med exempelvis deltagande i en konferens. Doktoranden kommer överens med sin handledare om upplägget som en del av den individuella studieplanen.

Fakulteten avsätter medel som ska täcka kostnader för resa, uppehälle och eventuell kurs- eller konferensavgift. Fakulteten tar emot ansökningar löpande med en enkel blankett.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Språkpolicy (LNU)
• Principer för prioritering inför studentrekryteringsinsatser och tidplan för arbetet (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida för forskarutbildning:

• Studiehandbok för forskarstuderande (FKH)

Förkunskapskrav

Regler för antagning fastställs av regeringen och återfinns i högskoleförordningens 7 kap. Till detta finns föreskrifter från Universitet- och högskolerådet (UHR). Utöver det finns även en utförlig lokal antagningsordning vid Linnéuniversitetet som reglerar de olika stegen i antagningsprocessen. De mest centrala processerna handläggs av Linnéuniversitetets Antagningsenhet, som har ett övergripande ansvar för att antagningsarbetet följer nationella regler och lagar så att varje enskild sökande ska behandlas korrekt, bland annat ur en rättssäkerhetsaspekt.

Men fakulteten har regelbundna möten med företrädare för enheten för att optimera processen efter behoven. Det gäller exempelvis regler för behörigheter och urval i antagningsprocessen. Nödvändiga förkunskapskrav för fakultetens program och kurser diskuteras löpande i fakultetens programråd och lärarlag, liksom i fakultetens utbildningsråd och kursplaneutskott vid granskning av nya utbildnings- och kursplaner, där studenterna är representerade. Vid några utbildningar vid fakulteten tillämpas särskilt urvalsprov exempelvis i design, kreativt skrivande och musik.

Särskilda regler gäller för inresande utbytesstudenter. De anges också i antagningsordningen. På fakultetskansliet finns internationaliseringshandläggare som dialogpart för antagningsenheten.

Reglerna för doktorandantagning anges också i den lokala antagningsordningen. Beredning och beslut om doktorandantagning genomförs och fattas i enlighet med gällande besluts- och delegationsordning och lokala regler för utbildning på forskarnivå. Antagningsprocessen dokumenteras och relevant beslutsunderlag ställs till beslutande organ, oavsett om antagning tillstyrks eller avstyrks. När en doktorand antas utfärdas ett antagningsbeslut genom HR-avdelningen.

Tillgodoräknande av tidigare studier

Tidigare studier från svenskt eller utländskt lärosäte kan tillgodoräknas vid Linnéuniversitetet. Även annan utbildning samt yrkesverksamhet kan vara aktuella kunskaper som kan tillgodoräknas. För att ansöka om tillgodoräknande måste studenten vara registrerad på ett program eller minst en kurs vid Linnéuniversitetet. 

Vid tillgodoräknande prövas innehåll, omfattning och nivå på studier/yrkesverksamhet mot den kursplan som studenten ansöker om att få detta tillgodoräknat mot. Studerandeavdelning handlägger ansökan om tillgodoräknande enligt en fast rutin. Studenten meddelas bifall, delvis avslag eller avslag. Beslutet kan överklagas. Om ansökan är komplett skickar Studerandeavdelningen den vidare via fakultetskansliet till examinatorn på den aktuella kursen. Examinatorn gör den innehållsliga bedömningen.

Fakulteten följer Linnéuniversitetets hanteringsordning och lokala regler för antagning till senare del av program, tillgodoräknanden och studieuppehåll. För antagna studenter med beviljade tillgodoräknanden eller studieuppehåll skapar studie- och yrkesvägledare vid behov individuella studieplaner i samråd med kursansvarig, programansvarig och eventuellt VFU-samordnare.

Validering av tidigare studier och kompetens

Validering innebär en kartläggning av kunskap och kompetens. Enligt den universitetsgemensamma rutin går studie- och yrkesvägledare igenom studentens CV och föreslår vilken examen genom examinatorer, som kan vara aktuell och vad som behöver kompletteras. Studenten ansöker då om reell kompetens för behörighet eller meriter som kan tillgodoräknas och användas i en framtida examen.

Dispenser

Texten är under bearbetning.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Lokal antagningsordning för utbildning grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (LNU)
• Lokala riktlinjer för studieavgifter (LNU)
• Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå på Linnéuniversitetet (LNU)

Undervisningen är i centrum för kvalitetsarbetet. Lärarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att bedriva en högkvalitativ undervisning genom ledningsfunktioner och administrativt stöd. Genom rekryteringsarbete och kompetensutveckling ska de lärare som anställs och undervisar ha de grundläggande förutsättningarna för att kunna genomföra ett gott arbete. Undervisningens genomförande följs upp genom olika värderingar där studenterna ger återkoppling. Det sker även genom lärarnas verksamhetsredovisning och prefekternas medarbetarsamtal. I pedagogiska seminarier, lärarlag och andra mötesformer kan lärarna stödja och utveckla varandras undervisning.

Fakulteten arbetar aktivt med IKT-pedagogik i undervisningen framför allt i distanskurserna. IKT-pedagoger är anställda för att främst stötta lärarna att bli trygga med tekniken och kunna använda den på ett pedagogiskt sätt i sin undervisning. Sektionen för Högskolepedagogik erbjuder kompetensutveckling inom området.

Utbildningsplanerare eller studierektorer eller annan funktion som tjänsteplanerar lärarna ska se till att undervisande lärare har rätt kompetens för kursen och ges rimligt med tid för förberedelser och efterarbete av undervisningen. I det arbetet ingår också ett medvetet arbete med dimensioneringen av utbildningen och dess ekonomi.

Studiestöd till studenterna

Genom rekrytering av studenter med rätt förkunskapskrav, genom studie- och yrkesvägledning och andra funktioner för antagna studenter skapas grundförutsättningarna för att lärare och handledare ska kunna möta studenternas behov. Men ibland behövs extra resurser.

Fakultetens studenter har tillgång till studievägledare som i sin tur har ett nära samarbete med kursansvariga, examinatorer och programansvariga så att den enskilde studenten kan få stöd och vägledning under studietiden. Fakulteten deltar i projektet Early Alert, som går ut på att fånga upp studenter som inte tagit några högskolepoäng halvvägs in i terminen. De kontaktas då av en studie- och yrkesvägledare.

Fakultetens programstudenter erbjuds under den första terminen stöd genom så kallad samverkansinlärning (SI), där äldre studenter stödjer yngre i studierna. Det är beprövat även på andra lärosäten och har bidragit till goda studieresultat och studenternas välmående. 

Studenter med funktionsnedsättning har möjlighet till pedagogiskt stöd under studietiden. Det pedagogiska stödet och eventuella anpassningar utformas individuellt beroende på vilka hinder som behöver undanröjas, kompenseras och överbryggas i studiesituationen. En förutsättning för att det ska bli aktuellt med pedagogiskt stöd, är att studenten kan dokumentera funktionsnedsättningen. Beslutet om rekommenderat stöd mejlas till examinator i god tid före examinationen.

Studieguider

Institutionerna har tagit fram exempelvis ämnes- eller kursspecifika studieguider (särskilt för distanskurser), uppsatshandledningar, betygs- och bedömningskriterier, men även pedagogiska riktlinjer. På institutionerna finns även olika sammanställningar som ska underlätta för lärare och studenter i undervisning och examination.

Ett exempel är Riktlinjer för lärare i litteraturvetenskap. Dokumentet kombinerar regelverket som finns på universitetet med den praxis som finns inom ämnet. Där finns instruktioner om schemaläggning, kursplaner, kursansvar, examination, kursvärdering och lärplattformen MyMoodle. Särskild vikt lägger litteraturvetarna på uppsatsanvisningar med konkretisering av bedömningsgrunderna och en kronologisk checklista för uppsatsskrivningens slutskede där rollfördelningen mellan handledaren, examinatorn och studenten (uppsatsförfattaren) förtydligas. Dokumentationen är viktig för transparens och tydlighet, men samarbetet inom lärarkollegiet som stöd för problemlösning och spridning av goda idéer är jätteviktig, men svårare att beskriva.

Individuella studieplaner för forskarstuderande

Alla forskarstuderande följer en individuell studieplan (ISP) som tas fram av handledaren och doktoranden tillsammans. Studieplanen bereds sedan i respektive handledarkollegium innan den fastställs av dekan. De individuella studieplanerna revideras årligen och visar hur doktorandernas arbete fortskrider. Studieplanen innehåller inte bara en plan framåt för arbetet, utan innebär även en uppföljning av det senaste årets arbete avseende forskning, kurser och andra aktiviteter som doktoranden har haft.

Styrdokument

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida för forskarutbildning:

• Mall för individuell studieplan (LNU)

Grundnivå och avancerad nivå

Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå är kända och följs, för att garantera att examinationen sker på ett rättssäkert och högkvalitativt sätt. För salstentamen finns särskilda regler att följa. Kursen ska examineras enligt kursplanen som anger mål, litteratur, examinationsformer, övergripande betygssättning, etc.

Alla ämnen som har genomgått den så kallade Treklövergranskningen av huvudområden har utarbetat målmatriser för de olika examensnivåerna för att se till att kursernas mål följer examensmålen. I målmatriserna blir också progressionen i kurserna tydlig.

För varje kurs finns en utsedd examinator, som bedömer examinationen och sätter betyg på kursen. Examinator ska enligt rektorsbeslut ha minst magisterexamen i ämnet. Dessa utses av prefekt inför varje termin. För kurser på avancerad nivå måste examinator vara docent eller professor. I nödfall kan undantag göras om det finns personer som har särskild kompetens för kursen.

Kursvärderingar för kurs på grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten sker efter examination, så att studenterna även kan lämna återkoppling på examinationen. Synpunkterna på undervisningen och examinationen sammanställs i en rapport som ska analyseras av läraren och åtgärder ska återkopplas till nuvarande och kommande studenter. Läs mer om kursvärderingar i avsnittet om studentinflytande.

Forskarnivå

Linnéuniversitetet har en lokal examensordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som examensenheten tillämpar.

Doktorandexaminatorn beslutar om tillgodoräknande av tidigare utbildning eller verksamhet som kurs eller del av kurs i samråd med handledare, och har ett övergripande ansvar för att kursbetyg inrapporteras i Ladok. Examinator ansvarar för att granskning och bedömning av avhandlingsmanus genomförs i enlighet med ämnets allmänna studieplan, innan anmälan om disputation görs, och intygar när samtliga prestationer fullgjorts så att examensbevis för licentiat- respektive doktorsexamen kan utfärdas.

Prestationer i förhållande till examensmålen hos doktorander vid fakulteten stäms av vid två tillfällen under studieperioden, vid ett mittseminarium och ett slutseminarium. Huvudhandledaren bedömer doktorandens måluppfyllelse för 50 % respektive 80 % av fordringarna för doktorsexamen på en särskild blankett som utgör en bilaga till den individuella studieplanen. Disputationen är reglerad i lokala regler för utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet.

Examinator ska vara minst docentkompetent och bör ha erfarenhet av att handleda på forskarnivå. Examinatorn ska vara anställd vid Linnéuniversitetet, om inte särskilda skäl föreligger. Huvudhandledare och examinator får inte vara samma person. Biträdande handledare och examinator får vara samma person endast om särskilda skäl föreligger.

Utförligare beskrivningar för hur disputationen går till och alla rutiner och regler om den beskrivs i fakultetens utförliga studiehandbok för forskarstuderande.

Disciplinärenden (bland annat fusk)

Lärare som misstänker att en students agerande innebär en disciplinförseelse ska anmäla det skyndsamt till prefekten, och sedan på särskild blankett till disciplinnämnden. Mer information och blankett för anmälan finns på medarbetarsidan för Disciplinnämnden. 

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Lokal examensordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Etiska riktlinjer för självständiga arbeten (FKH)

och på fakultetens sida för forskarutbilding:

• Studiehandbok för forskarstuderande vid FKH

Fakulteten arbetar kontinuerligt med att systematiskt utveckla utbildningsutbudet på både grundnivå och avancerad nivå, att särskilt utveckla utbildningar på avancerad nivå, samt att samordna och utveckla utbildningen på forskarnivå. Stor vikt läggs vid uppföljning särskilt efter genomförda förändringar men också löpande för att säkra kvaliteten i undervisning, handledning, examination och kursutveckling på alla utbildningsnivåer.

Systematisk uppföljning av huvudområden

Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet samarbetar tillsammans i en modell för kvalitetsgranskning som kallas Treklövern. Utbildningar med liknande innehåll grupperas i kluster och granskas av bedömargrupper med representanter från de tre lärosätena, ämnesexperter från andra lärosäten, studenter och representanter från arbetslivet. Det gemensamma utvärderingssystemet innebär att utbildningarna vid de tre universiteten ska utvärderas inom en sexårsperiod 2016­­–2022. 

Uppföljning av nya huvudområden

Fakulteten har tagit fram en rutin för uppföljning av nyinrättade huvudområden. Den innebär att cirka två år efter inrättande görs en skriftlig uppföljning av hur huvudområdet har etablerats. Fokus för uppföljningen är den aktuella lärarkompetensen, det vill säga att antalet tillsvidareanställda och övriga lärare står i proportion till utbildningens omfattning och att lärarna har vetenskaplig, konstnärlig, pedagogisk eller annan nödvändig kompetens för undervisning, handledning och examination inom utbildningen. Uppföljningen belyser även eventuella områden där det fanns någon tveksamhet vid inrättandet. Det kan till exempel gälla infrastrukturella frågor eller jämställdhetsperspektiv.

Uppföljning av nya utbildningsprogram

Fakulteten för konst och humaniora följer upp nyinrättade utbildningsprogram efter att en studentkull har gått igenom programmet, alltså vanligen efter en treårsperiod. Då har hela programmet genomförts och det finns också självständiga arbeten tillgängliga. Fakultetens rutin är ett komplement till den granskning som genomförs inom Treklövern. Den har större fokus på organisatoriska frågor, hur programmet har fungerat och vilka lärdomar studenter och verksamma lärare har dragit.

Det finns inget krav på att en självvärdering genomförs utan i första hand används redan befintliga underlag såsom ansökningshandlingar vid ansökan om inrättande av nytt utbildningsprogram, utbildningsplaner och kursplaner. I centrum för bedömningen är ett omfattande platsbesök där de externa bedömarna träffar ledningen för programmet, lärare och studenter i undervisningsmiljön.

Granskningen resulterar i en kortfattad rapport som tydligt pekar ut goda exempel och utvecklingsområden. När rapporten är klar tar programledningen med stöd av vicedekan för utbildning fram en handlingsplan för att bemöta synpunkterna. Handlingsplanen bereds i utbildningsrådet innan den godkänns av fakultetsstyrelsen. En uppföljning i form av en åtgärdsplan av genomförda åtgärder och resultat redovisas sedan inom ett år. Uppföljningen följer alltså kvalitetshjulets fyra steg: värdering, analys, åtgärder och uppföljning.  

Uppföljning av examensrättigheter på forskarnivå

Universitetsgemensam systematisk uppföljning av examensrättigheter inom forskarutbildning utreds av forskarutbildningsutskottet. Universitetskanslersämbetet genomför regelbundet granskningar av forskarutbildningsrättigheter vid lärosätena.

Om universitetsgemensamma studentenkäter och kursvärderingar, se fliken Studentinflytande.

Styrdokument

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Rutin för uppföljning av nya huvudområden (FKH)
• Rutin för uppföljning av nya utbildningsprogram (FKH)

Utbildningsprogram och huvudområden

Linnéuniversitetet har tagit fram en rutin för nedläggning av program och huvudområden. Programmen revideras ofta, men läggs sällan ned. Inga huvudområden har lagts ned vid fakulteten för konst och humaniora, men om behov uppstår följer fakulteten den universitetsgemensamma rutinen som nu finns på plats.

Ämnen på forskarnivå

Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå i ett ämne kan dras in efter beslut. Regler för avveckling av ämne för forskarutbildning anges i Linnéuniversitetets lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå. De kriterier som gäller för att få inrätta ett ämne på forskarnivå, och som i övrigt ställs på en fungerande ämnesmiljö, ligger till grund för överväganden om avveckling av ämnen. Enligt regelverket är det ämnet eller miljön som ansvarar för att informera beslutande organ om förhållanden som gör att avveckling av ett ämne bör inledas. Sådana förhållanden kan vara att kriterierna som krävs för inrättande inte upprätthålls, exempelvis vetenskaplig och pedagogisk kompetens, ekonomiska förutsättningar och infrastruktur. I praktiken har avveckling av ämne på forskarnivå inte genomförts på fakulteten. Däremot antas inte doktorander till ämnesmiljöer som inte uppfyller kriterierna.

Kurser

En handläggningsrutin för nedläggning av kurs har tagits fram utifrån lokala regler för kurs och vid fakulteten gällande praxis. Information till studenterna är mycket viktigt. Den har tillämpats när ett program inte längre ges och de ingående kurserna också tas bort från utbildningsutbudet. Men det är inte ovanligt att det fristående kursutbudet varierar mellan terminerna och många kurser kan vara vilande under en termin. Enligt Linnéuniversitetets lokala regler för kurs och examination behöver inte nedläggning av en kurs genomföras om fakulteten enbart avser att göra någon eller några terminers uppehåll i att utlysa kursen.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument: 

• Principer för inrättande och avvecklande av huvudområden (LNU)
• Principer för inrättande av och avvecklande av ämnen på forskarnivå (LNU)
• Linnéuniversitetets lokala regler för kurs och examination (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Process för nedläggning av kurs (FKH)
• Checklista för nedläggning av kurs (FKH)

Studentkåren

Linnékåren organiserar studenterna vid Linnéuniversitetet. Linnékåren representerar studenterna i kontakterna med universitetsledning, fakulteter, institutioner och gentemot samhället. Förutom studiesociala verksamheter lägger Linnékåren fokus på utbildningsbevakning och kvalitetsarbete. Med förtroendevalda utbildningsbevakare (som även har studentrepresentantsuppdrag) och anställda studentombud kan Linnékåren ge studenterna råd och stöd.

Studenter har rätt att ha representanter i alla beslutande och beredande organ vid universitetet. Doktorander med förtroendeuppdrag kan få sin anställning förlängd, enligt universitetets riktlinjer och studenter på grundnivå och avancerad nivå arvoderas. Linnékåren utser studentrepresentanter på kårstyrelsemötena en gång i månaden. Lärare och fakultetsledning uppmuntrar studenter till att engagera sig och bemanna de lediga studentrepresentantsuppdragen. Det har prioriterats att tydliggöra de beredande organen för att få studentperspektiv genom hela processen.

Fakulteten har sammanställt information om hur fakulteten är organiserad, vilka processer och organ som är centrala och vilka som fattar beslut. Den är tänkt som information till medarbetare och studenter och syftar även till att belysa vilka organisatoriska enheter och processer som är mest relevanta för studenterna att engagera sig i.

Kursvärderingar på grundnivå och avancerad nivå

Kursvärderingar ska garantera studenterna inflytande över sin utbildning och är reglerade i högskoleförordningen och internt i universitetets Lokala regler för kurs (kap. 3 Kursvärderingar). 2020 upphävde rektor det universitetsgemensamma systemet för kursvärderingar och fakulteterna fick ansvar för att kursvärderingar genomförs och återkopplas till studenterna. Fakulteterna skulle ta fram styrdokument som tydliggör ansvarsfördelning och process för kursutvärderingar. Den ansvarige lärarens analys ska utgöra grunden för förnyelse och förbättringsförslag som återkopplas till studenterna.

Fakulteten tillsatte en arbetsgrupp med lärare från institutionerna, studenter och administratörer, som drog upp linjerna för arbetet. Gruppen enades om en ny gemensam mall med ett fåtal förenklade frågor som skickas ut automatiskt via Survey&Report för att garantera att studenterna får en möjlighet att lämna synpunkter på kurserna. Kursvärderingsenkäten öppnas upp för registrerade studenter i slutet av kursen. Studenten har därefter flera veckor på sig att svara innan enkäten stängs. Påminnelser skickas ut automatiskt. Enkätsvaren, som är anonyma, sammanställs och skickas till ansvarig lärare för analys och återkoppling.

Enkäten innehåller fritextssvar på samtliga frågor så att studenterna ska kunna ge och lärarna ska kunna få konstruktiv och utbildningsnära återkoppling. Systemet testas i ämnesmiljöerna under höstterminen 2020 och vårterminen 2021. Mallen kan anpassas efter de synpunkter som kommer in under hösten och alla kursansvariga lärare har möjlighet att lägga till utbildningsnära frågor.  Fakulteten har drivit på att systemet behöver vara användbart även för delkurser. Hösten 2021 hålls ett utbildningskollegium för fakultetens medarbetare för att utbyta goda exempel och skruva på enkäten, men allra mest utveckla modeller för analys och återkoppling av resultaten.

Kursvärderingar på forskarnivå

Efter genomgången kurs inom forskarutbildningen (undantaget läskurser) ges forskarstuderande möjlighet att framföra sina synpunkter genom att fylla i en kursvärdering. Resultatet från kursvärderingen ska hållas tillgängligt för de forskarstuderande. Kursvärderingen ska användas som underlag för fakultetens kvalitetsarbete.

Problem i utbildningen

För hantering av studenters och doktoranders synpunkter och uppkomna problem i utbildningen finns en processbeskrivning som stöd för studenter, doktorander och anställda. Den ska säkerställa att studenternas synpunkter bidrar till kvalitetsutveckling. Den beskriver hur processen ska gå till när studenter behöver framföra synpunkter direkt till lärare och annan personal, som inte hanteras i den ordinarie undervisningen eller i kursvärderingar.

Principen är att studenterna ska vända sig till närmaste person, det vill säga om det gäller undervisning först undervisande lärare och om det inte hjälper programansvarig för programstudenter annars vidare till närmaste berörd chef, det vill säga prefekt, därefter dekan. Om det gäller administrativa problem ska studenten eller doktoranden vända sig först till den administratör det gäller sedan till kanslichef och sedan till dekan. Om det handlar om överklaganden enligt Högskoleförordningen kap.12 hanteras dessa enligt särskild ordning. Det gäller även anmälningar enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Linnékårens student- och doktorandombud kan fungera som ombud såväl som biträde för enskild student eller en grupp av studenter. Ombuden kan också behandla synpunkter anonymt.  

Universitetsgemensamma studentenkäter

Studentinflytande garanteras av löpande kursvärderingar, och universitetsgemensam programenkät (Linnébarometern), alumnenkät och doktorandenkät (doktorandbarometern). De tre universitetsgemensamma enkäterna genomförs vart tredje år i en cykel med en utvärderingsprocess per år.

Programenkäten Linnébarometern

Vid universitetet genomförs en enkät för programstudenter vart tredje år, som heter Linnébarometern. Alla studenter som går programmet har möjlighet att via barometern lämna synpunkter på sin utbildning. Enkäten sätter studentens lärande i centrum och fokuserar bland annat på utbildningens upplägg, genomförande och examinationer. Därtill ställs frågor som berör olika stödfunktioner och Linnéuniversitetets strategiska områden, såsom lika villkor, hållbar utveckling, internationalisering och samhällelig drivkraft. Linnébarometern ger en övergripande bild av studenternas syn på programmet som helhet och kan användas för att fokusera de programvärderingar som initieras på fakultets- eller institutionsnivå. Linnébarometerns resultat presenteras per program i de fall statistiskt signifikant underlag erhållits.

Vid fakulteteten för konst och humaniora finns en inarbetad rutin för arbetet med Linnébarometern. Resultatet från Linnébarometern delges programansvariga och fakultetens utbildningsråd diskuterar resultatet och inhämtar kommentarer samt åtgärdsplaner för program där behov eller brister identifierats. Sedan följs åtgärderna upp inom ett år. Uppföljningen följer alltså kvalitetshjulets fyra steg: värdering, analys, åtgärder och uppföljning.

Doktorandbarometern

Doktorandbarometern är en gemensam enkät för Linnéuniversitetets doktorander som genomförs vart tredje år. Det övergripande syftet med studien är att få en bild av doktorandernas vardag vid universitetet. Frågorna omfattar bland annat antagning och introduktion, handledning, forskarutbildningskurser, institutionstjänstgöring och forskarutbildningsmiljön, men även hur man betraktar sin framtida karriär, arbetsmarknaden och Linnéuniversitetet som arbetsplats.

Rådet för utbildning och lärande ansvarar för doktorandbarometerns innehåll och genomförande. Dess resultat utgör sedan underlag för att identifiera utvecklingsområden och förslag på åtgärder. Resultat delges per ämnesinriktning om det finns tillräckligt många svarande. Forskarutbildningsutskottet tar utifrån resultaten fram prioriterade utvecklingsområden för hela universitetet, som fakulteterna ska redovisa enligt kvalitetshjulets fyra steg: värdering, analys, åtgärder och uppföljning. 

Programspecifika uppföljningar

Utöver de universitetsgemensamma insatserna tar programråden och programansvariga initiativ till olika programspecifika uppföljningar. Det kan handla om att:

• genomföra självvärderingar av ett program
• gå igenom kursvärderingar för en längre period
• genomföra enklare enkäter eller fokussamtal för studenter som är nya på programmet
• göra olika uppföljningar av genomförda förändringar av programmet.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Universitetets lokala regler för studentrepresentation (LNU)
• Processbeskrivning Hantering av studenters synpunkter och uppkomna problem i utbildningen (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Handläggningsrutin för kursvärderingar, under revidering (FKH)
• Organisationsskiss (FKH)
• ”Beslutsfattande vid fakulteten”, Powerpoint-presentation (FKH)

Fakulteten för konst och humaniora tillämpar de regler och rutiner som säkerställer att utbildningen utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Vid inrättande av nya utbildningsprogram bedöms utbildningens koppling till den framtida arbetsmarknaden, det vill säga anställningsbarhet och användbarhet. I underlagen ska redovisningar för eventuell verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ingå. Det ska finnas förutsättningar för en relevant arbetslivsanknytning i utbildningen innan programmet inrättas. I mallen för utbildningsplanerna finns en rubrik som heter ”samhällsrelevans”, där det framgår att alla programutbildningar ska ha en koppling till arbetslivet. Hur den ska se ut avgörs av utbildningens syfte och karaktär.

För vissa program finns det organiserad praktik, verksamhetsförlagd utbildning eller verksamhet med fadderföretag medan andra utbildningar har andra typer av kontakter med arbetslivet. Många medarbetare på fakulteten är engagerade i samverkansfrågor och har upparbetade kontakter med den offentliga sektorn (arkiv, bibliotek, museer, m fl.) och det privata näringslivet (översättare, designers, musikproducenter, medieföretag, m fl). Fakulteten har också avtal med större privata företag exempelvis Södra och IKEA.

I utbildningarnas programråd finns arbetslivsrepresentanter.

I programenkäten Linnébarometern, se fliken om Studentinflytande, finns arbetslivsanknytningen i utbildningen som ett fokusområde.

Alumnundersökningar

Alumner är en viktig resurs i arbetslivsanknytningen och en resurs borde nyttjas mer systematiskt. Linnéuniversitetet genomför en alumnundersökning vart tredje år för programstudenter (ej lärarutbildningen). Alumnundersökningen syftar till att kartlägga alumnernas etablering och position på arbetsmarknaden. Särskild tonvikt läggs vid utbildningens användbarhet för såväl studenter och arbetsgivare som samhället i stort. Enkäten berör även vilka färdigheter och förmågor alumnerna upplever sig ha förvärvat genom sin utbildning.

Fakulteten för konst och humaniora har drivit på för en universitetsgemensam systematisk uppföljning av alumner även från fristående kurser. 2020 genomfördes en pilotstudie av alumner från kandidatexamen efter studier på fristående kurser med hög svarsfrekvens. Utöver detta har olika alumnprojekt genomförts på initiativ av programledningar och institutioner inom fakulteten, ibland med stöttning från fakulteten, men det sker inte systematiskt.

Alumnundersökningar för doktorander genomförs inte regelbundet vid Linnéuniversitetet, men fakulteten genomförde en omfattande alumnundersökning 2014. Alla som hade disputerat vid Växjö universitet och senare Linnéuniversitetet tillfrågades. Svarsfrekvensen blev hög. Alumnundersökning och doktorandbarometern har visat att det finns svagheter i doktorandernas karriärvägledning, särskilt när det gäller yrkesval utanför akademin. Det är ett pågående utvecklingsområde på initiativ av universitetets utskott för forskarutbildning.

Uppdragsutbildning

För att bland annat stärka kontakterna med arbetslivet bedriver institutionerna uppdragsutbildning. Det ger ett regelbundet utbyte med sektorn som gör att lektorerna håller sig uppdaterade med fältet. Det sker ofta för skolsektorn på uppdrag av Skolverket inom ämnen främst inom svenska språket, svenska som andraspråk, musik, bild och geografi.

Fakulteten för konst och humaniora har följt en handlingsplan för utveckling av uppdragsutbildning 2015–2020. Under den femårsperioden har de flesta institutionerna utsett personer som har i uppdrag att arbeta med att främja uppdragsutbildningen och utveckla kontaktnätet. Behovet av stöd från fakulteten har minskat. Gemensamma mallar för avtal och andra riktlinjer finns.

Fakulteten har genom Regionalt utvecklingscentrum (RUC) särskilda nätverk för lärare som är verksamma i skolan, till exempel för historielärare och språklärare. För musiklärare ansvarar Linnéuniversitetet för ett nationellt nätverk. En särskild uppföljning genomfördes 2019 för att öka volymen och förbättra kvaliteten på uppdragsutbildningen vid fakulteten. Arbetet med uppdragsutbildning vid institutionen för svenska språket lyftes fram som ett gott exempel i rapporten. Medieinstitutet Fojo har också i uppdrag att fortbilda journalister i Sverige och utomlands och har under många år byggt upp en stor verksamhet inom området.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokumnet finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Regler för uppdragsutbildning (LNU)

Fakultetens styrdokument finns på fakultetens sida Organisation och styrning:

• Handlingsplan för uppdragsutveckling 2015–2020 (FKH)

Linnéuniversitetet har utarbetat rutiner och regelverk för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, som fakulteten följer. Arbetet följs upp systematiskt.

Inom området figurerar en del andra begrepp som tangerar jämställdhet: social hållbarhet, lika villkor, social inkludering, breddad rekrytering och normkritiska perspektiv.

Några exempel på tillämpningar:

• Mallen för utbildningsplanerna innehåller ”perspektiv i utbildning”, där jämställdhets- och hållbarhetsfrågorna ingår.
• Jämställdhetsfrågor är en bedömningsgrund vid inrättande av nya utbildningsprogram.
• Kursplaner granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland annat granskas litteraturlistornas representativitet, så de inte är ”snedfördelade” ur bland annat jämställdhetsperspektiv, som en del av social hållbarhet.
• Jämställdhetsfrågor liksom andra diskrimineringsgrunder tillämpas också vid rekrytering av studenter. Begreppet breddad rekrytering är ett mål för arbetet. Marknadsföringen och informationen av utbildningar uppmuntrar till jämnare könsfördelning genom att man tänker igenom bildmaterialet, exempel på alumner och olika formuleringar för att vara inkluderande.
• Utlysningar av tjänster uppmuntrar till jämnare könsfördelning med skrivningar om att vi ”gärna ser kvinnliga” sökande i annonser om lediga tjänster.
• Fakulteten har anordnat flera aktiviteter med fokus på hållbarhetsfrågor för att bland annat stödja utvecklingen av utbildningar inom området. Genom studenterna kan fakultetens lärare verkligen göra skillnad.

Styrdokument

Universitetets övergripande policy- och regeldokument finns på sidan Styrning och regelverk, Styrdokument:

• Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter - Guide för institutionernas arbete (LNU)