Utbildningskvalitet vid fakulteten för samhällsvetenskap

Enligt Linnéuniversitetets besluts- och delegationsordning finns organ på universitets-, fakultets- och institutionsnivå som fattar formella beslut, varav vissa rör utbildningskvalitet på grund-, avancerad- och forskarnivå. På lärosätesnivå finns beredningsorganet Rådet för utbildning och lärande samt dess båda utskott Kvalitetsutskottet och Forskarutbildningsutskottet.

Vid tillsättande av ledamöter till samtliga organ inom fakulteten eftersträvas jämn könsfördelning och studentrepresentation.

På fakultetsnivå har följande organ fått mandat att fatta beslut (för mer utförliga beskrivningar, se fakultetens organisationsplan som finns på denna sida):

Fakultetsstyrelse

Fakultetsstyrelsen har ett övergripande ansvar för fakultetens

• styr- och kvalitetsdokument
• verksamhetsplan och budget.

Fakultetsstyrelsen fattar beslut om bland annat

• inrättande och avslutande av forskarutbildningsämnen samt fastställande av allmänna studieplaner
• fastställande av utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå
• inrättande och avslutande av huvudområden respektive utbildningsprogram.

Dekan

Dekanen har tillsammans med fakultetsstyrelsen det övergripande ansvaret för fakultetens hela verksamhet. Prodekanen är dekanens ställföreträdare. Dekan kan utse vice dekan med ansvar för särskilda områden och vid fakulteten för samhällsvetenskap finns tre vicedekaner som ansvarar för bland annat fakultetens del i lärarutbildningen och forskarutbildningen.

Vid dekanens beslutsmöten fattas en rad beslut, bland annat frågor som rör utbildningskvalitet som fastställande av både nya kursplaner och individuella studieplaner för forskarstuderande. 

Prefekt

Prefekterna leder institutionernas verksamhet. När det gäller utbildningskvalitet beslutar prefekt om reviderade kursplaner, tjänsteplanering för lärare, tillsättande av examinatorer, kursansvariga med flera. Prefekten är också ansvarig för att det ska finnas ett lokalt utbildningsråd vid institutionen.

Beredande organ för utbildningskvalitet på fakultetsnivå

För att bredda ansvarsfördelning och inflytande samt förankra frågor innan de blir aktuella för beslut, finns utsedda beredningsorgan vid fakulteten som består av representanter från institutionerna och leds av olika funktioner från fakultetsledningen.

Fakulteten för samhällsvetenskap har följande beredningsorgan (för mer detaljerade beskrivningar samt sammansättningar, mandatperioder och så vidare, se fakultetens organisationsplan som finns på denna sida).

Två anställningsnämnder

Anställningsnämnderna hanterar ärenden för personal med huvudsaklig inriktning mot forskning respektive ärenden för undervisande personal på grund- och avancerad nivå.

Utbildningsråd, UR

Utbildningsrådet har ett övergripande ansvar för utvecklingen av fakultetens arbete med utbildningskvalitet. Rådet har också en viktig funktion som referensgrupp vid arbetet med implementering av inriktningsbeslut och policybeslut som fattats av fakultetsstyrelsen samt ärenden i relation till Rådet för utbildning och lärande och dess utskott på central nivå. Utbildning som är kopplad till kunskapsmiljöerna hanteras också av utbildningsrådet. Utbildningsrådet utgör ett nav för institutionernas utbildningsråd.

Var och en av utbildningsrådets ledamöter ingår i ett av två följande arbetsutskott;

• programutvecklingsutskottet
• kvalitetsutvecklingsutskottet

Kursplaneutskott, KUS

Kursplaneutskottet, KUS, är en beredningsgrupp till dekanens beslutsmöte. KUS består av en expertgrupp som bereder nya kursplaner inför beslut.

Forskarutbildningsutskott, FUS

Forskarutbildningsutskottet, FUS, är ett arbetsutskott under utbildningsrådet men har koppling även till forskningsrådet. FUS bereder frågor om kvalitetsutveckling och samordning av utbildning på forskarnivå.

Forskningsråd, FR

Fakultetens forskningsråd, FR, utgör ett beredande organ till fakultetsstyrelse och dekan i frågor som rör forskning och forskarutbildning. Exempel på frågor är gemensamma kurser på forskarnivå (i samarbete med utbildningsrådet) samt inrättande av tvärvetenskapliga och tematiska forskarskolor.

Beredande organ för utbildningskvalitet på institutionsnivå

Det finns också beredande organ vid institutionerna.

Lokala utbildningsråd

Varje institution har ett eget utbildningsråd eller motsvarande. Det lokala utbildningsrådets uppgifter är:

• att utgöra ett forum för institutionens utvecklings- och kvalitetsarbete för utbildningsfrågor
• att utgöra ett forum för dialog med fakultetens utbildningsråd

Institutionens utbildningsråd ansvarar för att frågor om utveckling och förändring av utbildning i vid mening initieras, diskuteras, dokumenteras och implementeras.

Handledarkollegium

Handledarkollegium finns för vart och ett av forskarutbildningsämnena. 

När det gäller handledarkollegiernas uppgifter kopplat till utbildningskvalitet ingår bland annat följande:

• Kvalitetssäkra och följa upp fakultetens utbildning på forskarnivå
• Ansvara för forskarstuderandes individuella studieplaner
• Bistå prefekt i löpande ärenden inom forskarutbildningen, bland annat antagning av studerande på forskarnivå
• Samråda angående förslag till opponent och betygsnämnd vid doktorsdisputation i ämnet samt motsvarande samråd vid licentiatexamen
• Ansvara för kvalitetssäkring av ämnets avhandlingar.

Vid tillsättande av ledamöter till samtliga beslutande organ inom fakulteten eftersträvas jämn könsfördelning och studentrepresentation.

Aktiviteter inom kvalitetsarbetet

Fakulteten för samhällsvetenskap har utvecklat flera regelbundna mötesformer för arbetet med utbildningskvalitet.

Ledningsråd

Varannan vecka träffar fakultetsledningen prefekterna i fakultetens ledningsråd. Här får institutionerna möjlighet att ge inspel till fakultetens verksamhetsplan och budget, de får information om vad som händer på universitets- och fakultetsnivå samt möjlighet att lyfta kvalitetsfrågor.

Utbildningsdialoger

En gång per termin träffas fakultetsledningen institutionerna i så kallade utbildningsdialoger. Syftet med dialogerna är att följa upp och stötta institutionernas arbete med utbildningskvalitet. Dialogerna skapar också ett underlag för fakultetens utbildningsdialoger med universitetsledningen.

Programledarforum

En till två gånger per termin bjuds alla fakultetens programledare in till möte för att få information om vad som är på gång inom arbetet med utbildningsfrågor, kunna byta erfarenheter och lyfta frågor. Även de medarbetare från fakulteten som har programansvar för lärarprogrammen bjuds in till dessa möten.

Fakulteten arbetar kontinuerligt med att granska och följa upp utbildningen på grund- och avancerad nivå.

Granskning av huvudområden och program

På Linnéuniversitetet har, tillsammans med Karlstads universitet och Mittuniversitetet, en modell för kvalitetsgranskning som kallas Treklövern. Utbildningar med liknande innehåll grupperas i kluster och granskas av bedömargrupper med representanter från de tre lärosätena, ämneskunniga från andra lärosäten, studenter och arbetslivsrepresentanter.

Uppföljning av nya huvudområden

Fakulteten har tagit fram en rutin för uppföljning av nyinrättade huvudområden. Den innebär att efter högst tre år efter inrättande görs en skriftlig uppföljning av hur huvudområdet har etablerats, hur många studenter som är knutna till utbildningen, personalkompetens och dess eventuella förändring med mera. Samtliga punkter som skulle besvaras i samband med ansökan om inrättande av huvudområdet (hänvisning till Lnu:s krav) följs nu upp av fakultetsstyrelsen.

Granskning av nya utbildningsprogram

Ansökan om att inrätta nya utbildningsprogram granskas och bereds av utbildningsrådets programutvecklingsutskott, PUU. Ansökan ska bestå av dels svar på de punkter som återfinns i Linnéuniversitetets principer i detta fall (hänvisning till Lnu:s krav), dels ett utkast till utbildningsplan. Om ansökan är godtagbar går den vidare till fakultetsstyrelsen för beslut om att inrätta programmet.

Granskning av reviderade utbildningsplaner

I samband med förslag till revidering av utbildningsplan görs en granskning av utbildningsrådets programutvecklingsutskott, PUU tillsammans med examenshandläggare samt studie- och yrkesvägledare. Eventuella frågor som uppkommer tas därefter direkt upp med berörd programledare. Beslut om fastställande av reviderad utbildningsplan fattas av fakultetsstyrelsen.

Granskning av kursplaner

Inför fastställande av ny kursplan görs en granskning av kursplaneutskottet (KUS). KUS är en expertgrupp och har som uppgift att säkerställa att regler och riktlinjer följs samt att kursplanerna håller en hög kvalitet och är rättssäkra.

Beslut om fastställande av ny kursplan fattas av dekan, och beslut om revidering av kursplan fattas av prefekt. 

Övrig granskning

Utbildningsrådet och kvalitetsutvecklingsutskottet, KUU, kan få i uppdrag att granska olika typer av dokument och principer. Detta kan röra exempelvis olika funktionsbeskrivningar som ska vara vägledande för institutionerna.

Studentrepresentation

Studenter har rätt att vara representerade i alla frågor som rör deras utbildning, vilket görs genom representation i fakultetens beredande och beslutande organ. I enlighet med högskoleförordningen och studentkårsförordningen utser universitetets studentkår Linnékåren alla studentrepresentanter. Fakulteten har sammanställt information om alla organ som finns på FSV och har en nära dialog med studentkåren i frågor kopplat till studentrepresentation. Fakultetens kontaktperson finns som stöd till medarbetare och arbetar kontinuerligt med att samla och sprida information kring olika processer och regelverk.

Kursvärderingar på grund- och avancerad nivå

Kursvärderingar ska garantera studenterna inflytande över sin utbildning och är reglerade i både högskoleförordningen och universitetets lokala regler.

På FSV avgör respektive institution hur kursvärderingar genomförs, men en kursvärderingsrapport ska skickas till fakulteten, och studenterna ska alltid få en återkoppling av resultatet.

Övriga studentsynpunkter

För hantering av studenter och doktoranders synpunkter och uppkomna problem i utbildningen finns en universitetsgemensam processbeskrivning som stöd för verksamheten. (Länk?) Principen är att studenterna i första hand ska vända sig till närmaste person, det vill säga undervisande lärare, följt av programledare och prefekt. 

Linnékåren har student- och doktorandombud som kan fungera som ombud och biträda såväl enskild student som studenter i grupp. Ombuden kan också hantera synpunkter anonymt. Det finns även samt studerandeskyddsombud utsedda av kåren.