Skriva kursplan FTK
Denna webbsida är en resurs för dig som ska skriva kursplaner vid FTK. Här har vi samlat allmänna råd och tips samt information om de regler och riktlinjer med betydelse för kursplaner som finns i såväl universitetets lokala regler som i Högskoleförordningen.
Vad är en kursplan?
Kursplanen är ett pedagogiskt verktyg för lärare och studenter. Den är en beskrivning av kursens innehåll, undervisningsformer, mål, examinationsformer mm. Kursplanen utgör också grunden för ett slags överenskommelse mellan student och universitet om hur studierna ska bedrivas och spelar en viktig roll för studenternas rättssäkerhet.
Vad får jag ändra i en kursplan?
En kurs kan utvecklas. Om kurs utvecklas så att kursplan påverkas ska kursplanen revideras. Vilka förändringar som får göras i revidering framgår i Lokala regler för kurs och examination.
Följande förändringar får inte göras genom revidering utan leder till ny kursplan och ny kurskod:
-
- kursens rubrik, inklusive tillägg eller ändring i namnet
- omfattning i högskolepoäng
- betygsskala på hela kursen
- huvudområde (gäller även tillägg av nytt huvudområde)
- kursens mål som inte är korrigering av överlappande mål eller
smärre förändringar av eller förtydligande av enstaka kursmål - förkunskapskrav som innebär ändrad fördjupningsnivå.
Försättsblad
FTK har ett försättsblad som ska användas för att dokumentera berörda kollegiers synpunkter på kursplanen. Försättsbladet ska användas både vid framtagning av ny kurs och vid revidering. Programansvariga, prefekter och berörda ämneskollegier ska ges möjlighet att lämna synpunkter på kursplan innan den fastställs.
Försättsblad kursplan ny och reviderad.docx
Läs mer
Kursens benämning, omfattning, kurskod och utbildningsnivå
Benämning
En kurs ska alltid ha både en svensk och en engelsk benämning. Namnet på en kurs ska återspegla vad kursen handlar om. Dessutom är det bra om namnet är tydligt och inte för långt (max 140 tecken) för att optimera söktryck.
Kursens benämning kan inte ändras i efterhand. Benämning för kurs inom program anges i utbildningsplan och beslutas därför innan kursplan fastställs.
Omfattning
Här anges det antal högskolepoäng som kursen omfattar. Kursens omfattning uttryckt vanligen i högskolepoäng (hp) ska spegla studenternas förväntade arbetsinsats. Förutbildningspoäng används för kurser inom basår (fup). Grundregeln är att en veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng.
Om en kurs ska ges både som en ordinarie utbildning och som uppdragsutbildning, finns krav på två separata kursplaner med enskilda kurskoder. Kursens Ladok-kod kan inte ändras i efterhand. Vid omfattande förändringar ska kursen ges en ny kurskod. Detta gäller alltid vid förändringar av benämning, omfattning i högskolepoäng, utbildningsnivå samt vid byte av huvudområde.
Utbildningsnivå
Här anges om kursen är på grundnivå, avancerad nivå eller förberedande nivå. En kurs kan endast tillhöra en utbildningsnivå. I förhållande till kurser på grundnivå ska förväntade studieresultat, kursinnehåll, undervisning och examination på avancerad nivå präglas av en högre grad av självständighet, komplexitet, eget ansvar, intellektuell mognad och kompetens.
Fastställande
Efter att ny kursplan blivit godkänd av dekan (prefekt beslutar om fristående - och uppdragskurs) fastställs den i Kursinfo. När kursplan som reviderats blivit godkänd av prefekt fastställs den i Kursinfo.
Kursansvarig får meddelande att kursplanen är fastställd. När kursplanen är fastställd finns den tillgänglig på lnu.se.
Det finns tidsplaner för när kursplaner ska senast vara fastställda. Dessa är utformade efter UHRs antagningsperioder. På FTK är rutinerna och tidsplanerna för fastställande anpassade efter att Kursplaneutskottet (KUR) ska granska kursplanerna samt att utbildningsadministrativa åtgärder ska kunna genomföras.
Huvudområde, ämnesgrupp och utbildningsområde
Huvudområde
Om en kurs ska kunna ingå i en examen för ett huvudområde måste det anges i kursplan.
Ämnesgrupp
Ämnesgrupper används för rapportering till SCB.
Utbildningsområde
Utbildningsområde ska spegla kursens innehåll. En kurs kan tillhöra ett eller flera utbildningsområden. Utbildningsområde ligger till grund för ekonomisk tilldelning (HST). Detta anges inte i kursplan.
Förkunskapskrav och fördjupningsnivå
När förkunskapskraven för en kurs ska formuleras finns det flera olika saker att tänka på. Hur förkunskapskraven ska formuleras beror på vilken utbildningsnivå kursen ligger på och till vilka studenter kursen vänder sig till. Förkunskaperna ska vara nödvändiga för att tillgodogöra sig kursen. Förkunskapskraven ska vidare formuleras så att endast de studenter som har förutsättningar att klara kursen ska bli behöriga att antas.
Fördjupningsnivå är ett sätt att återspegla nivån och förkunskaperna på kursen.
Att tänka på när du formulerar förkunskapskrav
- Är kraven på förkunskaper nödvändiga för att studenten ska klara av att nå kursens mål?
- Är förkunskapskraven tydligt formulerade?
- Är kursen öppen för fristående och/eller internationella sökande?
Fördjupningsnivå G1N:
Grundläggande behörighet eller gymnasiekurser kan väljas.
T.ex. Grundläggande behörighet eller Grundläggande behörighet samt Matematik C och Naturkunskap B eller Matematik 3b/3c och Naturkunskap 2.
Fördjupningsnivå G1F, G1E, G2F, G2E, GXX:
Förkunskaper anges i form av kursbenämning, kurskod samt antal högskolepoäng. Dessutom ska även ”…eller motsvarande” anges.
T.ex. Ingenjörsverktyg (1MT017) 7,5 hp samt Maskinkonstruktion I (2MT322) 7,5 hp eller motsvarande.
Fördjupningsnivå A1N:
Har endast kurser på grundnivå som förkunskapskrav samt grundläggande behörighet på avancerad nivå.
Fördjupningsnivå A1F, A1E, A2E, AXX:
Har endast kurser på avancerad nivå. Gymnasiekurser i svenska och engelska bör anges för kurser som ges på respektive språk.
Tex. Grundläggande behörighet på avancerad nivå samt Engelska B, Kontinuummekanik (4MT317), 4,5 hp eller motsvarande.
Mål
Vid FTK kan målen i kursen delas in under högskoleförordningens tre huvudrubriker:
- Kunskap och förståelse; är typiskt faktabaserat och något som studenten kan använda, redogöra för eller relatera till.
- Färdighet och förmåga; beskriver något studenten kan göra, utföra eller behärska.
- Värderingsförmåga och förhållningssätt; beskriver studenternas attityder, värderingar, förhållningssätt och etik.
Samtliga mål för kursen ska examineras i någon form. Alla mål är viktiga och formar studenternas sammanlagda kompetens.
Exempel:
Alternativ 1:
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
-
- förklara grundläggande koncept och principer för datautvinning, t.ex. avståndsmått och klustering, samt
- redogöra för de senaste rönen inom datautvinning, t.ex. tekniker och tillämpningar.
Färdighet och förmåga
-
- givet ett problem och en datamängd eller dataström, planera och strukturera en datautvinningspipeline med avseende på vilka metoder som skall användas för att t.ex. dimensionsreducering, avståndsmått och klustering, samt vilken kvalitet utdata kommer att ha,
- implementera några av de enklare algoritmerna, t.ex. Page rank och CURE-klustering på ett effektivt sätt, t.ex. med hjälp av Map-reduce ramverk, samt
- använda lämpliga befintliga verktyg och programbibliotek för att utvinna data ur en given (ostrukturerad) datamängd eller dataström.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-
- reflektera över en datautvinningstillämpning ur ett samhällsperspektiv med avseende på t.ex. etiska frågeställningar kontra nytta, samt
- resonera kring datakvalitet med avseende på hur den påverkar hur utvunnen data kan användas samt hur datakvaliteten hos indata kan förbättras.
Alternativ 2:
Alternativt listas kursmål utan indelning i Kunskap och förståelse, Färdighet och Förmåga respektive Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- Förklara grundläggande koncept och principer för datautvinning och redogöra för de senaste rönen inom datautvinning.
- Givet ett problem och en datamängd eller dataström, planera och strukturera en datautvinningspipeline med avseende på vilka metoder som skall användas samt vilken kvalitet utdata kommer att ha.
- Implementera några av de enklare algoritmerna på ett effektivt sätt samtanvända lämpliga befintliga verktyg och programbibliotek för att utvinna data ur en given (ostrukturerad) datamängd eller dataström.
- Reflektera över en datautvinningstillämpning ur ett samhällsperspektiv samt resonera kring datakvalitet med avseende på hur den påverkar hur utvunnen data kan användas samt hur datakvaliteten hos indata kan förbättras.
Innehåll
Kursens huvudsakliga innehåll ska anges. Om kursen är uppdelad i delkurser ska innehållet fördelas per delkurs.
Vid FTK bör innehåll i kursplanen inledas med en kortare beskrivning som visar hur innehållet i kursen hänger ihop och vad syftet med kursen är. Motsvarande korta beskrivning (ev. samma text) kan användas i en utbildningsplan eller som kursbeskrivning på webben. Efter den korta introduktionen anges kursens innehåll, gärna i punktform. Innehållet bör vara mer detaljerat och specifikt än målen.
Undervisningsformer
Laborationer, seminarier, inlämningsuppgifter, miniprojekt och självständiga arbeten är exempel på alternativa undervisningsformer som är mer lämpade för att säkerställa vissa sådana mål.
Man bör alltså alltid fundera på vilka upplägg eller komplement i undervisningen som kan stärka måluppfyllelsen. Samtidigt behöver man fundera på vilka examinationsformer som passar bäst för olika mål.
För att säkerställa att studenten når uppställda mål i högskoleförordning och uttalade kursmål behöver undervisningsformer och kursupplägg anpassas och tillåtas variera under kursens gång. Detsamma gäller former för examination. Traditionella föreläsningar med efterföljande salstenta kan passa många mål men förmodligen inte alla. Speciellt opassande kan det bli när det gäller vissa mål under förordningens huvudrubriker två och tre (färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt).
Obligatoriska moment
Ett obligatoriskt kursmoment är ett moment som bedöms vara nödvändigt att genomföra för att uppnå vissa delar av kursens mål. Obligatoriska moment ska anges i kursplanen. Ett obligatoriskt moment behöver inte poängsättas separat utan kan ingå som ett delprov av ett större poängsatt provmoment. Poängen faller ut först när alla delprov inom provmomentet är avklarade (se vidare under rubriken – Examination). Om ett obligatoriskt moment kan ersättas med annan uppgift ska det framgå i kursplanen.
Exempelvis kan det formuleras enligt:
Obligatorisk närvaro förekommer på betonglaborationerna. När laborationerna ges i tid framgår av schemat.
Examination
Examinationsformer som används för att bedöma studenternas prestationer, det vill säga hur de förväntade målen examineras, ska anges i kursplan. Ange också begränsningar i antalet tillfällen för prov (måste dock vara minst fem. Tidsram för omtentamen anges också. Om det finns flera examinationsmoment på kursens ska det framgå hur studentens betyg vägs samman.
Om det finns flera poängsatta examinationsmoment (provmoment) på kursen ska de anges i kursplan. Ange titel, hp och betygskala. Om kursen bara har ett poängsatt examinationsmoment ska det inte anges i kursplan.
Exempel: Studiebesök, reflektionsrapport, redovisning : 1 hp
Standardtext:
Förnyad examination ges i enlighet med Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet. Om universitetet beslutat att en student har rätt till särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller att studenten genomför provet på ett alternativt sätt.
Standardtext om betygsskalan A-F används på kurs:
Betyget A utgör det högsta betygssteget, resterande betyg följer i fallande ordning där betyget E utgör det lägsta betygssteget för att vara godkänd. Betyget F innebär att studentens prestationer bedömts som underkända.
Betygskalor
Betygsskalan visas i kursplan under rubriken Examination. Betygsskala anges på hela kursen samt på enskilda provmoment. Enskilda provmoment kan tilldelas betygsskalan UG.
På FTK är praxis att betygsskalorna används på följande sätt:
- UV: underkänd, godkänd, väl godkänd - använs på programkurser på svenska och fristående kurser.
- AF: A/B/C/D/E/F - används på kurser som ges på engelska.
- TH: U/3/4/5 - används på kurser inom bland annat ingenjörsprogram.
- UG: underkänd till godkänd - används endast för uppdragskurs och i undantagsfall.
Kursvärdering
Syftet med kursvärderingar är att förbättra våra kurser. Kursvärderingen utgör också en central del av studentinflytandet. För att säkerställa fungerande kursvärderingar är återkopplingen till studenterna av central betydelse. En viktig del av återkopplingen är sammanställningen av resultatet av kursvärderingen.
LNU har en standardformulering som används:
Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs kursvärdering. Resultat och analys av genomförd kursvärdering ska skyndsamt återkopplas till de studenter som genomfört kursen. Studenter som deltar vid nästa kurstillfälle erhåller återkoppling vid kursstart. Kursvärdering genomförs anonymt.
Överlappning
Överlappning av kurs visas bara i kursplan om det är angett.
Överlappning anger om en annan kurs helt eller delvis överlappar med aktuell kurs. Överlapp anges genom kurskod, kurstitel om antal hp som överlappar.
Överlapp ska anges på samtliga kurser som berörs.
Exempel:
1MA401, Grundläggande matematik, 3 hp.
Övrigt
På FTK är praxis, som så behövs, att man anger om det krävs särskild teknisk utrustning eller liknande för att kunna följa undervisningen på kursen. Genomförandet av kursen kan medföra vissa merkostnader för studenten, till exempel i form av studieresor eller nödvändigt arbetsmaterial.
På FTK anges inte undervisningsspråk i kursplan. Språket anges på kurstillfället och visas på antagning.se/universityadmissions.se.
Kurslitteratur och övrigt material
Tänk på att skriva ut författarens hela förnamn, förlag, antal sidor. Ett tips är att skriva senaste upplagan istället för ISBN-nr.
Obligatorisk litteratur
Exempel:
Alternativ 1: Kans, Mirka. Anskaffa och implementera affärssystem, Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan, 224 sidor (om alla sidor skall läsas, annars rekommenderas att skriva 400 av 511 sidor).
Alternativ 2: Leskovec, James, Rajaraman, Annie och Ullman, John, Mining of Massive Datasets, Cambridge University Press, 2014. ISBN 9781107077232. Antal sidor: 400 av 511.
Webblänkar
På FTK är praxis att webblänkar anges så här:
Källa, författare, hämtad datum, url.
Exempel:
Statens Medieråd. (2019). Ungar & Medier. Stockholm: Statens Medieråd. (p 576), hämtad 2021-03-10. Nås via länk: https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarochmedier2019.3347.html
Utdelat material:
På FTK är praxis att utdelat material såsom kompendier, artiklar med mera anges så här:
Exempel standardformulering:
Material tillhandahålls av institutionen (artiklar, kompendium). Cirka 200 sidor tillkommer.