Utbildningskvalitet NLU

Nämnden för lärarutbildningar (NLU) har alltsedan dess inrättande 2013 arbetat för en strategisk fördelning av forskningsmedel i syfte att dels säkerställa och utveckla lärarutbildningsprogrammens forskningsbas, dels synliggöra och förstärka relationen mellan forskning, utbildning och samverkan. Den övergripande målsättningen med NLU:s forskningsmedelsfördelning är att i samverkan med fakulteter och fakultetsövergripande samarbeten bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbas.

För genomförande av kurser i lärarprogram anges av respektive programråd förväntningar på vetenskaplig-/professionsgrund samt progression per kurs i samband med kursplaneutveckling. Med beslut om hemställan för utveckling av kurs i lärarprogram följer underlag med instruktioner för mottagande kursutvecklare. Underlaget utgör en beskrivning av de förväntningar som följer med beställningen och är ett stöd för kursutvecklaren. I instruktionerna anges bland annat hur kursen inordnas och relaterar till professionsbas och professionell progression samt vetenskaplig bas och vetenskaplig progression tillika andra progressionslinjer giltiga för programmet. Beskrivningen innefattar vilka perspektiv och vilket fokus kursen innefattar gällande respektive bas och progressionslinje. 

Arbetet med utbildningsplaner för lärarprogram följer Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå på Linnéuniversitetet.

Det är varje programråd som ansvarar för att utbildninsgplanen är uppdaterad och aktuell, följer de lokala reglerna samt förhåller sig korrekt till Högskolelag (1992:1434) och Högskoleförordning (1993:100). 

Beslut om utbildningsplan för lärarprogram fattas av nämnden för lärarutbildningar.

NLU beslutar om vilka lärarutbildningsprogram som ges och hemställer om kurser inom program. Programråden initierar och driver kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av respektive program med inriktningar/specialiseringar i förekommande fall så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning. Programråden är centrala för progression och helhetssyn vid utformning av styrdokument och vid utveckling och uppföljning av verksamheten. Detta gäller inte minst för framtagande och revidering av kurser i lärarprogram. 

NLU:s vicerektor hemställer om kursplaneutveckling vid viss fakultet baserat på underlag från aktuellt programråd. 

Allt kursplanearbete utgår från Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå. För kurser inom lärarutbildningen gäller utöver de lokala reglerna även uppgifter som anges i bilaga till hemställan.  

Beslut om anslagsfördelning av medel till ansvarig fakultet för kurs inom lärarutbildningen, och eventuellt medverkande fakultet, fattas av NLU:s vicerektor. Efter anslagsbeslut fastställs kursplanen på aktuell fakultet.

Programutbud och dimensionering av studieplatser beslutas av nämnden för lärarutbildningar vid sammanträdet i mars inför nästkommande år. Utbildningsutbudet planeras för att svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Inför beslut redovisas vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för förslag om utbildningsutbud, inklusive hur det möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Utbud och dimensionering av program samt stöd till fristående kurser med anknytning till lärarutbildning bereds tillsammans med fakulteterna. 

Respektive programråd ansvarar för helhet och progression och tillser att kurser vid hemställan följer lokala regler och att det tydligt i bilaga till hemställan framgår vilka övriga riktlinjer eller dokument som kursplanens innehåll, och kursens genomförande, har att beakta. Programrådet ska vid inrättande eller revidering tillse att de förkunskapskrav som ställs för tillträde till kurs är tillräckliga, men nödvändiga, för studentens möjlighet att lyckas med sina studier. 

Programrådens systematiska kvalitetsarbete följer en given årscykel där PRs årliga årsrapporter utgör starten för NLUs arbete med nästkommande års VP. Årsrapporten omfattar dels en uppföljning av föregående års utvecklingsuppdrag samt underlag och motivering för planering för nästkommande års satsningar. Studentinlagor av olika karaktär utgör här en viktig komponent för prioritering av utvecklingsuppdrag. 

Kansliet för lärarutbildningar utgör lärarutbildningens administrativa stöd. Kansliet samordnar stödjande insatser för student såväl som institutioner/fakulteter med kurser i lärarprogram, information på webbsidor, studievägledning, VFU-frågor. Här sker även hantering av uppgifter i studieadministrativa system, VFU-placeringar samt kurs- och programutbud.

Insater för studentrekrytering genomförs dels av kansliet för lärarutbildningar, dels genom de särskilda satsningar som KOM-avdelningen ansvarar för efter prioriteringar beslutade av Rådet för utbildning och lärande (RUL).

Kansliet har rutiner för att utifrån KursInfo hämta information om programmen, vilken sedan utgör underlag för den text som finns på de programsidor som nås av presumtiva studenter på externa Lnu-webben. Dessa sidor är i sin tur kopplade till antagning.se. Kansliets utbildningssamordnare ansvarar för att innehållet på programsidorna är uppdaterat och innehåller korrekt, aktuell och för studenten väsentlig information.  

Studie- och yrkesvägledare, utbildningsadministratörer och/eller utbildningssamordnare, möter och informerar presumtiva studenter vid t ex  informationsdagar och ”öppet hus” eller genom digitala mötesforum.

Studentrekrytering är beroende av tillgänglighet, att den presumtiva eller innevarande studenten kan komma i kontakt med den personal som bäst kan bistå med de svar eller den information som efterfrågas. Det ska vara lätt att via lärarutbildningens hemsida finna kontaktuppgifter till "rätt" kontaktperson. På kansliet finns en arbetsgrupp som ansvarar för att utveckla och uppdatera den information som finns tillgänglig om lärarutbildningar, gällande både den externa och den interna webben.

Arbete med och utveckling av förkunskapskrav till program med särskild behörighet och mellan kurser inom program genomförs kontinuerligt på kansliet tillsammans med programråden. Arbetet sker i dialog med antagningen i det förstnämnda fallet och i dialog med fakulteterna i det andra. Programrådens arbete är här avgörande relaterat dess ansvar för programmens helhet och progression. Tillika för att ta ansvar för att de förkunskapskrav som ställs är nödvändiga men i övrigt inte hindrar studenten från möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.  

Tillgodoräknandeprocessen utgår från Studerandeavdelningen, dit studenter skickar sin ansökan. Hantering av ansökan sker i samverkan med kansliet och fakulteter. Kansliets roll är i detta sammanhang ofta av rådgivande karaktär.

Dispensansökningar ställs direkt till berörd institution. I de fall utfallet påverkar studieplaner och VFU-platser kommuniceras detta till kansliets personal för hantering av konsekvenser utifrån utfallet.

Valideringsarbete sker inom lärarutbildningen främst runt yrkeslärarprogrammet där Lnu har avtal med Valiweb i Skellefteå som i sin tur har tillgång till bedömarbank av kvalificerade bedömare från olika yrkesbranscher. I en digital databas läggs valideringsresultat in för respektive sökande som i sin tur ligger till grund för bedömning av behörighet i samband med antagning till programmet.  

Ansvar för bemanningsfrågor i genomförande av lärarutbildningar åligger institutionerna och fakulteterna. NLU tar i viss omfattning del, i form av kompetensförstärkning genom beslut om forskningsmedelstilldelning enligt för NLU beslutad forskningsstrategi.

Kansliet för lärarutbildningar har en omfattande uppgift gällande att leverera administrativt stöd. Arbete pågår löpande med att se över arbetsinnehåll för funktioner och tjänster, arbetsbelastning och rimlighet i arbetsuppgifter samt för att genom ökad tydlighet i uppdrag och tjänster leverera god kvalitet i genomfört uppdrag likväl som en god arbetsmiljö för den enkilde medarbetaren.

Kompetensutveckling för kansliets personal är en viktig del för såväl arbetets kvalitet/resultat som individers trivsel. Satsningar utgår från verksamhetens behov men i samklang med individers önskemål uttryckta i medarbetarsamtal.  

Vid nyrekrytering av personal till kansliet görs noggranna bedömningar av kompetensbehov, inte minst för att skapa en mix av internt (universitet) och externt kunnande. Då inte minst från förskole- och/eller skolverksamhet, men även annan erfarenhet kan vara värdefull för att komplettera den sammantagna kompetensen hos kansliets personal.

Genomförande av undervisning sker på institution/fakultet.

NLU har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet. 

Programråden ansvarar för programmens helhet och progression och att kurser genomförs i linje med utbildningsplan och andra av NLU beslutade riktlinjer. Programråden identifierar utvecklingsbehov och initierar utvecklingsuppdrag vilka utgör ett stöd för, eller innebär en förväntan på, utbildningens genomförande. 

För varje lärarutbildningsprogram finns en programförklaring. Respektive programförklaring sammanfattar det specifika programmets bakgrund, perspektiv, progressionslinjer samt strukturplan och innehåll i kurser. Arbetet med att ta fram programförklaringar pågår och leds av respektive programråd.

Examination sker på institution/fakultet.

NLU har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet. 

Programråden har det huvudsakliga ansvaret för att utveckla kvaliteten i respektive program och inriktning/specialisering så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning. Programråden identifierar utvecklingsbehov och initierar utvecklingsuppdrag vilka utgör ett stöd för, eller innebär en förväntan på, utbildningens genomförande samt tillser att examination genomförs rättsäkert i linje med gällande examensordning.

Lärarutbildning genomförs vid samtliga fem fakulteter i olika omfattning och det utbildningsnära kvalitetsarbetet för kursnivå åligger dessa att ansvara för. Den kontinuerliga uppföljningen av utbildningen och de åtgärder som vidtas relateras här främst till NLUs ansvar och uppdrag.

NLUs arbete med Verksamhetsplan (VP) och Verksamhetsberättelse (VB) följer det årshjul som initieras från universitetskansliet och de riktlinjer som beslutas av universitetsstyrelsen vid det s k aprilbeslutet om verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar. VP omfattar även uppgifter som härrör från regeringens uppdrag, Vision 2030 och Mål 2025. I arbetet med VP är programrådens kvalitetsarbete en bärande del. Nämnden arbete och årshjul måste med det synkroniseras med programrådens systematiska kvalitetsarbete. För detta följer arbetet en gemensamt överenskommen arbetsgång med aktiviteter såsom framskrivning av programrådens årsrapporter och hantering av utvecklingsuppdrag inför nästkommande verksamhetsår.

Uppföljning sker på motsvarande sätt genom VB-arbetet. Arbetsgången sker enligt universitetsövergripande tidsplan, likväl som anpassad sådan för NLU och programråden. Genomförda åtgärder under verksamhetsåret följs upp av den initierade nivån vilket kan vara programråd, programrådsöverskridande eller på nämndsledningsnivå.

Det utbildningsnära kvalitetsarbetet utgår från det universitetsgemensamma arbetssättet. NLU har för angivna kvalitetskriterier utformat en femårsplan då olika aspekter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet systemiskt följs upp. För att samordna och kommunicera de åtgärder och insatser som planeras upprättas årligen för NLUs ledning och kansliet för lärarutbildningar en handlingsplan som tydligt anger aktiviteter i VP, valda områden att granska enligt ordning i det utbildningsnära kvalitetsarbetet samt valda utvecklingsområden på kansliet för lärarutbildningars ansvarsområde.

Kansliet för lärarutbildningar tillika lärarutbildningens programråd har att beakta de aktivitet som anges i NLUs VP och i den gemensamma handlingsplanen. Avgörande för engagemang och effektivitet, och att rätt åtgärder prioriteras och vidtas, är delaktighet i planeringsarbetet. För det avsätts tid för både programråden och kansliets personal för att diskutera, lämna synpunkter och komma med förslag kring innehåll i VP och handlingsplan.

Kvalitetsarbete och uppföljning relaterat det programnära stödet på kansliet hanteras dels funktionsvis där varje funktion har till uppdrag att upprätta former för ett systematiskt kvalitetsarbete inom den egna gruppens ansvarsområde. Därutöver finns s k Team där funktioner möts som är kopplade till samma program (SYV, utbildningssamordnare, utbildningsadministratörer).

Studentinflytande sker genom dels deltagande i nämnd och programråd där studentrepresentanterna ingår i beredning och beslut. I Programrådet tillsammans med övriga ledamöter genom att identifiera, initiera och följa upp åtgärder för utveckling. I nämnden som del i beredning av underlag inför och vid beslut.

Studenterna ges systematiskt inflytande dels genom medverkande i fokussamtal och/eller terminsavstämningar. Men även genom kurs- och programvärderingar vilka utgör ett viktigt underlag för inte minst programråden som indikatorer på behov av utvecklingsuppdrag eller åtgärder/insatser.

Avveckling och nedläggning av program följer Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.

Det är särskilt viktigt med tidig och tydlig kommunikation mellan NLU och berörda fakulteter inför beslut om avveckling/nedläggning då dessa beslut starkt påverkar verksamhet och ekonomi för alla som genomför lärarutbildning. Rådet för utbildning och lärarande (RUL) har en samordnande funktion i sammanhanget dit frågor gällande förändring av program och/eller huvudområde meddelas i tidigt skede.

Studentrepresentation i programråd och nämnd följer Lokala regler för studentrepresentation. 

Studerandeinflytande sker systematiserat via Programvärdering i slutet av utbildningen. Programvärderingen fokuserar på de studerandes uppfattning om i vilken grad lärarutbildningen gett förmåga och/eller kunskap relaterat examensmålen och den framtida professionen.  Programvärderingens utfall utgör en viktig komponent i respektive programråds systematiska kvalitetsarbete. 

Under pågående utbilding ansvarar programråden för att genomföra fokussamtal eller terminsavstämningar för att inhämta studenternas synpunkter på programmen.

Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet har ett tydligt professionsperspektiv vilket innebär en utbildning som i väsentliga delar fokuserar på yrkeskunnandets innehåll och utveckling. Genom fältstudier, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhetsintegrering (VI) utvecklas en yrkesmässig beredskap för professions- och skolutveckling samt även ett vetenskapligt förhållningssätt till den kommande yrkesutövningen.

Genomförandet av VFU-kurser åligger fakulteter/institutioner att ansvara för per program. Det specifika kursinnehållet beskrivs i kursplanerna. Linnéuniversitetet har huvudansvaret för VFU-kurserna, men i kursuppdraget att genomföra VFU ingår förutom lärarutbildare på universitetet även VFU-handledare ute i verksamhet. Ett väl fungerande samarbete med regionens förskole- och skolhuvudmän är med det en starkt avgörande faktor för genomförande av VFU. Samarbetet regleras via avtal utifrån angivna överenskommelser i VFU-handboken.

VFU-organisationen på kansliet för lärarutbildningar består av utbildningssamordnare för VFU samt VFU-koordinatorer. VFU-organisationen ansvarar primärt för att placera studenter från lärarprogrammen för VFU. Generellt tilldelar VFU-koordinatorn student placering i något av det partnerområden Linnéuniversitetet har avtal med. I varje partnerområde finns en VFU-samordnare som i sin tur placerar studenten på enhet och hos VFU-handledare lämplig för uppgiften och utifrån studentens utbildning. Placeringar hanteras via det administrativa systemet Lärarutbildningsportalen. Mer information om VFU finns på Lärarutbildningsportalen.

För VFU-frågor med bäring på flera program samordnas insatser av VFU-organisationen på kansliet för lärarutbildningar. För VFU i förskollärarprogrammen och grundlärarprogrammen har ett gemensamt VFU-ramverk tagits fram som stöd för bedömning av VFU i de aktuella programmen. Det finns även en programgemensam Processbeskrivning för hantering av avvikelser i VFU-kurser som beskriver rutiner och arbetsgång för planering, genomförande eller utfall av en VFU-kurs i situationer som inte kan lösas inom ramen för befintlig kurs eller placering.

VFU-organisationen utgör ett stöd för programråd, nämndsledning, samt prefekter, kursansvariga och administratörer på institutioner som är utförare av VFU-kurser.

Genomförande av undervisning sker på institution/fakultet.

NLU har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet