- Organisation
- Lärarutbildningen
- Utbildningskvalitet
Utbildningskvalitet
Här hittar du beskrivningen för lärarutbildningens utbildningsnära kvalitetsarbete. På denna sida finns beskrivning, styrdokument och rutiner på lärarutbildningsövergripande nivå såväl som på universitetsövergripande nivå.
Klicka dig vidare bland rubrikerna nedan för att läsa mer.
Inledning
Målet för Linnéuniversitetets systematiska kvalitetsarbete är att upprätthålla hög utbildningskvalitet i enlighet med lag, förordning och ESG (European Standards an Guidelines for higher education).
Kontinuerlig och strategisk utveckling uppnås genom att hela organisationen använder sig av systematiska arbetssätt, där analyser och åtgärder knyts samman över tid och organisatoriska gränser/nivåer. I arbetet identifieras behov av åtgärder, goda exempel och förbättringsmöjligheter. Uppföljningar sker kontinuerligt och utgör grund för fortsatta prioriteringar och insatser.
Kvalitetsarbetet förutsätter och bygger på ansvarstagande av och samarbete mellan studenter och lärarutbildningens olika aktörer, där var och en gör vad den kan för att nå hög utbildningskvalitet. Kvalitetsarbete kräver att utvecklingsbehov och förbättringsbehov kommuniceras vidare då behov uppmärksammas så åtgärder kan planeras och genomföras. För en sådan utvecklingsorienterad kvalitetskultur är delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik bärande delar.
Lärarutbildningens utbildningsnära kvalitetsarbete utgår från Linnéuniversitetets kvalitetspolicy och Ramverk för Linnéuniversitetets arbete för utbildningskvalitet.
I föreliggande beskrivning anges de områden som utgår från nämnden för lärarutbildningar och/eller vicerektors ansvar och som med det utgör arenan för det kvalitetssäkrande arbetet.
Kvalitetsarbete
Nämndens ansvar för lärarutbildningen omfattar utöver helhet och progression i lärarprogrammen även tilldelning av forskningsmedel för lärarutbildningens vetenskapliga grund samt samverkan med regionens skolhuvudmän. Nedan anges mer om hur ansvaret är fördelat och hur det kvalitetsdrivande arbetet genomförs.
Nämndens ansvar
Nämnden för lärarutbildningar fattar beslut om övergripande strategier och mål för verksamheten i relation till universitetets vision och strategi, övergripande styr- och kvalitetsdokument för innehållsliga frågor, verksamhetsplan och budget för verksamheten samt uppföljning via verksamhetsberättelse. Där utöver även beslut om övergripande fördelning av anslagsmedel, som tilldelats nämnden, till fakulteterna för utbildning på grund- och avancerad nivå, övergripande fördelning av anslagsmedel, som tilldelats nämnden, till fakulteterna för forskning och utbildning på forskarnivå, uppdrag till fakulteterna gällande programplatser och av nämnden specificerade kurser, utbildningsplaner kopplade till nämndens ansvarsområde samt övriga frågor av vikt inom nämndens ansvarsområde som berör mer än en fakultet (Rektors besluts och Delegationsordning dnr: 2019/3680-1.1.1).
Lärarutbildningens kvalitetsarbete utgår från och i enlighet med Linnéuniversitetets kvalitetspolicy. På strategisk och övergripande nivå utgör det systematiska kvalitetsarbetet med Verksamhetsplan och Verksamhetsberättelse stommen för de processer och det utvecklingsarbete som initieras, genomförs och följs upp utifrån nämndens ansvar och uppdrag. Arbetet med verksamhetsplanering på programövergripande nivå leds av lärarutbildningens ledning i linje med Linnéuniversitets vision och mål.
Programråd
Nämnden har i uppdrag att leda, utveckla och kvalitetssäkra Linnéuniversitetets lärarutbildningar och i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbasering. För att hantera detta uppdrag är fakultetsövergripande programråd inrättade, med uppdrag att initiera och driva kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av respektive program med inriktningar/specialiseringar i förekommande fall. Råden består av lärarrepresentanter, studenter och externa representanter från förskole/skolverksamheten samt har administrativt stöd av utbildningssamordnare.
Följande programråd är inrättade:
- Programrådet för förskollärarexamen
- Programrådet för grundlärarexamen
- Programrådet för ämneslärarexamen
- Programrådet för yrkeslärarexamen
- Programrådet för specialpedagog- och speciallärarexamen
Programråden ansvarar för att direkt berörda parter, t ex prefekter, examinatorer, kursansvariga och lärare, delges väsentlig information från rådens verksamhet.
Programråden ansvarar även för att övergripande information om programrådets verksamhet regelbundet publiceras på Linnéuniversitetets interna web för att synliggöra programrådets arbete för intresserade medarbetare. Ansvaret omfattar även att informera och kommunicera med lärarutbildningens ledning, övriga programrådsledare, berört administrativt stöd samt prefekter och kontaktpersoner vid berörda fakulteter när så är relevant.
Programråden har det huvudsakliga ansvaret för att utveckla kvaliteten i respektive program och inriktning/specialisering så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning. Råden är centrala för progression och helhetssyn vid utformning av styrdokument, vid verksamhetsuppföljning och -utveckling. Arbetet ska på programövergripande nivå vara vägledande för och komplettera fakulteternas interna kvalitetsarbete, och generera underlag för beslut om stöd och utvecklingsåtgärder inom lärarutbildningen.
Programråden ska systematiskt följa upp utbildningskvaliteten genom regelbundna analyser av kvalitetsunderlag på kursövergripande nivå, t ex termins- läsårs- respektive programnivå, i syfte att skapa underlag för beslut om stöd och kvalitetsutvecklande åtgärder.
Vid identifiering av utvecklingsbehov eller åtgärder, informera, föreslå åtgärder och föra dialog med de parter inom lärarutbildningen som kan besluta om och/eller genomföra kvalitetsutvecklande åtgärder. Vidtagna åtgärder följs upp och kommuniceras till berörda parter.
Lärarutbildningskansliet
Lärarutbildningskansliet ansvarar för att information på Linnéuniversitetets hemsida i studentrekryterande syfte är uppdaterad och sker med relevant och rättvisande information. Marknadsföring av programmen är central för studentrekrytering, tillsammans med lättillgänglig information samt aktiviteter där presumtiva studenter kan komma i direkt kontakt med såväl studievägledare som lärare som undervisar i programmen.
Personal på lärarutbildningskansliet planerar, genomför och följer upp arbetet med studie- och studentstödjande verksamhet för presumtiva och aktiva lärarstudenter. Stödet består av studievägledning, studieadministration, VFU-administration samt stöd och rådgivning i programspecifika frågor och för student angelägen programinformation.
Programutbildning
Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet, inklusive hur man möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Utbud och dimensionering av program samt stöd till fristående kurser med anknytning till lärarutbildning bereds tillsammans med fakulteterna och beslutas av nämnden årligen vid sammanträdet i mars inför nästkommande år.
Det ingår i programrådens ansvar att för aktuellt program respektive inriktning/specialisering särskilt bevaka att utbildningsmomenten sammantaget bidrar till att studenterna ges förutsättningar att uppnå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning, dvs. att progression och helhet i programstudierna säkras. Det innebär specifikt att programråden ansvarar för beredning av utbildningsplaner inför fastställande samt är aktivt medverkande i att kursplaner utvecklas eller revideras i enlighet med gällande regler och processbeskrivningar, samt särskilt bevaka att de sammantaget stöder studenternas utveckling mot gällande utbildningsmål.
Programråden ansvarar på programnivå för att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet och att det i övrigt råder ett nära samarbete mellan utbildning och forskning samt profession/yrkesverksamhet.
Genom den sk kursbeställningsprocessen beslutar vicerektor om beställning av kurser i lärarutbildningsprogram till den fakultet där aktuell vetenskaplig-/professionsgrund återfinns.
Lärarutbildningens vetenskapliga grund
För att säkerställa och stärka lärarutbildningens vetenskapliga bas följer nämnden systematiskt och kontinuerligt upp finansierade forskargrupper avseende engagemang och delaktighet i lärarutbildningsprogrammen samt hur tvärdisciplinär och gränsöverskridande forskning i kunskapsmiljöer stärker utbildningarna. Utvecklingsområden och rekryteringsbehov identifierade via programrådens kvalitetsarbete ligger till grund för nämndens satsningar. Via återkommande dialoger och gemensamma arenor mellan forskargrupper, kunskapsmiljöer, programråd och lärarutbildare berikas och kvalitetssäkras innehålls- och genomförandefrågor i våra utbildningar. Satsningar på vetenskaplig kompetens bygger på långsiktighet för att stödja såväl spirande, mogna som excellenta miljöer.
Samhällelig drivkraft
Nämnden ansvarar för samordning av lärarutbildningens interna och externa samverkan, vilket omfattar uppdragsutbildning och uppdragsforskning, vidareutbildning av yrkesverksamma, inklusive övningsskolor och övningsförskolor, livslångt lärande samt uppdrag från skolmyndigheter. Samverkan sker via överenskomna kontaktytor och i aktiviteter där relationer byggs och kunskaper sprids, utbyts eller gemensamt skapas mellan universitet och skolväsendet – Samhällelig drivkraft!
Utbyggnaden av övningsförskolor och övningsskolor samt implementeringen och införandet av verksamhetsnära utbildning i lärarutbildningsprogrammen utvecklar ett fördjupat samarbete med skolväsendet. Genom regeringsuppdraget ULF och kunskapsmiljön Utbildning i förändring realiseras praktiknära forskning i samverkan med skolväsendet. Via intern och extern samverkan identifieras behov som vidareutvecklar lärarutbildningens utbildningsutbud i grundutbildning och livslångt lärande, vilket inkluderar fristående kurser, uppdragsutbildning och skolnätverk.
Lärarutbildningen har höga förväntningar på samverkans betydelse för såväl utbildnings- och forskningsverksamheten som för att kompetensförsörja och kompetensutveckla förskolor och skolor. Samverkan ska med det betraktas som något som berikar och utvecklar såväl lärarutbildningen som skolväsendet.
Fyra ansvarsområden och alla aktiviteter
Kvalitetsarbetet delas in i fyra ansvarsområden kring delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik. Detta gäller både på universitetsövergripande och utbildningsnära nivå. Arbetet inom respektive ansvarsområde stödjs av ett antal aktiviteter som du hittar nedan:
Delaktighet: Stödja ansvarstagande och deltagande i kvalitetsarbetet i såväl akademi som verksamhetsstöd.
Vi agerar när vi upptäcker brister och bidrar till förbättringar.
Aktiviteter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet:
- Under året avsätts tid för sammankomster i syfte att involvera och skapa möjlighet att identifiera utvecklingsområden tillika sprida goda exempel: programledningsmöten, vicerektorsdialoger, fakultetsdialoger, programdagar, samverkansdagar, dag för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kommunikation: Basera kvalitetsarbetet på öppen kommunikation om och från verksamheten
Det handlar om att be om hjälp och ge beröm. Vi har forum för att tala om när det finns brister och sprida goda exempel, föreslå förbättringar och har möjlighet att lära av varandra.
Aktiviteter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet:
- Studentrepresentation i programråd, beredningsgrupp och nämnd.
- Studentinflytande genom programvärdering, terminsavstämning och/eller fokussamtal.
- Programledningsmöten, vicerektorsdialoger och fakultetsdialoger.
- RUC-råd och Linnédialog.
- Programdagar och Samverkansdagar.
Utveckling: Fokusera kvalitetsarbetet på förbättringar och internt lärande.
Det handlar om att experimentera och prova nytt, att göra det du kan. Hos oss är det högt i tak att prova nya arbetssätt, När vi ser behov av utveckling tilldelar vi resurser till ändamålsenliga insatser. Vi använder goda exempel för att lära och uppmuntrar små förbättringar i det dagliga arbetet.
Aktiviteter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet:
- Identifiera utvecklingsbehov på programövergripande och programspecifik nivå.
- Tilldela kvalitets- och utvecklingsmedel för utvecklingsuppdrag.
Systematik: Hålla kvalitetsarbetet ändamålsenligt, dvs stödja kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling
Det handlar om att följa upp och dela med dig. Vi bestämmer kvalitetskriterier tillsammans, gör återkommande utvärderingar och analyser av vilket behov som finns för utveckling. Vi genomför åtgärder och följer upp om våra förändringar leder till förbättringar.
Aktiviteter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet:
- Systematisk uppföljning av utvecklingsuppdrag.
- Programråd: Dokumentation genom årsrapporter samt regelbunden uppföljning till nämnd.
- Dokumentation genom verksamhetsplan och verksamhetsberättelse.
Beskrivning
Vetenskaplig/konstnärlig/professionsbasering/-grund
Nämnden har alltsedan dess inrättande 2013 arbetat för en strategisk fördelning av forskningsmedel i syfte att dels säkerställa och utveckla lärarutbildningsprogrammens forskningsbas, dels synliggöra och förstärka relationen mellan forskning, utbildning och samverkan. Den övergripande målsättningen med nämndens forskningsmedelsfördelning är att i samverkan med fakulteter och fakultetsövergripande samarbeten bidra till strategisk kompetensförsörjning av lärarutbildningsprogrammens ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsbas.
För genomförande av kurser i lärarprogram anges av respektive programråd förväntningar på vetenskaplig-/professionsgrund samt progression per kurs i samband med kursplaneutveckling. Med beslut om kursbeställning följer underlag med instruktioner för mottagande kursutvecklare. Underlaget utgör en beskrivning av de förväntningar som följer med beställningen och är ett stöd för kursutvecklaren. I instruktionerna anges bland annat hur kursen inordnas och relaterar till professionsbas och professionell progression samt vetenskaplig bas och vetenskaplig progression tillika andra progressionslinjer giltiga för programmet. Beskrivningen innefattar vilka perspektiv och vilket fokus kursen innefattar gällande respektive bas och progressionslinje.
Kvalitetskriterium
Inrättande
Arbetet med utbildningsplaner för lärarprogram följer Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå på Linnéuniversitetet.
Det är varje programråd som ansvarar för att utbildninsgplanen är uppdaterad och aktuell, följer de lokala reglerna samt förhåller sig korrekt till Högskolelag (1992:1434) och Högskoleförordning (1993:100).
Beslut om utbildningsplan för lärarprogram fattas av nämnden för lärarutbildningar.
NLU beslutar om vilka lärarutbildningsprogram som ges och hemställer om kurser inom program. Programråden initierar och driver kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av respektive program med inriktningar/specialiseringar i förekommande fall så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning. Programråden är centrala för progression och helhetssyn vid utformning av styrdokument och vid utveckling och uppföljning av verksamheten. Detta gäller inte minst för framtagande och revidering av kurser i lärarprogram.
NLU:s vicerektor hemställer om kursplaneutveckling vid viss fakultet baserat på underlag från aktuellt programråd.
Allt kursplanearbete utgår från Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå. För kurser inom lärarutbildningen gäller utöver de lokala reglerna även uppgifter som anges i bilaga till hemställan.
Beslut om anslagsfördelning av medel till ansvarig fakultet för kurs inom lärarutbildningen, och eventuellt medverkande fakultet, fattas av NLU:s vicerektor. Efter anslagsbeslut fastställs kursplanen på aktuell fakultet.
Kvalitetskriterium
Planering, att tänka på – ta hänsyn till
Programutbud och dimensionering av studieplatser beslutas av nämnden för lärarutbildningar vid sammanträdet i mars inför nästkommande år. Utbildningsutbudet planeras för att svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Inför beslut redovisas vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för förslag om utbildningsutbud, inklusive hur det möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Utbud och dimensionering av program samt stöd till fristående kurser med anknytning till lärarutbildning bereds tillsammans med fakulteterna.
Respektive programråd ansvarar för helhet och progression och tillser att kurser vid hemställan följer lokala regler och att det tydligt i bilaga till hemställan framgår vilka övriga riktlinjer eller dokument som kursplanens innehåll, och kursens genomförande, har att beakta. Programrådet ska vid inrättande eller revidering tillse att de förkunskapskrav som ställs för tillträde till kurs är tillräckliga, men nödvändiga, för studentens möjlighet att lyckas med sina studier.
Programrådens systematiska kvalitetsarbete följer en given årscykel där PRs årliga årsrapporter utgör starten för NLUs arbete med nästkommande års VP. Årsrapporten omfattar dels en uppföljning av föregående års utvecklingsuppdrag samt underlag och motivering för planering för nästkommande års satsningar. Studentinlagor av olika karaktär utgör här en viktig komponent för prioritering av utvecklingsuppdrag.
Kansliet för lärarutbildningar utgör lärarutbildningens administrativa stöd. Kansliet samordnar stödjande insatser för student såväl som institutioner/fakulteter med kurser i lärarprogram, information på webbsidor, studievägledning, VFU-frågor. Här sker även hantering av uppgifter i studieadministrativa system, VFU-placeringar samt kurs- och programutbud.
Kvalitetskriterium
Information – studeranderekrytering
Insater för studentrekrytering genomförs dels av kansliet för lärarutbildningar, dels genom de särskilda satsningar som KOM-avdelningen ansvarar för efter prioriteringar beslutade av Rådet för utbildning och lärande (RUL).
Kansliet har rutiner för att utifrån KursInfo hämta information om programmen, vilken sedan utgör underlag för den text som finns på de programsidor som nås av presumtiva studenter på externa Lnu-webben. Dessa sidor är i sin tur kopplade till antagning.se. Kansliets utbildningssamordnare ansvarar för att innehållet på programsidorna är uppdaterat och innehåller korrekt, aktuell och för studenten väsentlig information.
Studie- och yrkesvägledare, utbildningsadministratörer och/eller utbildningssamordnare, möter och informerar presumtiva studenter vid t ex informationsdagar och ”öppet hus” eller genom digitala mötesforum.
Studentrekrytering är beroende av tillgänglighet, att den presumtiva eller innevarande studenten kan komma i kontakt med den personal som bäst kan bistå med de svar eller den information som efterfrågas. Det ska vara lätt att via lärarutbildningens hemsida finna kontaktuppgifter till "rätt" kontaktperson. På kansliet finns en arbetsgrupp som ansvarar för att utveckla och uppdatera den information som finns tillgänglig om lärarutbildningar, gällande både den externa och den interna webben.
Kvalitetskriterium
Antagning – förkunskapskrav, tillgodoräknanden, dispenser, validering
Arbete med och utveckling av förkunskapskrav till program med särskild behörighet och mellan kurser inom program genomförs kontinuerligt på kansliet tillsammans med programråden. Arbetet sker i dialog med antagningen i det förstnämnda fallet och i dialog med fakulteterna i det andra. Programrådens arbete är här avgörande relaterat dess ansvar för programmens helhet och progression. Tillika för att ta ansvar för att de förkunskapskrav som ställs är nödvändiga men i övrigt inte hindrar studenten från möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
Tillgodoräknandeprocessen utgår från Studerandeavdelningen, dit studenter skickar sin ansökan. Hantering av ansökan sker i samverkan med kansliet och fakulteter. Kansliets roll är i detta sammanhang ofta av rådgivande karaktär.
Dispensansökningar ställs direkt till berörd institution. I de fall utfallet påverkar studieplaner och VFU-platser kommuniceras detta till kansliets personal för hantering av konsekvenser utifrån utfallet.
Valideringsarbete sker inom lärarutbildningen främst runt yrkeslärarprogrammet där Lnu har avtal med Valiweb i Skellefteå som i sin tur har tillgång till bedömarbank av kvalificerade bedömare från olika yrkesbranscher. I en digital databas läggs valideringsresultat in för respektive sökande som i sin tur ligger till grund för bedömning av behörighet i samband med antagning till programmet.
Kvalitetskriterium
Bemanning – kompetenskrav, upprätthållande av kompetens
Ansvar för bemanningsfrågor i genomförande av lärarutbildningar åligger institutionerna och fakulteterna. Nämnden tar i viss omfattning del, i form av kompetensförstärkning genom beslut om forskningsmedelstilldelning enligt beslutad forskningsstrategi.
Lärarutbildningskansliet har en omfattande uppgift gällande att leverera administrativt stöd. Arbete pågår löpande med att se över arbetsinnehåll för funktioner och tjänster, arbetsbelastning och rimlighet i arbetsuppgifter samt för att genom ökad tydlighet i uppdrag och tjänster leverera god kvalitet i genomfört uppdrag likväl som en god arbetsmiljö för den enkilde medarbetaren.
Kompetensutveckling för kansliets personal är en viktig del för såväl arbetets kvalitet/resultat som individers trivsel. Satsningar utgår från verksamhetens behov men i samklang med individers önskemål uttryckta i medarbetarsamtal.
Vid nyrekrytering av personal till kansliet görs noggranna bedömningar av kompetensbehov, inte minst för att skapa en mix av internt (universitet) och externt kunnande. Då inte minst från förskole- och/eller skolverksamhet, men även annan erfarenhet kan vara värdefull för att komplettera den sammantagna kompetensen hos kansliets personal.
Kvalitetskriterium
Genomförande (undervisning)
Genomförande av undervisning sker på institution/fakultet.
Nämnden har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet.
Programråden ansvarar för programmens helhet och progression och att kurser genomförs i linje med utbildningsplan och annan styrning. Programråden identifierar utvecklingsbehov och initierar utvecklingsuppdrag vilka utgör ett stöd för, eller innebär en förväntan på, utbildningens genomförande.
För varje lärarutbildningsprogram finns en programförklaring. Respektive programförklaring sammanfattar det specifika programmets bakgrund, perspektiv, progressionslinjer samt strukturplan och innehåll i kurser. Arbetet med att ta fram programförklaringar leds av respektive programråd.
Kvalitetskriterium
Examination
Examination sker på institution/fakultet.
Nämnden har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet.
Programråden har det huvudsakliga ansvaret för att utveckla kvaliteten i respektive program och inriktning/specialisering så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmål och allmänna mål för högskoleutbildning. Programråden identifierar utvecklingsbehov och initierar utvecklingsuppdrag vilka utgör ett stöd för, eller innebär en förväntan på, utbildningens genomförande samt tillser att examination genomförs rättsäkert i linje med gällande examensordning.
Kvalitetskriterium
Värdering – utveckling
Lärarutbildning genomförs vid samtliga fem fakulteter i olika omfattning och det utbildningsnära kvalitetsarbetet för kursnivå åligger dessa att ansvara för. Den kontinuerliga uppföljningen av utbildningen och de åtgärder som vidtas relateras här främst till NLUs ansvar och uppdrag.
NLUs arbete med Verksamhetsplan (VP) och Verksamhetsberättelse (VB) följer det årshjul som initieras från universitetskansliet och de riktlinjer som beslutas av universitetsstyrelsen vid det s k aprilbeslutet om verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar. VP omfattar även uppgifter som härrör från regeringens uppdrag, Vision 2030 och Mål 2025. I arbetet med VP är programrådens kvalitetsarbete en bärande del. Nämnden arbete och årshjul måste med det synkroniseras med programrådens systematiska kvalitetsarbete. För detta följer arbetet en gemensamt överenskommen arbetsgång med aktiviteter såsom framskrivning av programrådens årsrapporter och hantering av utvecklingsuppdrag inför nästkommande verksamhetsår.
Uppföljning sker på motsvarande sätt genom VB-arbetet. Arbetsgången sker enligt universitetsövergripande tidsplan, likväl som anpassad sådan för NLU och programråden. Genomförda åtgärder under verksamhetsåret följs upp av den initierade nivån vilket kan vara programråd, programrådsöverskridande eller på nämndsledningsnivå.
Det utbildningsnära kvalitetsarbetet utgår från det universitetsgemensamma arbetssättet. NLU har för angivna kvalitetskriterier utformat en femårsplan då olika aspekter i det utbildningsnära kvalitetsarbetet systemiskt följs upp. För att samordna och kommunicera de åtgärder och insatser som planeras upprättas årligen för NLUs ledning och kansliet för lärarutbildningar en handlingsplan som tydligt anger aktiviteter i VP, valda områden att granska enligt ordning i det utbildningsnära kvalitetsarbetet samt valda utvecklingsområden på kansliet för lärarutbildningars ansvarsområde.
Kansliet för lärarutbildningar tillika lärarutbildningens programråd har att beakta de aktivitet som anges i NLUs VP och i den gemensamma handlingsplanen. Avgörande för engagemang och effektivitet, och att rätt åtgärder prioriteras och vidtas, är delaktighet i planeringsarbetet. För det avsätts tid för både programråden och kansliets personal för att diskutera, lämna synpunkter och komma med förslag kring innehåll i VP och handlingsplan.
Kvalitetsarbete och uppföljning relaterat det programnära stödet på kansliet hanteras dels funktionsvis där varje funktion har till uppdrag att upprätta former för ett systematiskt kvalitetsarbete inom den egna gruppens ansvarsområde. Därutöver finns s k Team där funktioner möts som är kopplade till samma program (SYV, utbildningssamordnare, utbildningsadministratörer).
Studentinflytande sker genom dels deltagande i nämnd och programråd där studentrepresentanterna ingår i beredning och beslut. I Programrådet tillsammans med övriga ledamöter genom att identifiera, initiera och följa upp åtgärder för utveckling. I nämnden som del i beredning av underlag inför och vid beslut.
Studenterna ges systematiskt inflytande dels genom medverkande i fokussamtal och/eller terminsavstämningar. Men även genom kurs- och programvärderingar vilka utgör ett viktigt underlag för inte minst programråden som indikatorer på behov av utvecklingsuppdrag eller åtgärder/insatser.
Kvalitetskriterium
Avveckling – nerläggning
Avveckling och nedläggning av program följer Lokala regler för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.
Det är särskilt viktigt med tidig och tydlig kommunikation mellan berörda aktörer inom lärarutbildningen inför beslut om avveckling/nedläggning då dessa beslut starkt påverkar verksamhet och ekonomi för alla som genomför lärarutbildning. Rådet för utbildning och lärarande (RUL) har en samordnande funktion i sammanhanget dit frågor gällande förändring av program och/eller huvudområde meddelas i tidigt skede.
Kvalitetskriterium
Studerandeinflytande
Studentrepresentation i programråd och nämnd följer Lokala regler för studentrepresentation.
Studerandeinflytande sker systematiserat via programvärdering i slutet av utbildningen. Programvärderingen fokuserar på de studerandes uppfattning om i vilken grad lärarutbildningen gett förmåga och/eller kunskap relaterat examensmålen och den framtida professionen. Programvärderingens utfall utgör en viktig komponent i respektive programråds systematiska kvalitetsarbete.
Under pågående utbilding ansvarar programråden för att genomföra fokussamtal eller terminsavstämningar för att inhämta studenternas synpunkter på programmen.
Kvalitetskriterium
Arbetslivsanknytning
Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet har ett tydligt professionsperspektiv vilket innebär en utbildning som i väsentliga delar fokuserar på yrkeskunnandets innehåll och utveckling. Genom fältstudier, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhetsintegrering (VI) utvecklas en yrkesmässig beredskap för professions- och skolutveckling samt även ett vetenskapligt förhållningssätt till den kommande yrkesutövningen.
Genomförandet av VFU-kurser åligger fakulteter/institutioner att ansvara för per program. Det specifika kursinnehållet beskrivs i kursplanerna. Linnéuniversitetet har huvudansvaret för VFU-kurserna, men i kursuppdraget att genomföra VFU ingår förutom lärarutbildare på universitetet även VFU-handledare ute i verksamhet. Ett väl fungerande samarbete med regionens förskole- och skolhuvudmän är med det en starkt avgörande faktor för genomförande av VFU. Samarbetet regleras via avtal utifrån angivna överenskommelser i VFU-handboken.
VFU-organisationen på kansliet för lärarutbildningar består av utbildningssamordnare för VFU samt VFU-koordinatorer. VFU-organisationen ansvarar primärt för att placera studenter från lärarprogrammen för VFU. Generellt tilldelar VFU-koordinatorn student placering i något av det partnerområden Linnéuniversitetet har avtal med. I varje partnerområde finns en VFU-samordnare som i sin tur placerar studenten på enhet och hos VFU-handledare lämplig för uppgiften och utifrån studentens utbildning. Placeringar hanteras via det administrativa systemet Lärarutbildningsportalen. Mer information om VFU finns på Lärarutbildningsportalen.
För VFU-frågor med bäring på flera program samordnas insatser av VFU-organisationen på kansliet för lärarutbildningar. För VFU i förskollärarprogrammen och grundlärarprogrammen har ett gemensamt VFU-ramverk tagits fram som stöd för bedömning av VFU i de aktuella programmen. Det finns även en programgemensam Processbeskrivning för hantering av avvikelser i VFU-kurser som beskriver rutiner och arbetsgång för planering, genomförande eller utfall av en VFU-kurs i situationer som inte kan lösas inom ramen för befintlig kurs eller placering.
VFU-organisationen utgör ett stöd för programråd, nämndsledning, samt prefekter, kursansvariga och administratörer på institutioner som är utförare av VFU-kurser.
Kvalitetskriterium
Jämställdhetsintegrering
Genomförande av undervisning sker på institution/fakultet.
Nämnden har i sammanhanget ansvar för frågor som berör mer än en fakultet och att tillse att processer samordnas och håller hög kvalitet
Kvalitetskriterium
Linnéuniversitetets gemensamma kvalitetsarbete
-
Utbildningskvalitet vid Linnéuniversitetet Här hittar du en översikt över vårt arbete med utbildningskvalitet– syfte, förutsättningar, ansvar och vilka aktiviteter som ingår för att utveckla och…
-
Kvalitetsarbete Linnéuniversitetets kvalitetsarbete präglas av delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik. Det syftar till att stödja och utveckla universitetets utbildnings- och…
-
Rådet för utbildning och lärande Rådet för utbildning och lärande ansvarar för frågor om utbildningsutbud och utbildningskvalitet.