Reformerad lärarutbildning

 Uppdraget

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskol-lärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Samma dag förordnades f.d. statssekreteraren Peter Honeth som särskild utredare. I direktiven angavs tre områden där utredningen skulle lämna förslag:

• höjda antagningskrav till lärar- och förskollärarutbildningarna
• åtgärder för att stärka ämneslärarutbildningen, exempelvis genom ökade samarbeten och koncentration av vissa ämnen till färre lärosäten i syfte att höja kvaliteten
• ett reformerat utbildningsinnehåll med ökat fokus på ämnes-kunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.

Dessutom skulle utredningen analysera behovet av att minska antalet examensmål och behovet av att justera examensmålen i examens-beskrivningarna för lärar- och förskollärarutbildningarna.

Under pågående utredning genomfördes 13 lärosätesbesök, varav Linnéuniversitetet var ett av de lärosäten som fick besök. Utredaren hänvisar utöver detta till träffar med närmare 100 studenter, träffar med myndigheter och intresseorganisationer samt möten med experter inom olika sakområden, till exempel inom kognitionsvetenskap och läs- och skrivinlärning. Peter Honeth deltog även vid Linnéuniversitetets lärarutbildningsdag i september 2024.

Uppdraget redovisades den 3 december 2024, då utredaren överlämnade sitt betänkande (SOU: 2024:81) till uppdragsgivaren. Den 5 december skickades betänkandet ut på remiss. 

De uppgifter som lämnades av Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edblom i samband med Lärarutbildningskonventets möte den 7 november 2025, angav start för höjda antagningskrav 2027 och reformerat innehåll 2028. Regeringsbeslut förväntas runt årsskiftet 2025/2026.

amneskunskaper-och-lararskicklighet---en-reformerad-lararutbildning-sou-202481.pdf

Remissen

Arbetet med att inhämta synpunkter på betänkandets förslag inleddes direkt när remissen väl tagits emot. Beredningen inleddes med en intern remissomgång, ställd till de fakulteter som ger kurser inom lärarutbildningsprogrammen, forskargrupper av relevans för lärarutbildningens vetenskapliga grund, Studerandeavdelningen, Linnékåren, lärarutbildningens programråd samt lärarutbildningskansliet. Engagemanget var stort och inkomna synpunkter representerade väl den bredd av aktörer som lärarutbildningen omfattar. Inkomna synpunkter sammanställdes av tjänstepersoner på Lärarutbildningskansliet tillsammans med lärarutbildningens ledningsgrupp. Färdigt utkast på yttrande överlämnades därpå till Universitetsledningens kansli för vidare hantering och beslut av rektor.

§ 7 Yttrande avseende Ämneskunskaper och lärarskicklighet en reformerad lärarutbildning inkl bilaga-signed.pdf

Reformeringsarbetet

I väntan på nationellt beslut utgår reformeringsarbetet från förslaget i betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81). Detta utifrån de signaler som kommunicerats genom bland annat budgetpropositionen i september 2025 där det angavs att regeringen ämnar gå vidare utifrån betänkandets förslag. Utöver att beakta betänkandets skrivningar om innehåll och struktur för reformerade lärarutbildningsprogram omfattar reformeringsarbetet även interna anpassningar utifrån Linnéuniversitetets styrning och organisering av lärarutbildning. Med ett förväntat minskat antal lärar- och förskollärarstudenter utifrån höjda förkunskapskrav behöver undervisning samordnas och i till del samläsas, mellan program och mellan studieorter. Detta inte minst utifrån rektors besked till nämnden för lärarutbildningar och vicerektor för lärarutbildningar om att även fortsatt arbeta för en bred och stor lärarutbildning sett till antal program, ämnen och antal studenter som ges på båda studieorter.

Reformeringsarbetet omfattar utifrån ovan devis att det som kan vara lika ska vara lika, men att det som behöver vara olika även fortsättningsvis ska vara det.

Reformeringsarbetet styrs av nämnden och vicerektor. På programnivå ansvarar respektive programråd för att utveckla reformerade program utifrån såväl nationell styrning som beslut och instruktioner från nämnden och vicerektor. För att hålla samman arbetet mellan olika nivåer och aktörer finns en koordinator för reformerad utbildning. Koordinatorn är kontaktperson för frågor som berör reformeringsarbetet.

Programrådsledare:

Rådet för förskollärarexamen/Andreas Ebbelind, Eleonora Paganin

Rådet för grundlärarexamen/Tor Ahlbäck

Rådet för ämneslärarexamen/Angela Marx Åberg

Rådet för yrkeslärarexamen/Eva Klope

Koordinator reformerad lärarutbildning/Ulrica Åleheim

Programrådet för speciallärar- och specialpedagog berörs nu inte direkt. Men även här förväntas en reformering inom några år utifrån att regeringen utsett en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att elever och barn inom skolväsendet som är i behov ska kunna få det av lärare respektive förskollärare med relevant specialpedagogisk kompetens. (Nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området Dir. 2025:93.)

Programrådsledare för rådet för speciallärar- och specialpedagogexamen/Birgitta Lundbäck.

 https://lnu.se/medarbetare/organisation/nlu/program-och-utbildning/ 

Information och kommunikation

Information sker främst via medarbetargruppen Nyheter från lärarutbildningen och då med rubriken Nyhetsbrev: Reformerad lärarutbildning. Information ges även via det digitala forumet Träffa lärarutbildningen.

I övrigt kommuniceras reformeringsarbetet enligt överenskommen ordning mot utsedda målgrupper; nämnd, fakulteter, programråd, lärarutbildningskansliet, avdelningar och universitetsledning/universitetskansliet.

Ekonomi