Förvaltningsrättsliga frågor

Här har vi samlat några vanliga frågor om förvaltningsrätt på Linnéuniversitetet.

Vad menas med jäv?

Med jäv avses omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende.

Det finns ett beslutsstöd för att hantera jävsfrågor, se jävsregler.

Offentlighetsprincipen – hur påverkar den mig?

Som medarbetare vid ett universitet (eller annan myndighet) är du skyldig att utan dröjsmål lämna ut allmänna handlingar till den som begär det, såvida inte handlingarna omfattas av sekretess. Offentlighetsprincipen är fastslagen i tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges grundlagar.

Förvaltningslagen – vad säger den?

Myndigheter skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda medborgare i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.
Frågorna skall besvaras så snart som möjligt. Om personer av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa hen till rätta.

Yttrandefrihet och meddelarfrihet – gäller det för oss?

Ja, yttrandefrihet innebär att varje medborgare ska kunna förmedla information och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i tal, skrift, bild eller på annat sätt gentemot det allmänna.

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet muntligen får lämna uppgifter till medier, i syfte att de ska publiceras. Myndigheten har inte rätt att efterforska vem som lämnat uppgifterna.

Vad innebär GDPR?

Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Läs mer på på sidan Dataskyddsförordningen (GDPR)

Avtal – jag behöver hjälp

Kontakta ekonomienheten.

Hur hanterar Linnéuniversitetet fusk?

Alla typer av fusk faller under disciplinärenden och hanteras av disciplinnämnden. Kontakta studerandeavdelningen för ytterligare hjälp.

Om att vara referens åt studenter

Många lärare vid universitetet får någon gång frågan att vara referens åt en student. I andra fall är det potentiella arbetsgivare som hör av sig och spontant frågar om referenser. Denna text tar upp några förvaltningsrättsliga aspekter som kan vara bra att känna till. Detta gäller generellt i rollen som anställd vid universitetet.

1. Som myndighetsperson får man inte röja uppgifter i strid med offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och de krav som exempelvis GDPR ställer på behandlingen av känsliga personuppgifter kan medföra sekretess enligt OSL. Däremot får man bekräfta offentliga uppgifter som genomförd examen och betyg på kurser.
2. Att vara referensperson är ett åtagande som privatperson. Det ingår alltså inte i tjänsten, och den som väljer att ställa upp som referensperson gör inte det i någon officiell kapacitet.
3. Om en lärare blir tillfrågad av en student eller före detta student att vara referensperson är det alltså fråga om ett privat åtagande. Därmed kan man diskutera känsliga personuppgifter om studenten har samtyckt till detta. Därför bör en lärare som väljer att ställa upp som referensperson för en student vara extremt tydlig med vad man kan tänka sig att säga eller inte säga samt klargöra att detta är ett privat åtagande och inte något som ligger i tjänsten.
4. En lärare som blivit tillfrågad att vara referensperson får dock röja personuppgifter som denne fått kännedom om genom sitt värv som lärare – men endast gällande den student som frågat om läraren kan vara referensperson enligt punkt 2 och 3 ovan.
5. Om en vid Linnéuniversitetet anställd forskare eller lärare däremot kontaktas av en extern arbetsgivare och inte har blivit tillfrågad att vara referensperson är den anställde vid Linnéuniversitetet att betrakta som tillfrågad i egenskap av offentliganställd vid en myndighet. Detta innebär att begäran är att betrakta som en begäran om allmän handling och en sådan ska prövas mot OSL vilket medför att exempelvis känsliga personuppgifter i enlighet med GDPR kan komma att omfattas av sekretess. I princip kan en anställd lämna ut redan offentliga uppgifter, dvs att en student studerat vid Lnu, tagit examen, eller fått specifika betyg. Eventuella uppgifter om exempelvis pedagogiskt stöd räknas däremot som känslig personuppgift enligt GDPR och får således inte röjas. Vid behov om hjälp med sekretessprövning kontakta arkiv@lnu.se, dataskyddsombud@lnu.se eller registrator@lnu.se.
6. Då en student tagit en viss examen ska denna examen vara likvärdig med andra examina på samma program. Detta gäller oavsett om det funnits pedagogiskt stöd eller ej. Den information som kan behöva ges om studieresultat förmedlas genom betyg.