Miljöledningssystem

Som en del av Linnéuniversitetets hållbarhetsarbete ingår ett systematiskt miljöledningsarbete, ett så kallat miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett stöd för att fördela ansvar, prioritera, kommunicera, följa upp och kontrollera insatserna för en bättre miljö. Systemet åskådliggörs i den schematiska skissen nedan. ISO (International Standard Organisation) är en internationellt erkänd miljöledningsstandard. Linnéuniversitetets miljöledningssystem är sedan 2018 certifierat enligt ISO 14001:2015 och sedan 2020 även EMAS-registrerat.

Miljöledningssystemet bygger på att organisationens olika enheter arbetar systematiskt med miljö- och hållbarhetsfrågorna. Detta kommer till uttryck i hur enheterna planerar och genomför aktiviteter, kommunicerar och utbildar för att skapa medvetenhet och förutsättningar för ständiga förbättringar.

Linnéuniversitetets miljöledningssystem avgränsas geografiskt till verksamheterna i Kalmar och Växjö. Genom universitetets styrdokument påverkas även verksamheter i nära anslutning till Linnéuniversitetet såsom restaurangföretagen. Verksamheter som bedrivs av annan huvudman, i av Linnéuniversitetet hyrda lokaler innefattas också, som till exempel lokalvård eller konsulttjänster. Studenter som bedriver studier vid Linnéuniversitetet ska få kännedom om de regler, rutiner och anvisningar som gäller för undervisning eller för att vistas i lokalerna. Anställda som bedriver undervisning, forskning eller serviceuppgifter på annan ort omfattas också av miljöledningssystemet.

Miljöledningssystemet

Grafisk modell över texten nedan

Källa: Naturvårdsverket

Miljöledningssystemets olika delar

1. Organisation och ansvar

Organisering av hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet är under omarbetning, vilket även innefattar miljöledningssystemet.

Viktiga styrdokument i Linnéuniversitetets miljöledningssystem är Vision 2030, Policy för hållbar utveckling samt Hållbarhetsmål och handlingsplan. Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet klargörs i ett särskilt dokument och det finns även en delegationsordning där ansvaret för direkt och indirekt miljöpåverkan framgår. (Dnr ST2019/3680-1.1.1).

2. Miljöutredning

Enligt förordning (2009:907) ska myndigheter göra en miljöutredning minst vart 5:e år, eller i samband med större organisationsförändringar. Syftet är att kartlägga myndighetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Resultatet av utredningen och identifierade miljöaspekter är ingångsvärden när åtgärder vidtas med hjälp av miljöledningssystemet. Linnéuniversitetet genomförde en miljöutredning 2018.

3. Policy för hållbar utveckling

Linnéuniversitetets Policy för hållbar utveckling visar ambitionsnivån för miljö- och hållbarhetsarbetet.

4. Hållbarhetsmål och handlingsplan

Linnéuniversitetets Hållbarhetsmål och handlingsplan beslutades 2016 och gäller tillsvidare, efter beslutad förlängning. Åtta olika områden behandlas.

5. Rutiner

För att styra hur universitetet arbetar och lever upp till lagar och bindande krav finns dokumenterade rutiner. Se lista på rutiner och processbeskrivningar nedan.

6. Kommunikation

Miljöledningsarbetet kommuniceras kontinuerligt i olika kanaler.

7. Utbildning

Följande utbildningar inom miljö- och hållbar utveckling genomförs 2020.

- Lärande för hållbar utveckling (erbjuds årligen)

- Miljösäkerhetsutbildning (erbjuds efter behov)

8. Uppföljning

Fakulteternas och avdelningarnas miljö- och hållbarhetsarbete följs upp årligen i verksamhetsberättelse. Två gånger per år redovisas miljöledningsarbetet för universitetsledningen. Dessutom sammanställs årligen en hållbarhetsredovisning och en miljöledningsrapport till Naturvårdsverket/Utbildningsdepartementet.

9. Interna och externa miljörevisioner

Interna miljörevisionernas genomförs två gånger per år av utbildade interna miljörevisorer, enligt revisionsplan. Externa miljörevisioner genomförs en gång per år av certifieringsorganet RISE.

10. Ständiga förbättringar

Miljöledningsarbetet utvecklas genom uppföljningarna (se punkt 8), de interna miljörevisionerna och ledningens genomgång. Medarbetare, studenter och externa besökare har möjlighet att påtala brister och föreslå förbättringar enligt en inrättad rutin.