Ansvarsfull internationalisering

V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet står för det största dataun­derlaget om demokrati i världen och slår fast hur världen genomgår autokratisering. Autokratisering avser en gradvis begränsning av demokrati inom demokratier och diktaturer. Forskning visar entydigt på att autokratisering även sker inom etablerade demokratier och ofta genom att den styrande eliten använder antidemokratiskt agerande, genom exempelvis censurering av media, förföljelse av op­positionella, begränsandet av civila samhället, inskränkning av akademisk frihet och underminerandet av självständiga valmekanismer. Det gradvisa begränsandet av politiska rättigheter och civila friheter är i många fall svårupptäckt eftersom det sällan sker genom abrupta, våldsamma ingrepp utan snarare mer sofis­tikerat med subtila mekanismer och ofta inom ramen för ett befintligt mångpar­tisystem.

Vårt internationella samarbete inom undervisning och forskning måste beakta att tilltagande autokratisering påverkar vår verksamhet som vilar på demokratiska normer och värderingar och med akademisk frihet som fundament. Förenklat uttryckt bör vi utgå ifrån att utbildningssamarbeten i länder med auktoritära regimer med begränsad akademisk frihet förväntas medföra utmaningar att hantera, men autokratisering belyser också hur mer självklara samarbeten med partners i andra demokratier kan komma med ökad komplexitet än vad vi tidigare förväntat oss. Demokratin och den akademiska friheten är utsatt för press i diktaturer och demokratier idag vilket aktualiserar frågan om Aint.

Sverige är ett litet, öppet och omvärldsberoende land som behöver samarbeten över gränser. Globala frågor och förändringar kräver gemensamt hanterande och nya kunskaper och svenska lärosäten behöver agera strategiskt i att främja kunskapsutveckling genom god undervisning, samverkan och forskning. Med tilltagande globalisering kommer förändrade politiska och ekonomiska maktstrukturer som påverkar utbildningssektorn. En positiv trend är att länder vars utbildning och forskning tidigare varit underutvecklat nu är på frammarsch och ger nya möjligheter för svenska lärosäten till internationellt samarbete. En negativ trend är att flera av dessa länder saknar eller har begränsat med demokratiska normer och värderingar där mänskliga rättigheter och akademisk frihet är kraftigt begränsade.

På kort tid har förutsättningarna för internationella samarbeten inom utbildning och forskning drastiskt ändrats. Länder som för några decennier sedan hade en mindre betydelse för internationellt samarbete är idag snabbt växande kunskapscentrum samtidigt som flera av dessa styrs av diktatoriska regimer som använder utbildning och forskning inte enbart för att främja kunskapsutveckling genom att komma över teknik, innovationer och kunskaper utan också för nationell och internationell säkerhet och makt. Internationellt samarbete med partners från länder med begränsad demokrati och akademisk frihet kräver därmed ökad medvetenhet och ansvarsfull hantering med beaktandet av forskningsetik, mänskliga rättigheter, akademisk frihet samt individuell som nationell säkerhet.

Lnu är en del av det internationella vetenskapssamhället och genomsyras av akademiska värderingar som betonats i Universitetens Magna Charta. I ett globalt perspektiv stärker internationalisering av högre utbildning den internationella gemenskapen och gynnar demokrati och mångfald. Internationalisering är en mycket viktig aspekt i Lnu:s kvalitetsarbete och ett medel för att uppnå högsta kvalitet i verksamhetens olika delar. Det betyder att internationaliseringsarbetet visar sig i både ledning, utbildning, forskning, verksamhetsstöd och i den fysiska och digitala kunskapsmiljön och ska tydligt genomsyra lärosätets värdegrund. Anställda lärare, forskare och administratörer ska ges, genom lärosätets strategiska tradition av internationalisering, nya globala möjligheter baserat på ökad medvetenhet och allmänbildning kring vikten av Aint. 

Aint ska genomsyra:

• utbildningens innehåll med internationell erfarenhet hos och interkulturella möten mellan lärare och studenter;
• forskningen med kvalitetssäkrad och konkurrensutvecklad forskningsmiljö som ger kreativ kunskapsutveckling med internationellt synliga forsknings­miljöer, samarbetsprojekt, konferenser och publikationer;
• ledning och verksamhetsstöd som utgår från och stödjer kärnverksamhetens internationalisering baserat på personalens internationella erfarenheter, interkulturella kompetens och språkkunskaper.

I internationaliseringsarbetet är Lnu:s position som ett internationellt universitet en självklar utgångspunkt och vi ska ta vara på de fungerande partnerskap vi redan har runtom i värl­den. Samtidigt ska vi med nyfikenhet utforska nya möjliga samarbeten och samverkansformer som en ständigt föränderlig värld ger. Decennier av allmän öppenhet efter det kalla krigets slut har dock under senare tid utmanats av säkerhetspolitiska, ideologiska och politiska förändringar där en tilltagande autokratisering medfört begränsade demokratiska rättigheter och friheter världen över och vilket påverkar vår internationalisering. Vår verksamhet utsätts för risker som måste ansvarsfullt beaktas i exempelvis begränsningar av akademisk frihet och autonomi, politisk påverkan, korruption, bristande forskningsetik, dataintrång, användande av kunskaper och produkter inom civila och militära områden och spionage mm. Dessa risker måste ansvarsfullt hanteras, men med bibehållen insikt om vikten av internationella samarbeten för kunskapsutveckling.

Aint är ett viktigt verktyg för att utveckla och kvalitetssäkra vårt universitetets verksamhet och ska därför vara en integrerad dimension i universitets alla områden.

När vi planerar att ingå internationella samarbeten ska detta ske utifrån en medveten idé kring hur samarbetet ska berika vår utbildning, forskning och/eller administration. Det internationella samarbetet behöver ansvarsfullt tänkas igenom. Samarbeten som inskränker mänskliga rättigheter, individers demokratiska rättigheter och friheter och akademisk frihet är uppenbart skadliga samarbeten som omedelbart ska avslutas. De flesta samarbeten kommer inte att bestå av dessa allvarliga inskränkningar utan kan genom ansvarsfull internationalisering framgångsrikt bedrivas för gemensam kunskapsutveckling där våra grundläggande normer och värderingar kring friheter främjas.

Ett ansvarsfullt internationellt samarbete kräver verktyg. Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) bland flera andra har utvecklat en checklista som guide för att främja ansvarsfull internationalisering i våra internationella samarbeten. Indikatorer som bör vara användbara är:

Demokratiska principer och graden av akademisk frihet

• Samarbeten kan planeras pga. många olika skäl. Liknande styrkor hos partners kan medföra ökade resurser och kunskaper, men olika styrkor kan komplettera varandra och därmed ge fördelar. Oavsett skäl till samarbete, har partners politiska, juridiska och kulturella sammanhang noggrant beaktats för att begränsa risker?
• Politiska och juridiska skillnader hos partners länder kan medföra nya kunskaper och frågeställningar att studera, men vilka betydande risker för den akademiska friheten och de demokratiska normer och värderingar dessa friheter vilar på kan uppstå?
• Kulturella skillnader kan stärka samarbeten genom att bidra till nya perspektiv och kunskaper, men hur beaktas kulturella olikheter för att undvika missförstånd och oanade förväntningar som kan försvåra samarbetet?
• Vilken medvetenhet finns hos lärosätet och hos medarbetare inom undervisning, forskning och administration kring dessa politiska, juridiska och kulturella förutsättningar hos partners lärosäten och regimer?
• Är utbildningspartnern hemmahörande i ett land som bemöts av sanktioner av ditt land och/eller EU p g a begränsade demokratiska rättigheter och friheter och/eller med begränsade akademisk frihet?
• Finns det en risk att landets myndigheter och/eller partneruniversitet kommer att begränsa den akademiska friheten genom att exempelvis påverka projektets innehåll, val av forskningsområde eller materialinsamling mm som får negativa konsekvenser på den akademiska friheten?
• Medför de finansiella förutsättningarna en risk för demokratiska rättigheter och friheter, akademisk frihet, autonomi och integritet och/eller etiska aspekter?

Partners anseende och universitetets värderingar

• Finns där möjliga etiska eller ryktesmässiga risker för dig, dina kolleger, din institution eller dina partners?
• Vilken relation har din partners till landets regering och politiska partier?
• Innebär ditt samarbetsprojekt eller några delar av det att du hamnar i konflikt med ditt lärosätets grundläggande värderingar?

Konflikt i dataanvändande, immateriell- eller patenträtt?

• Har du och din partner en gemensam uppfattning om tillgång till datamaterial innan användande, implikationer kring konfidentialitet, ägande av resultat, immateriella rättigheter och medverkandes rätt att nyttja forskningsresultat för exempelvis patent och kommersialisering med mera?
• Hur kommer ett korrekt dataskydd att säkerställas?

Missbruk av forskning och negativa oavsiktliga ansökningar

• Kan besöket/projektet/samarbetet direkt missförstås, missbrukas eller ha uppenbara oavsiktliga tillämpningar som skulle vara negativa?
• Inkluderar eller kan samarbetet kopplas till en aktör inom eller nära kopplad till Försvarsmakten eller försvarsindustrin, eller en partner som kränker mänskliga rättigheter?

Etisk dumpning och säkerhet kring personal och biologiska data

• Genomförs samarbetet i länder/regioner där det finns risk att samarbetet underminerar etiska principer, mänskliga rättigheter och/eller akademisk frihet?
• Väcker projektet/samarbetet betydande etiska problem relaterade till användningen av djur, människor, mänsklig vävnad eller personaldata?
• Har forskningsprojektet vid behov erhållit etiskt godkännande i samarbetslandet och av den svenska etikprövningsmyndigheten?
• Innefattar samarbetet delning av personaldata eller storskaliga biologiska data som kan härledas till personuppgifter utan etiktillstånd och dataöverföringsavtal på plats?

Säkerhet

• Är samarbetet väl förankrat på hemmaplan?
• Finns där någon risk för diskriminering eller utsatthet för dig eller dina partners juridiskt och/eller praktiskt?
• Kan samarbetet innebära en risk att partners regim kan påverka samarbetets innehåll eller målsättning för att främja vissa nationella intressen?
• Kan samarbetet innebära en risk för lärosätets eller engagerade individers rykte
• Kan samarbetet innebära risk för lärosätets och/eller individers självständighet och akademiska frihet?
• Kan samarbetet innebära risk för lärosätets och/eller individers säkerhet avseende exempelvis sjukdomar, terrorism, hot, kriminalitet, korruption, spionage eller informationsstöld mm.?

Lärosätets ledning, fakulteter och institutioner ska gemensamt säkerställa att det finns kunskaper om Aint hos alla medarbetare. Den grundläggande principen är att ansvaret för ansvarsfull internationalisering ligger på ledningsnivå som beslutar om samarbeten. För individuella samarbeten ligger ansvaret normalt sett på den enskilde anställde, men för formaliserade samarbeten baserat på avtal hos forskargrupp, institution, fakultet eller lärosäte gäller principen ovan.

Varje chef ansvarar för att riskhantering genomförs systematiskt inom sitt ansvarsområde. Risk och befogenhet (möjlighet till påverkan) ska hänga ihop. Det betyder att den som bär en risk också ska ha goda förutsättningar att kunna hantera risken.  Institutionen ansvarar för att utveckla kompetens för ansvarsfull internationalisering hos sina medarbetare. Om riskerna inte kan hanteras på ett betryggande sätt så ska det rapporteras till närmsta chef som därefter kan skicka frågan uppåt på lärosätet efter behov.  

Läs mer på Medarbetare:

• Stöd vid forskningssamarbeten
• Lika villkor
• Värdegrund för statsanställda

Läs mer på lnu.se:

• Magna Charta
• Scholars at Risk

Nationella resurser

SÄPO

• SÄPO Vägledning säkerhetsskydd
• Säkerhetspolisens årsbok

STINT

• Guidelines for reflection on international academic collaboration;
• STINT Recommendations to higher education institutions on how to work with responsible internationalisation 

SUHF: Global Responsible Engagement Checklist

UD: UD:s reseinformation 

Europeiska resurser

• Europeiska unionen – Tackling R&I foreign interference 
• EU Sanctions Map 
• UK Guidance for academia  (Syftar till att stödja integriteten i systemet för internationellt forskningssamarbete)
• EU-ländernas reserekommendationer
• EU-parlamentets deklaration från 2020 om att skydda akademisk frihet (se webbplatsen The Parliamentary Assembly of the Council of Europe 
• Observatory Magna Charta Universitatum (De undertecknande universiteten, bland annat Lnu, är anslutna till organisationen genom sitt åtagande att följa principerna i Magna Charta Universitatum)

Övriga organisationer med fokus på demokrati och mänskliga rättigheter 

• Scholars at Risk  (Ett internationellt nätverk i syfte att stödja och försvara principerna om akademisk frihet och mänskliga rättigheter för forskare runt om i världen. Lnu är medlemmar sedan 2016. Läs mer på Medarbetare). De ger varje år ut en Free to Think report som redovisar attacker på högre utbildning.
• Human Rights Watch (Human Rights Watch är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende internationell människorättsorganisation.)
• Freedom House  (Freedom House är en obunden organisation med det uttalade målet att som ett politiskt oberoende forskningsinstitut bidra till spridandet av politisk frihet och demokrati världen över.
• Academic Freedom Index (Ger en översikt över situationen för akademisk frihet runt om i världen.) 
• World Justice project Rule of Law (En oberoende, tvärvetenskaplig organisation som arbetar för att främja rättsstatsprincipen i hela världen.)
• Corruption Perception Index (Transparency International har sedan 1995 årligen publicerat ett Korruptionsindex där länder rankas efter "deras upplevda nivåer av korruption, som bestäms av expertbedömningar och opinionsundersökningar." Detta definieras generellt som "missbruk av offentlig makt för privat nytta.)   
• FN-rapport från år 2020 om akademisk frihet (Från David Keye, FN:s särskilda rapporteur ”on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression.”) 
  Se presentationen “Freedom of Opinion and Expression and Academic Freedom” på YouTube

• UniPID Ethical guidelines for responsible academic partnerships in Global South.
• Kurser som ger stöd inför fältstudier i en konfliktzon:  4 Day Course Security Awareness First Aid (SAFA) HEAT for Researchers Training ;  Skydd mot risker i konfliktområden | Folke Bernadotteakademin 

Övrigt 

• Lista över länder som USA bedömer finansiera terrorism  
• Chinese Defence Universities Tracker – ASPI (China Defense Universities Tracker är en databas över kinesiska institutioner som är engagerade i militär eller säkerhetsrelaterad vetenskap och teknologisk forskning. Det skapades av ASPI:s International Cyber Policy Centre)